Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Sjuk medarbetare från dag 91

Här kan du läsa vad som gäller om din medarbetare är sjuk i fler än 90 dagar. Som arbetsgivare ska du genomföra de åtgärder som behövs för att hjälpa medarbetaren att komma tillbaka till arbete.

Dag 91–180

Försäkringskassan bedömer om medarbetaren helt eller delvis kan klara sitt vanliga arbete eller något annat lämpligt arbete som du som arbetsgivare kan erbjuda. Medarbetaren har bara rätt till sjukpenning i den omfattning hen inte kan utföra något arbete alls hos dig. Om medarbetaren är sjukskriven på deltid ska du erbjuda hen att jobba deltid. I regel ska hen jobba varje dag genom att minska sin arbetsdag med den procentsats hen är sjukskriven (25, 50 eller 75 procent). Men det finns också en möjlighet att förlägga arbetstiden på annat sätt om det underlättar hens återgång i arbete. Prata med din medarbetare och Försäkringskassan för planering.

Arbetsgivaren ska:

  • Hålla löpande kontakt med medarbetaren under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
  • Undersöka om det finns något annat lämpligt arbete i din verksamhet som medarbetaren kan utföra.
  • Följa upp och vid behov uppdatera planen för återgång i arbete.
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till det.

Medarbetaren ska:

  • Medverka i planering och åtgärder som gör att hen kan börja arbeta igen så snart som möjligt.

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma medarbetarens arbetsförmåga.
  • Betala sjukpenning till medarbetaren om hen har rätt till det.
  • Utreda om medarbetaren klarar av ett annat arbete utanför din verksamhet.
  • Vid behov samordna de olika åtgärder medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete.
  • Vid behov begära att arbetsgivaren lämnar in sin plan för återgång i arbete.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.

Fler åtgärder som du som arbetsgivare kan göra

 

Deltidssjukskrivning innebär deltidsnärvaro. Medarbetaren får behålla kontakten med arbetsplatsen, vilket gör det lättare att komma tillbaka i arbete.

 

 

Ett arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen kan göra det möjligt för den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetet. Rådgör med företagshälsovården eller liknande resurs, om det är möjligt.. Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen.

Bidrag till arbetshjälpmedel

 

 

Du som arbetsgivare kan få arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd från Försäkringskassan, ett bidrag att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp vilka insatser som behövs för att förebygga och förkorta sjukskrivningar. Om du har kollektivavtal kan det finnas möjlighet att ansöka om ersättning för rehabilitering från AFA Försäkring.

Bidrag för att förebygga och förhindra sjukfrånvaro

Rehabiliteringsstöd – ersättning genom kollektivavtal (Afaforsakring.se)

  

 

Vad är arbetsträning?

Arbetsträning innebär att medarbetaren kommer tillbaka till arbetsplatsen utan krav på prestation. Under tiden som medarbetaren arbetstränar, utför någon annan de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med på grund av sjukdom. Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete. Den här formen av arbetslivsinriktad rehabilitering kan bli aktuell om medarbetaren inte klarar att arbeta deltid.

Arbetsträningen ska planeras tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just din medarbetare. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till medarbetaren.

Arbetsträningen kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel.

Hur gör du om du vill att en medarbetare ska få möjlighet att arbetsträna?

Om du tror att arbetsträning skulle hjälpa en sjukskriven medarbetare att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan. Om vi på Försäkringskassan också bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar vi fram en plan tillsammans med dig som är arbetsgivare, medarbetaren och hens läkare.

I planen ska det stå:

  • målet med arbetsträningen
  • hur många timmar per dag medarbetaren ska arbetsträna.
  • vilka arbetsuppgifter medarbetaren ska träna på.
  • av vem, hur och när arbetsträningen ska följas upp.

Hur mycket ska medarbetaren arbetsträna?

Medarbetaren ska arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid.

Normalt pågår arbetsträningen som längst i tre månader.

 

Dag 181–365

Efter 180 dagar utreder Försäkringskassan om medarbetarens arbetsförmåga ska bedömas mot normalt förekommande arbeten. Om vår utredning visar att medarbetaren kan klara ett annat arbete, upphör rätten till sjukpenning efter 180 dagar.

Försäkringskassan kan i göra undantag från detta om:

  • Försäkringskassan bedömer att övervägande skäl talar för att personen kan gå tillbaka till arbete hos dig som arbetsgivare inom ett år från den första sjukdagen. Med övervägande skäl menas att mer talar för än emot att personen kan återgå i arbete hos dig som arbetsgivare. Som grund för en sådan bedömning behövs exempelvis den plan för återgång i arbete som du och arbetstagaren tagit fram och arbetar efter.
  • Försäkringskassan bedömer att särskilda skäl talar för en återgång till arbete hos arbetsgivaren senast dag 550. Prognosen för återgång i arbete måste vara tydlig och det måste vara stor sannolikhet att personen kan återgå senast dag 550.
  • det kan anses oskäligt att bedöma medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden, till exempel om hen är svårt sjuk. Då bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos dig som arbetsgivare.
  • vården eller rehabiliteringen har försenats på grund av coronapandemin.
  • arbetstagaren är 63 år och över.

Arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering regleras av Socialförsäkringsbalken, Arbetsmiljölagen och Lagen om anställningsskydd. Ditt ansvar som arbetsgivare  gäller så länge det finns ett anställningsförhållande, även om rätten till sjukpenning upphör. Om du har funderingar på vad som gäller arbetsrättsligt om din medarbetare inte längre har rätt till sjukpenning , kan du kontakta din arbetsgivarorganisation.

Arbetsgivaren ska:

  • Hålla löpande kontakt med medarbetaren under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
  • Undersöka om det finns något annat lämpligt arbete i din verksamhet som medarbetaren kan utföra.
  • Följa upp och vid behov uppdatera plan för återgång i arbete.
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till det.

Medarbetaren ska:

  • Medverka i planering och åtgärder som medför att hen kan börja arbeta igen så snart som möjligt.

Försäkringskassan ska:

  • Utreda om medarbetaren skulle kunna utföra ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden trots sjukdomen.
  • Bedöma medarbetarens arbetsförmåga.
  • Betala sjukpenning till medarbetaren om hen har rätt till det.
  • Vid behov begära att arbetsgivaren lämnar in plan för återgång i arbete.
  • Vid behov samordna de olika åtgärder medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.

Från dag 366

Efter 365 dagar utreder Försäkringskassan om medarbetarens arbetsförmåga ska bedömas mot normalt förekommande arbeten. Om vår utredning visar att medarbetaren kan klara ett annat arbete, upphör rätten till sjukpenning efter 365 dagar.

Försäkringskassan kan i göra undantag från detta om:

  • Försäkringskassan bedömer att särskilda skäl talar för en återgång till arbete hos arbetsgivaren senast dag 550. Prognosen för återgång i arbete måste vara tydlig och det måste vara stor sannolikhet att personen kan återgå senast dag 550.
  • Det kan anses oskäligt att bedöma medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden, till exempel om hen är svårt sjuk. Då bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos dig som arbetsgivare.
  • Vården eller rehabiliteringen har försenats på grund av coronapandemin.
  • Arbetstagaren är 63 år och över.

Arbetsgivaren ska:

  • Hålla löpande kontakt med medarbetaren under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
  • Undersöka om det finns något annat lämpligt arbete i din verksamhet som medarbetaren kan utföra.
  • Följa upp och vid behov uppdatera plan för återgång i arbete.
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till det.

Medarbetaren ska:

  • Medverka i planering och åtgärder som medför att hen kan börja arbeta igen så snart som möjligt.

Försäkringskassan ska:

  • Utreda om medarbetaren skulle kunna utföra ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden trots sjukdomen.
  • Bedöma medarbetarens arbetsförmåga.
  • Betala sjukpenning till medarbetaren om hen har rätt till det.
  • Vid behov samordna de olika åtgärder medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete.
  • Vid behov begära att arbetsgivaren lämnar in sin plan för återgång i arbete.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.

 

Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 64 år som med största sannolikhet aldrig kommer att kunna arbeta hel- eller deltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Aktivitetsersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 29 år som inte kommer att kunna arbeta hel- eller deltid under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Information för medarbetare om sjukersättning och aktivitetsersättning

 

 Hjälp oss göra vår webbplats bättre

Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.

Till enkäten öppnas i nytt fönster

Vanliga frågor

Rehabiliteringskedjan är en del av en lagstiftning som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Den innebär att vi prövar medarbetarens arbetsförmåga utifrån olika förhållanden beroende på hur länge hen har varit sjuk.

Rehabiliteringskedjan

Nej. Men om medarbetaren inte accepterar andra arbetsuppgifter kan hens rätt till sjuklön eller sjukpenning påverkas. Behöver du hjälp att bedöma medarbetarens rätt till sjuklön eller har andra funderingar kring den här frågan, kan du vända dig till din arbetsgivarorganisation.

Ett avstämningsmöte är ett möte med en medarbetare som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation. Det kan vara arbetsgivaren, behandlande läkare och ibland en representant från Arbetsförmedlingen. Även företagshälsovården och en representant från facket kan delta.

Avstämningsmötet är till för att:

  • klarlägga vad medarbetaren på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra.
  • ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att medarbetaren ska komma tillbaka till arbetet.

Mötet ska fokusera på en plan för återgång i arbete. Om det finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska man diskutera vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga. Resultatet av mötet kan ska ligga till grund för en plan för återgång i arbete.

Vem gör vad på ett avstämningsmöte?

Du som är arbetsgivare

  • ska redan före mötet ha gått igenom medarbetarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och verksamhetens förutsättningar.
  • ska vara aktiv i diskussionen om hur de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering ska komma igång.

Medarbetaren

  • måste ge sitt samtycke till att information om att hens sjukdom eller privata förhållanden ges till övriga deltagare i mötet.
  • ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering.
  • ska delta i planeringen av rehabiliteringen och aktivt delta i rehabiliteringen.

Läkaren

  • ska bedöma medarbetarens medicinska förutsättningar för arbete.

Försäkringskassan

  • ansvarar för att behovet av rehabilitering för medarbetaren utreds
  • ska samordna de arbetslivsinriktade åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete.

Försäkringskassan ansvarar för att vid behov samordna de rehabiliteringsåtgärder som en person behöver för att kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara åtgärder av medicinskt, socialt eller arbetslivsinriktat slag. Försäkringskassan ska arbeta för att den som ansvarar för rehabiliteringsåtgärden genomför den så snart som möjligt.

Du som arbetsgivare ansvarar för att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering, det vill säga de åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna arbeta i din verksamhet igen.

Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinsk rehabilitering.

Försäkringskassan ansvarar för samordning av åtgärder som medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka iarbete.

Nej, Försäkringskassan utreder tillsammans med dig och din medarbetare behovet av rehabilitering och ansvarar för att samordna de åtgärder som behövs.

Du som arbetsgivare ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det är åtgärderna som ska leda till att medarbetaren så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin arbetsförmåga. Du har inte något ansvar för medicinsk rehabilitering för din medarbetare. Du behöver alltså inte bekosta mediciner eller vårdinsatser.

Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Det är åtgärder som ska leda till att en person så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga.

De medicinska förutsättningarna kan behöva klargöras och den medicinska rehabiliteringen kan behöva samplaneras med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Försäkringskassan kan kontakta dig eller kalla dig till ett avstämningsmöte för att tillsammans med dig och din medarbetare kartlägga och planera den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vid avstämningsmötet kan även sjukskrivande läkare delta.

Ja, medarbetaren har rätt att vara ledig för att söka eller prova ett nytt arbete. Detta regleras i Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete.

Lag (2008:565) (riksdagen.se)

En rehabiliteringskoordinator arbetar inom hälso- och sjukvården eller hos företagshälsovården och inte hos Försäkringskassan.
Du kan läsa mer om vad en rehabiliteringskoordinator gör på

SKR.se