Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.
Sjuk medarbetare från dag 91 Actions
Loading...

Sjuk medarbetare från dag 91

Text Sjuk medarbetare från dag 91 Actions
Loading...

Här hittar du information om vad som gäller från dag 91 i sjukperioden. Som arbetsgivare ska du genomföra de åtgärder som behövs för att underlätta för medarbetaren att komma tillbaka till arbete.

Dag 91–180

Försäkringskassan bedömer om medarbetaren helt eller delvis kan klara sitt vanliga arbete eller något annat lämpligt arbete som du som arbetsgivare kan erbjuda. Medarbetaren har bara rätt till sjukpenning i den omfattning hen inte kan utföra något arbete alls hos dig.

Arbetsgivaren ska:

  • Hålla löpande kontakt med medarbetaren under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
  • Undersöka om det finns något annat lämpligt arbete i din verksamhet som medarbetaren kan utföra.
  • Skriva ett arbetsgivarutlåtande om Försäkringskassan begär in ett sådant från medarbetaren.
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till det.

Medarbetaren ska:

  • Medverka i planering och åtgärder som gör att hen kan börja arbeta igen så snart som möjligt.
  • Skicka in ett arbetsgivarutlåtande till Försäkringskassan om vi begär ett sådant.

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma medarbetarens arbetsförmåga.
  • Betala sjukpenning till medarbetaren om hen har rätt till det.
  • Utreda om medarbetaren klarar av ett annat arbete utanför din verksamhet.
  • Vid behov samordna de olika åtgärder medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete.
  • Vid behov begära att medarbetaren lämnar ett arbetsgivarutlåtande.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.

Fler åtgärder som du som arbetsgivare kan erbjuda

Deltidssjukskrivning innebär deltidsnärvaro. Medarbetaren får behålla kontakten med arbetsplatsen, vilket gör det lättare att komma tillbaka i arbete.

 

Ett arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen kan göra det möjligt för den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetet. Rådgör med företagshälsovården eller liknande resurs, om det är möjligt.. Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen.

Bidrag till arbetshjälpmedel

 

Du som arbetsgivare kan få arbetsplatsnära stöd från Försäkringskassan, ett bidrag för  att utreda vilka insatser som behövs för att förebygga och förkorta sjukskrivningar. Om du har kollektivavtal kan det finnas möjlighet att ansöka om ersättning för rehabilitering från AFA Försäkring.

Bidrag till utredningar – arbetsplatsnära stöd

Rehabiliteringsstöd – ersättning genom kollektivavtal (Afaforsakring.se)

  

Vad är arbetsträning?

Arbetsträning innebär att medarbetaren kommer tillbaka till arbetsplatsen utan krav på prestation. Under tiden som medarbetaren arbetstränar, utför någon annan de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med på grund av sjukdom. Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete. Den här formen av arbetslivsinriktad rehabilitering kan bli aktuell om medarbetaren inte klarar att arbeta deltid.

Arbetsträningen ska planeras tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just din medarbetare. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till medarbetaren.

Arbetsträningen kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel.

Hur gör du om du vill att en medarbetare ska få möjlighet att arbetsträna?

Om du tror att arbetsträning skulle hjälpa en sjukskriven medarbetare att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan. Om vi på Försäkringskassan också bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar vi fram en plan tillsammans med dig som är arbetsgivare, medarbetaren och hens läkare.

I planen ska det stå:

  • målet med arbetsträningen
  • hur många timmar per dag medarbetaren ska arbetsträna.
  • vilka arbetsuppgifter medarbetaren ska träna på.
  • av vem, hur och när arbetsträningen ska följas upp.

Hur mycket ska medarbetaren arbetsträna?

Medarbetaren ska arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid.

Normalt pågår arbetsträningen som längst i tre månader.

 

Dag 181–365

Efter 180 dagar har medarbetaren bara rätt till sjukpenning i den omfattning som hen inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Därför utreder Försäkringskassan före dag 181 om medarbetaren klarar av ett annat arbete utanför din verksamhet. Om vår utredning visar att medarbetaren kan klara ett annat arbete, upphör alltså rätten till sjukpenning efter 180 dagar.

Detta gäller inte om:

  • Försäkringskassan bedömer att medarbetaren med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete i ordinarie omfattning någonstans i din verksamhet före dag 366.  För att Försäkringskassan ska kunna bedöma detta krävs att såväl den ställda diagnosen som prognosen för återgång i arbete är väl underbyggda i den medicinska utredningen.
  • Det kan anses oskäligt att bedöma medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden, till exempel om hen är svårt sjuk. Då bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos dig som arbetsgivare.

Arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering regleras av Socialförsäkringsbalken, Arbetsmiljölagen och Lagen om anställningsskydd. Ditt ansvar som arbetsgivare  gäller så länge det finns ett anställningsförhållande, även om rätten till sjukpenning upphör. Om du har funderingar på vad som gäller arbetsrättsligt om din medarbetare inte längre har rätt till sjukpenning , kan du kontakta din arbetsgivarorganisation.

Arbetsgivaren ska:

  • Hålla löpande kontakt med medarbetaren under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
  • Undersöka om det finns något annat lämpligt arbete i din verksamhet som medarbetaren kan utföra.
  • Skriva ett arbetsgivarutlåtande om Försäkringskassan begär in ett sådant från medarbetaren.
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till det.

Medarbetaren ska:

  • Medverka i planering och åtgärder som medför att hen kan börja arbeta igen så snart som möjligt.
  • Skicka in ett arbetsgivarutlåtande till Försäkringskassan om vi begär ett sådant.

Försäkringskassan ska:

  • Utreda om medarbetaren skulle kunna utföra ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden trots sjukdomen.
  • Bedöma medarbetarens arbetsförmåga.
  • Betala sjukpenning till medarbetaren om hen har rätt till det.
  • Vid behov samordna de olika åtgärder medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.

Från dag 366

Försäkringskassan bedömer medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. Om vår utredning visar att medarbetaren kan klara ett annat arbete, upphör alltså rätten till sjukpenning efter 365 dagar.  Försäkringskassan kan göra undantag om det kan anses oskäligt att bedöma medarbetarens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden, till exempel om hen är svårt sjuk.

Arbetsgivaren ska:

  • Hålla löpande kontakt med medarbetaren under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
  • Undersöka om det finns något annat lämpligt arbete i din verksamhet som medarbetaren kan utföra.
  • Skriva ett arbetsgivarutlåtande om Försäkringskassan begär in ett sådant från medarbetaren.
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till det.

Medarbetaren ska:

  • Medverka i planering och åtgärder som medför att hen kan börja arbeta igen så snart som möjligt.
  • Skicka in ett arbetsgivarutlåtande till Försäkringskassan om vi begär ett sådant.

Försäkringskassan ska:

  • Utreda om medarbetaren skulle kunna utföra ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden trots sjukdomen.
  • Bedöma medarbetarens arbetsförmåga.
  • Betala sjukpenning till medarbetaren om hen har rätt till det.
  • Vid behov samordna de olika åtgärder medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.

Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 64 år som med största sannolikhet aldrig kommer att kunna arbeta hel- eller deltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Aktivitetsersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 29 år som inte kommer att kunna arbeta hel- eller deltid under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Information för medarbetare om sjukersättning och aktivitetsersättning

 

Vanliga frågor

Rehabiliteringskedjan är en del av en lagstiftning som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Den innebär att vi prövar medarbetarens arbetsförmåga utifrån olika förhållanden beroende på hur länge hen har varit sjuk.

Rehabiliteringskedjan

Nej. Men om medarbetaren inte accepterar andra arbetsuppgifter kan hens rätt till sjuklön eller sjukpenning påverkas. Behöver du hjälp att bedöma medarbetarens rätt till sjuklön eller har andra funderingar kring den här frågan, kan du vända dig till din arbetsgivarorganisation.

Ett avstämningsmöte är ett möte med en medarbetare som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation. Det kan vara arbetsgivaren, behandlande läkare och ibland en representant från Arbetsförmedlingen. Även företagshälsovården och en representant från facket kan delta.

Avstämningsmötet är till för att:

  • klarlägga vad medarbetaren på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra.
  • ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att medarbetaren ska komma tillbaka till arbetet.

Mötet ska fokusera på en plan för återgång i arbete. Om det finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska man diskutera vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga. Resultatet av mötet kan ska ligga till grund för en plan för återgång i arbete.

Vem gör vad på ett avstämningsmöte?

Du som är arbetsgivare

  • ska redan före mötet ha gått igenom medarbetarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och verksamhetens förutsättningar.
  • ska vara aktiv i diskussionen om hur de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering ska komma igång.

Medarbetaren

  • måste ge sitt samtycke till att information om att hens sjukdom eller privata förhållanden ges till övriga deltagare i mötet.
  • ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering.
  • ska delta i planeringen av rehabiliteringen och aktivt delta i rehabiliteringen.

Läkaren

  • ska bedöma medarbetarens medicinska förutsättningar för arbete.

Försäkringskassan

  • ansvarar för att behovet av rehabilitering för medarbetaren utreds
  • ska samordna de arbetslivsinriktade åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete.

Vad innebär det att Försäkringskassan samordnar åtgärderna?

Försäkringskassan ansvarar för att vid behov samordna de rehabiliteringsåtgärder som en person behöver för att kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara åtgärder av medicinskt, socialt eller arbetslivsinriktat slag. Försäkringskassan ska arbeta för att den som ansvarar för rehabiliteringsåtgärden genomför den så snart som möjligt.

Du som arbetsgivare ansvarar för att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering, det vill säga de åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna arbeta i din verksamhet igen.

Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinsk rehabilitering.

Försäkringskassan ansvarar för samordning av åtgärder som medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete. 

Försäkringskassan ansvarar för att vid behov samordna de rehabiliteringsåtgärder som en person behöver för att kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara åtgärder av medicinskt, socialt eller arbetslivsinriktat slag. Försäkringskassan ska arbeta för att den som ansvarar för rehabiliteringsåtgärden genomför den så snart som möjligt.

Du som arbetsgivare ansvarar för att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering, det vill säga de åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna arbeta i din verksamhet igen.

Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinsk rehabilitering.

Försäkringskassan ansvarar för samordning av åtgärder som medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka iarbete.

Nej, Försäkringskassan utreder tillsammans med dig och din medarbetare behovet av rehabilitering och ansvarar för att samordna de åtgärder som behövs.

Du som arbetsgivare ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det är åtgärderna som ska leda till att medarbetaren så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin arbetsförmåga. Du har inte något ansvar för medicinsk rehabilitering för din medarbetare. Du behöver alltså inte bekosta mediciner eller vårdinsatser.

Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Det är åtgärder som ska leda till att en person så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga.

De medicinska förutsättningarna kan behöva klargöras och den medicinska rehabiliteringen kan behöva samplaneras med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Försäkringskassan kan kontakta dig eller kalla dig till ett avstämningsmöte för att tillsammans med dig och din medarbetare kartlägga och planera den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vid avstämningsmötet kan även sjukskrivande läkare delta.

Ja, medarbetaren har rätt att vara ledig för att prova ett nytt arbete. Detta regleras i Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete.

Lag (2008:565) (riksdagen.se)