Kakor på Försäkringskassan

På forsakringskassan.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.
Vi använder också kakor för webbanalys för att göra webbplatsen bättre.

Så här använder Försäkringskassan kakor

Godkänner du att vi också använder kakor för webbanalys?

Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Översikt: Att göra när en medarbetare är sjukskriven

Vad ska du som chef göra och tänka på under en medarbetares sjukskrivning? Här får du en övergripande bild och möjlighet till fördjupning.

 
  • Du ska förebygga risken för att medarbetare blir sjukskrivna.
  • Om en medarbetare blir sjuk ska du arbeta för att förkorta frånvaron genom att genomföra åtgärder som hjälper återgång till arbete. Detta ansvar börjar på första sjukdagen. Agerar du tidigt kan du ge rätt stöd så att sjukfrånvaron blir så kort som möjlig.
  • Lämna de uppgifter till Försäkringskassan som behövs för att vi ska kunna bedöma din medarbetares behov av rehabilitering. Gör detta i samråd med medarbetaren.
  • Anpassning av arbetet är ofta ett bra sätt att undvika sjukskrivning eller underlätta återgång till arbete. Medarbetaren har inte rätt till sjukpenning om hen kan utföra sitt arbete med hjälp av anpassningar som du kan erbjuda.

Material för bättre arbetsmiljö och friskfaktorer (suntarbetsliv.se)

Checklistor, utbildningar, riskbedömning för arbetsmiljöarbete (prevent.se)

Arbeta med arbetsmiljön, Arbetsmiljöverket (av.se)

Att förebygga sjukfrånvaro

 

Att tänka på som chef

  • Bedöm om medarbetaren har rätt till så kallad sjuklön. Sjuklön betalas ut till en sjukskriven medarbetare för högst 14 kalenderdagar.
  • Prata gärna med medarbetaren om hens arbetssituation om det är möjligt. Se tillsammans över om det går att anpassa arbetsuppgifterna för att på så sätt korta sjukskrivningen.
  • Du och din medarbetare kan ha gemensam kontakt med dennes vårdkontakter (till exempel rehabiliteringskoordinator, läkare, psykolog, fysioterapeut) för råd om exempelvis arbetsanpassningar.
  • Berätta gärna för medarbetaren att hen behöver ge dig ett läkarintyg på den åttonde kalenderdagen som sjuk.

Bra att veta

I samband med sjuklön görs ett så kallat karensavdrag.

Karensavdrag

Läkarintyget är ett underlag för att du som arbetsgivare ska kunna bedöma om din medarbetare har rätt till sjuklön. Intyget innebär inte automatiskt att hen har rätt till sjuklön.

Allt om sjuklön

 

Att tänka på som chef

  • Sjukanmäl medarbetaren till Försäkringskassan på kalenderdag 15. Sjukanmälan behöver vara gjord för att medarbetaren ska kunna ansöka om sjukpenning.

Bra att veta

  • Senaste dagen för din sjukanmälan är kalenderdag 21, men hjälp din medarbetare genom att skicka sjukanmälan direkt.

Sjukanmäl medarbetare

Sjukpenning (sida för medarbetaren)

 

Hur du sjukanmäler en medarbetare
Titta på YouTube

Hur du sjukanmäler en medarbetare

2 minuter

 

Att tänka på som chef

  • Fortsätt prata med medarbetaren om hur hen ska kunna komma tillbaka till jobbet.
  • Ta fram en plan för återgång i arbete – så långt som möjligt ska den göras i samråd med medarbetaren. I planen skriver ni ned aktuella och kommande anpassningar och annat som kan hjälpa medarbetaren att återgå i arbete.

Bra att veta

  • När medarbetaren har varit sjukskriven i 30 dagar måste planen vara klar om sjukskrivningen förväntas bli längre än 60 dagar.
  • Vi kan kontakta dig för att få veta vad som planeras, när du tror att medarbetaren kan börja jobba igen och be om att få ta del av plan för återgång i arbete. Det är saker som är/kan vara en del i vår bedömning av rätten till sjukpenning.
  • Har du företagshälsovård kan du få hjälp där. Du kan söka ersättning från Försäkringskassan för så kallat arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Plan för återgång i arbete

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

 

Att tänka på som chef

  • När medarbetaren har varit sjukskriven i 30 dagar måste en plan för återgång vara klar om sjukskrivningen förväntas bli längre än 60 dagar.
  • Följ upp och revidera plan för återgång i arbete.
  • Håll kontakt med medarbetaren och se över möjligheterna till anpassade arbetsuppgifter för att underlätta återgång till arbete eller om det finns andra tillfälliga eller permanenta roller/tjänster.

Bra att veta

  • Vi kan kontakta dig för att få veta vad som planeras, när du tror att medarbetaren kan börja jobba igen och be om att få ta del av plan för återgång i arbete. Det är saker som är/kan vara en del i vår bedömning av rätten till sjukpenning.
  • Har du företagshälsovård kan du få hjälp där. Du kan söka ersättning från Försäkringskassan för så kallat arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Plan för återgång i arbete

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsanpassning, Arbetsmiljöverket (av.se)

 

Att tänka på som chef

  • Följ upp och revidera plan för återgång i arbete.
  • Håll kontakt med medarbetaren och se över möjligheterna till anpassade arbetsuppgifter för att underlätta återgång till arbete eller om det finns andra tillfälliga eller permanenta roller/tjänster.

Bra att veta

  • Vi kan kontakta dig för att få veta vad som planeras, när du tror att medarbetaren kan börja jobba igen och be om att få ta del av plan för återgång i arbete. Det är saker som är/kan vara en del i vår bedömning av rätten till sjukpenning.
  • Har du företagshälsovård kan du få hjälp där. Du kan söka ersättning från Försäkringskassan för så kallat arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Plan för återgång i arbete

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsanpassning, Arbetsmiljöverket (av.se)

 

Att tänka på som chef

  • Följ upp och revidera plan för återgång i arbete.
  • Håll kontakt med medarbetaren och se över möjligheterna till anpassade arbetsuppgifter för att underlätta återgång till arbete eller om det finns andra tillfälliga eller permanenta roller/tjänster.

Bra att veta

  • Vi kan kontakta dig för att få veta vad som planeras, när du tror att medarbetaren kan börja jobba igen och be om att få ta del av plan för återgång i arbete. Det är saker som är/kan vara en del i vår bedömning av rätten till sjukpenning.
  • Har du företagshälsovård kan du få hjälp där. Du kan söka ersättning från Försäkringskassan för så kallat arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Plan för återgång i arbete

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsanpassning, Arbetsmiljöverket (av.se)

Mer om sjukskrivning

 

Som regel ska medarbetaren arbeta lika mycket varje dag.

Det går att fördela arbetstiden på annat sätt i samråd med dig som arbetsgivare, så länge upplägget inte försvårar medarbetarens möjligheter att återgå i arbete.

Ett upplägg som innebär att medarbetaren inte arbetar lika mycket varje dag bör stämmas av med Försäkringskassan.

Din medarbetare ska kontakta Försäkringskassan innan hen börjar deltidsarbeta.

 

Arbetsanpassning kan handla om olika saker, med det gemensamma att medarbetaren får det bättre på jobbet.

  • Det kan vara förebyggande eller underlätta för medarbetaren att komma tillbaka från en sjukskrivning.
  • Det kan vara tillfälligt eller långsiktigt.
  • Det kan vara små eller stora förändringar som du och medarbetaren kommer fram till.

Exempel på anpassningar

  • Andra arbetstider
  • Helt eller delvis andra arbetsuppgifter
  • Minskad arbetsbelastning
  • Möjlighet att kunna jobba ostört.

Har du företagshälsovård eller liknande, kan du ta hjälp för att hitta lämpliga anpassningar.

Arbetsanpassning, Arbetsmiljöverket (av.se)

Vad är arbetsanpassning och varför är det viktigt?
Titta på YouTube

Vad är arbetsanpassning och varför är det viktigt?

12 minuter

Här berättar Per Axelsson från Arbetsmiljöverket om hur arbetsanpassning kan användas för att minska risken för sjukskrivning hos dina medarbetare.

 

En anställd medarbetare som är helt sjukskriven kan prova på att jobba med bibehållen sjukpenning. Detta kan vara ett steg i att komma tillbaka till arbete.

Denna så kallade arbetsprövning är en frivillig överenskommelse mellan dig och din medarbetare – ni bestämmer tillsammans om och när hen ska arbetspröva och vad hen ska göra.

Mer om arbetsprövning

 

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Köper du tjänster från en företagshälsovård eller annan godkänd aktör, kan det vara aktuellt att Försäkringskassan ersätter en del av kostnaden.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Bidrag till arbetshjälpmedel

Om återgång till arbete kan underlättas av arbetsplatshjälpmedel kan det vara aktuellt med bidrag från Försäkringskassan.

Bidrag till arbetshjälpmedel

Särskilt högriskskydd

Är en medarbetare sjuk ofta eller länge, kan det vara aktuellt med ersättning för dina sjuklönekostnader.

Sjuk ofta eller länge – särskilt högriskskydd

Arbetsresor

Om en medarbetare kan jobba trots sjukdom men har svårt att ta sig till jobbet, kan arbetsresor vara en lösning. Det kan till exempel innebära att ta taxi istället för att åka kollektivt om medarbetaren har svårt att gå.

Medarbetaren ansöker själv om ersättning för arbetsresor. Följande gäller:

  • Medarbetaren har tidigast få arbetsresor efter 14 dagar som sjukskriven, alltså samma dag som sjukpenning från Försäkringskassan kan betalas ut.
  • Du behöver ha sjukanmält medarbetaren till Försäkringskassan.
  • Medarbetaren behöver ha ett läkarintyg med sjukskrivning på heltid.

Fler frågor och svar

  • Semesterdagar är ledighet som medarbetaren har arbetat ihop. Det innebär att medarbetaren inte ska behöva använda semestern för att bli frisk, istället kan man sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Under de första 14 dagarna kan medarbetaren få sjuklön av dig som arbetsgivare.

  • Ja. Ibland kan det finnas skäl för en arbetsgivare att begära in läkarintyg tidigare, till exempel av rehabiliterings- eller kontrollskäl. Ett exempel kan vara att medarbetaren har varit sjuk många gånger under en begränsad tid utan att ha kontaktat läkare och utan att ha någon kronisk sjukdom. Om du vill göra en sådan begäran ska den vara skriftlig och får inte gälla längre tid än ett år. Avvikelser kan göras genom kollektivavtal.

    Även Försäkringskassan kan besluta att en medarbetare ska lämna läkarintyg från och med första dagen i varje sjukperiod. Ett sådant beslut kallas för läkarintygsföreläggande. Försäkringskassan kan ta initiativet själv, eller så kan du som arbetsgivare be att vi gör det.

  • CFAR-nummer är Statistiska centralbyråns (SCB) åttasiffriga identifikationsnummer för arbetsställen. Alla företag tilldelas CFAR-nummer. Stora företag kan ha flera arbetsställen med olika CFAR-nummer.

    Du ska lämna CFAR-nummer vid sjukanmälan av en medarbetare om det finns en skriftlig överenskommelse med Försäkringskassan om detta. Dessa överenskommelser finns främst med större arbetsgivare.

    Hämta CFAR-nummer på Statistiska centralbyråns webbplats (scb.se)

  • Nej. Men om medarbetaren inte accepterar andra arbetsuppgifter kan hens rätt till sjuklön eller sjukpenning påverkas. Behöver du hjälp att bedöma medarbetarens rätt till sjuklön eller har andra funderingar kring den här frågan, kan du vända dig till din arbetsgivarorganisation.

  • Ett avstämningsmöte är ett möte med en medarbetare som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation. Det kan vara arbetsgivaren, behandlande läkare och ibland en representant från Arbetsförmedlingen. Även företagshälsovården och en representant från facket kan delta.

    Avstämningsmötet är till för att:

    • klarlägga vad medarbetaren på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra.
    • ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att medarbetaren ska komma tillbaka till arbetet.

    Mötet ska fokusera på en plan för återgång i arbete. Om det finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska man diskutera vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga. Resultatet av mötet kan ska ligga till grund för en plan för återgång i arbete.

    Vem gör vad på ett avstämningsmöte?

    Du som är arbetsgivare

    • ska redan före mötet ha gått igenom medarbetarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och verksamhetens förutsättningar.
    • ska vara aktiv i diskussionen om hur de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering ska komma igång.

    Medarbetaren

    • måste ge sitt samtycke till att information om att hens sjukdom eller privata förhållanden ges till övriga deltagare i mötet.
    • ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering.
    • ska delta i planeringen av rehabiliteringen och aktivt delta i rehabiliteringen.

    Läkaren

    • ska bedöma medarbetarens medicinska förutsättningar för arbete.

    Försäkringskassan

    • ansvarar för att behovet av rehabilitering för medarbetaren utreds
    • ska samordna de arbetslivsinriktade åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete.

  • Ja, medarbetaren har rätt att vara ledig för att söka eller prova ett nytt arbete.

  • En rehabiliteringskoordinator arbetar inom hälso- och sjukvården eller hos företagshälsovården och inte hos Försäkringskassan.
    Du kan läsa mer om vad en rehabiliteringskoordinator gör på

    Sveriges Kommuner och Regioner (SKR.se)

Senast uppdaterad