Kakor på Försäkringskassan

På forsakringskassan.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.
Vi använder också kakor för webbanalys för att göra webbplatsen bättre.

Så här använder Försäkringskassan kakor

Godkänner du att vi också använder kakor för webbanalys?

Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Om din medarbetare blir sjuk

De första 14 dagarna som din medarbetare är sjuk och inte kan jobba ska du bedöma om hen har rätt till sjuklön och betala ut det. Du ska be medarbetaren om ett läkarintyg efter 7 dagar.

Sjukanmäl medarbetaren

Om medarbetaren blir sjuk ska hen sjukanmäla sig till dig den första dagen som hen är sjuk. Om medarbetaren är sjuk längre än 14 dagar ska hen ansöka om sjuk­penning från Försäkringskassan. Du som arbetsgivare ska då göra en sjuk­anmälan till Försäkringskassan. Det gör du helst redan dag 15 men senast dag 21 i med­arbetarens sjukperiod. Utan din sjuk­anmälan kan hen inte ansöka om sjukpenning.

Betala ut sjuklön

Om din medarbetare är sjuk och inte kan jobba ska du bedöma om hen har rätt till sjuklön. Medarbetaren har rätt till sjuklön om hen inte klarar av sitt vanliga jobb eller andra tillfälliga arbetsuppgifter, helt eller delvis. Du betalar sjuklön i 14 kalenderdagar. Från sjuklönen ska du göra ett karensavdrag.

Om medarbetaren är sjuk längre än 7 kalender­dagar ska hen lämna ett läkar­intyg dag 8 för att få fortsatt sjuk­lön.

Sjuklön

Karens­avdrag

Om din medarbetare inte kan ta sig till jobbet

Om med­arbetaren kan jobba trots sjukdom, men inte ta sig till jobbet på vanligt sätt, kan du betala reseersättning.

Rese­ersättningen

  • är skattepliktig
  • täcker merkostnader till och från jobbet
  • kan betalas ut i maximalt 14 dagar
  • kräver att medarbetaren är sjukanmäld under tiden
  • kräver att du betalar vanlig lön, inte sjuklön.

Om medarbetaren bara kan jobba deltid kan du betala reseersättning och vanlig lön för tiden som hen jobbar och sjuklön för resterande tid.

Efter 14 dagar kan medarbetaren få arbetsresor

Om medarbetaren behöver ta sig till jobbet på annat sätt även efter dag 14, kan hen ansöka om ersättning för arbetsresor hos Försäkringskassan. Då gör du en sjukanmälan till Försäkringskassan och medarbetaren behöver ett läkarintyg med sjukskrivning på heltid.

Sjukpenning för anställda

 

Om din med­arbetare behöver gå från jobbet för behandling eller rehabilitering kan hen ansöka om förebyggande sjuk­penning. Med­arbetaren kan få ersättning för den tid (under arbetstid) som hen får medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga eller förkorta sjukdom. Det är läkaren som ordinerar insatserna och Försäkrings­kassan som godkänner dem.

Med­arbetaren ansöker om ersättning för arbets­tiden som hen är frånvarande. Övrig tid arbetar med­arbetaren med lön som vanligt. Med­arbetaren slipper karens­avdrag.

Förebyggande sjuk­penning för anställda

 

Om me­darbetaren har långa sjuk­perioder eller är sjuk ofta kan hen ha rätt till särskilt högrisk­skydd. En medarbetare omfattas av det särskilda högrisk­skyddet om det är troligt att hen på grund av en sjuk­dom eller en funktions­nedsättning antingen kommer att vara

  • sjuk ofta (fler än 10 gånger under ett år), eller
  • sjuk länge (fler än 28 dagar i följd).

Särskilt högrisk­skydd

 

För alla arbets­givare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklöne­kostnader. Skyddet innebär att arbets­givare får ersättning för årliga sjuklöne­kostnader som överstiger en viss nivå.

Har du haft sjuklöne­kostnader för medarbetare fyller du i dem i arbetsgivar­deklarationen till Skatte­verket. Du behöver inte ansöka om ersättningen från Försäkrings­kassan. Om du har rätt till ersättning, betalas den ut till ditt skatte­konto.

Ersättning för höga sjuklöne­kostnader

Vad mera kan jag göra för medarbetaren?

Ditt rehabilitering­sansvar börjar första dagen med­arbetaren är sjuk. Fundera på vilka förändringar som skulle underlätta för hen att komma tillbaka till jobbet. Du ska också undersöka om det finns andra arbets­uppgifter som medarbetaren tillfälligt skulle kunna jobba med.

Hjälp oss göra vår webbplats bättre

Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.

Till enkäten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Frågor och svar

  • Nej. Intyget är ett underlag och ger inte medarbetaren automatiskt rätt till sjuklön eller sjukpenning. Läkarintyget är till för att du som arbetsgivare och Försäkringskassan ska kunna bedöma om medarbetaren har rätt till sjuklön och sjukpenning.

    I intyget beskriver läkaren hur medarbetarens medicinska tillstånd påverkar förmågan att arbeta. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som medarbetaren inte klarar av att utföra på grund av sjukdom.

  • Semesterdagar är ledighet som medarbetaren har arbetat ihop. Det innebär att medarbetaren inte ska behöva använda semestern för att bli frisk, istället kan man sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Under de första 14 dagarna kan medarbetaren få sjuklön av dig som arbetsgivare.

  • Om en medarbetare har flera arbetsgivare, ska varje arbetsgivare betala sjuklön under sjuklöneperioden. Du betalar sjuklön för den tid som medarbetaren skulle ha arbetat hos dig.

  • CFAR-nummer är Statistiska centralbyråns (SCB) åttasiffriga identifikationsnummer för arbetsställen. Alla företag tilldelas CFAR-nummer. Stora företag kan ha flera arbetsställen med olika CFAR-nummer.

    Du ska lämna CFAR-nummer vid sjukanmälan av en medarbetare om det finns en skriftlig överenskommelse med Försäkringskassan om detta. Dessa överenskommelser finns främst med större arbetsgivare.

    Hämta CFAR-nummer på Statistiska centralbyråns webbplats (scb.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • En rehabiliteringskoordinator arbetar inom hälso- och sjukvården eller hos företagshälsovården och inte hos Försäkringskassan.
    Du kan läsa mer om vad en rehabiliteringskoordinator gör på

    Sveriges Kommuner och Regioner (SKR.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Nej, då behöver du inte betala ut sjuklön. Om en läkare har beslutat att din medarbetare inte får gå till jobbet på grund av att hen kan vara smittad av en samhällsfarlig sjukdom, kan hen ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan.

  • Ja. Ibland kan det finnas skäl för en arbetsgivare att begära in läkarintyg tidigare, till exempel av rehabiliterings- eller kontrollskäl. Ett exempel kan vara att medarbetaren har varit sjuk många gånger under en begränsad tid utan att ha kontaktat läkare och utan att ha någon kronisk sjukdom. Om du vill göra en sådan begäran ska den vara skriftlig och får inte gälla längre tid än ett år. Avvikelser kan göras genom kollektivavtal.

    Även Försäkringskassan kan besluta att en medarbetare ska lämna läkarintyg från och med första dagen i varje sjukperiod. Ett sådant beslut kallas för läkarintygsföreläggande. Försäkringskassan kan ta initiativet själv, eller så kan du som arbetsgivare be att vi gör det.

Senast uppdaterad