Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Sjukskrivna

Den här informationen vänder sig till dig som jobbar på en kommun och som kommer i kontakt med personer som är sjukskrivna.

Försäkringskassans uppdrag

Försäkringskassans uppdrag inom sjukförsäkringen är att besluta och betala ut sjukpenning och att samverka med hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer. Syftet är att förebygga sjukfrånvaro och ge stöd för personer som är sjuka att komma tillbaka i arbete.

Försäkringskassans uppdrag inom sjukförsäkringen

Sjukanmälan för arbetslösa

En person som inte kan arbeta på grund av sjukdom kan få sjukpenning om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel.

Sjuk

Sjukpenning i särskilda fall

Bedömningsgrunderna ändras under sjukskrivningsperioden

Arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge en person har varit sjuk. Detta kallas för rehabiliteringskedjan. För en person som är arbetslös bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden redan från första dagen i sjukperioden.     

Rehabiliteringskedjan

Ersättningskollen

Här får man koll på ersättningen vid sjukdom eller vid ett olycksfall.

Ersättningskollen

Plan för återgång i arbete

Arbetsgivare som har medarbetare som väntas vara borta från arbetet i minst 60 dagar på grund av sjukdom ska göra en plan för återgång i arbete, om det inte är uppenbart att hens hälsotillstånd gör att hen inte kan komma tillbaka till arbete.

Planen ska vara arbetsgivarens stöd i rehabiliteringsarbetet och ska göras senast 30 dagar från personens första sjukdag.

Mötesformer som kan bli aktuella

Avstämningsmöte

Ett avstämningsmöte är ett möte mellan personen som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en ytterligare part som kan påverka den sjukskrivnes situation, till exempel arbetsgivare eller en vårdgivare. Syftet med ett avstämningsmöte är att ta reda på vad personen på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra och att ta ställning till vilka åtgärder som kan behövas för att hen ska komma tillbaka till arbete. Det kan även vara aktuellt med ett avstämningsmöte när det är oklart om personen kan börja söka nytt arbete. Vid ett sådant möte kan både arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen behöva vara med. Det är Försäkringskassan som kallar till avstämningsmöte, men initiativet kan också komma från någon annan aktör.

Kontaktmöte

Om det finns risk för att den som är sjukskriven inte kommer att kunna gå tillbaka till något arbete hos sin arbetsgivare innan hen har varit sjukskriven i 180 dagar ska hen kunna få kontakt med Arbetsförmedlingen. Tanken är att personen under sjukskrivningsperioden dag 91-180 ska kunna söka nytt arbete samtidigt som hen har kvar sin anställning och får sjukpenning. Hen har rätt att vara ledig från anställningen hos sin arbetsgivare för att prova på ett annat arbete för att se om det fungera trots sjukdomen.

Om personen som är sjukskriven vill ha ett kontaktmöte med Arbetsförmedlingen så bokar och kallar Försäkringskassan till det mötet.

Omställningsmöte

Försäkringskassan erbjuder ett omställningsmöte med Arbetsförmedlingen i samband med att personen som är sjukskriven riskerar att inte längre ha rätt till sjukpenning eller när vi avslår ansökan, eller drar in sjuk- eller aktivitetsersättningen.
Omställningsmötet ska i möjligaste mån hållas innan Försäkringskassan har fattat beslut om rätten till sjukpenning. Vid mötet ska personen få den information som behövs från Arbetsförmedlingen för att återgången till arbetslivet ska bli så smidig som möjligt.

Gemensam kartläggning

Om en person inte kan återgå i arbete utan behöver stöd från både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samtidigt, kan man göra en gemensam kartläggning. Då träffas personen tillsammans med handläggare från båda myndigheterna i syfte att man gemensamt ska komma fram till vilka insatser som behövs för att hen ska komma tillbaka till arbete. Gemensam kartläggning kan innebära ett eller flera möten och mynnar ut i en gemensam planering. Kartläggningen är en del i den rehabiliteringssamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som kallas Förstärkt samarbete.

 

Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 64 år, vilka troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Sjukersättning        
 

Den som som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning. Rehabiliteringen måste i sådana fall ingå i en rehabiliteringsplan som personen har gjort tillsammans med Försäkringskassan.

En person som är sjukskriven kan få rehabiliteringsersättning till exempel om hen arbetstränar under en period, deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram eller deltar i en utbildning under högst ett år. Rehabiliteringsersättningen består av två delar, rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.

6639 Ansök om ersättning vid rehabilitering

Vad är rehabiliteringspenning?

Rehabiliteringspenningen kompenserar inkomstförlusten som uppstår när en person deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Den är lika stor som sjukpenningen och kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels omfattning. Om personen som har beviljats rehabiliteringspenning får någon form av ekonomiskt stöd under utbildningen minskar det rehabiliteringspenningen med samma belopp.

Vad är särskilt bidrag?

Det särskilda bidraget ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen. Man kan till exempel få traktamente och ersättning för resor och om man måste bo på annan ort för att kunna delta i rehabiliteringen. Man kan också få ersättning för läromedel och kursavgifter. Det särskilda bidraget betalas bara ut om kostnaderna inte kan ersättas på något annat sätt, till exempel av arbetsgivaren eller via någon annan försäkring.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är exempel på ersättningar som baseras på SGI.

Försäkringskassan fastställer en persons SGI utifrån hens beräknade årliga arbetsinkomst. När hen inte längre har arbetsinkomster är huvudregeln att den sjukpenninggrundande inkomsten slutar att gälla. Men det finns situationer där den som inte arbetar får behålla sin SGI, till exempel om hen är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete.

SGI-guiden

 

Högriskskydd gäller för en person som är sjuk många gånger under ett år eller riskerar att bli sjuk under flera längre perioder. Olika regler gäller för allmänt högriskskydd och särskilt högriskskydd.

Vad är allmänt högriskskydd?

En person kan få allmänt högriskskydd om hen har varit sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod. Det innebär att hen inte får något karensavdrag utan kan få sjukpenning eller sjuklön redan från första dagen i en sjukperiod. Det allmänna högriskskyddet gäller oavsett orsaken till sjukfrånvaron.

Arbetslösa får sjukpenning från Försäkringskassan och anställda får sjuklön från arbetsgivaren. Det allmänna högriskskyddet gäller för varje arbetsgivare för sig. Det innebär att antalet sjukfall hos olika arbetsgivare inte ska läggas ihop.

Vad är särskilt högriskskydd?

Särskilt högriskskydd innebär att en arbetsgivare kan få ersättning för sina sjuklönekostnader om en anställd riskerar att ha långa sjukperioder eller riskerar att vara sjuk ofta. Personen som är sjuk ofta kan även slippa karensavdragen.
Här hittar du utförligare information om särskilt högriskskydd.

Särskilt högriskskydd

7465 Ansökan om särskilt högriskskyddpdf öppnas i nytt fönster

7467 Ansökan om försäkringsersättning för sjuklönekostnader/särskilt högriskskydd - för arbetsgivarepdf öppnas i nytt fönster