Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Hur många är sjukskrivna?

16 mars 2021

Här kan du läsa om delar av den officiella statistiken om sjukpenning. Fokus ligger framför allt på hur många som är sjukskrivna och för vilka diagnosgrupper som det är vanligast att vara sjukskriven.

Den som inte kan arbeta för att den är sjuk kan ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenning är en ersättning till den som har en tillfälligt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Ersättningen ska kompensera för en minskad inkomst under tiden som man inte kan arbeta.

Antal pågående sjukfall varierar över tid

Pågående sjukfall är ett mått för att redovisa hur många som var sjukskrivna med sjukpenning eller rehabiliteringspenning från Försäkringskassan under en sammanhängande period. Måttet visar alltså hur många personer som var sjukskrivna vid en viss tidpunkt. Utvecklingen av de pågående sjukfallen påverkas både av hur många personer som sjukskrivs och av hur långa deras sjukfall blir. I samtliga pågående sjukfall en viss månad finns både personer som nyligen påbörjat en sjukskrivning och personer som varit sjukskrivna en längre tid.

I diagrammet redovisas pågående sjukfall per månad från och med januari 1998 till decmeber 2020. Antalet pågående sjukfall har varierat. Under början av 2000-talet var det strax över 300 000 pågående sjukfall per månad. Antalet pågående sjukfall minskade sedan fram till 2010 för att sedan öka igen. Hur många som är sjukskrivna per månad varierar också under året. Det är fler sjukskrivna under vinterhalvåret än sommarhalvåret. Fler kvinnor än män är sjukskrivna. I december 2020 hade 168 621 personer ett pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning från Försäkringskassan. Av dessa var 64 procent kvinnor.

Pågående sjukfall per månad från december 1998 till december 2020

Diagrammet visar antal pågående sjukfall varierat och var som högst under början av 2000-talet.  Fler kvinnor än män har ett pågående sjukfall.

Statistikdatabasen: Antal personer som är sjukskrivna

Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2020 (öppnas i nytt fönster)

Sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser är vanligast

Av samtliga pågående sjukfall i oktober 2020 var nästan hälften sjukfall med en psykiatrisk diagnos. Andelen psykiatriska diagnoser bland pågående sjukfall är högre än andelen psykiatriska diagnoser bland startade sjukfall. Att det ser ut så beror framför allt på att de som blir sjukskrivna för en psykiatrisk diagnos i snitt är sjukskrivna längre än de som blir sjukskrivna för andra sjukdomar.

I diagrammet redovisas andelen pågående sjukfall i psykiatriska diagnoser, rörelseorganens sjukdomar och övriga sjukdomar uppdelat på kön och ålder. Psykiatriska diagnoser som exempelvis stressrelaterad psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar, där vi bland annat hittar ryggbesvär, är de vanligaste diagnosgrupperna för både kvinnor och män. Men andelen sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser är högre bland kvinnor. I allmänhet ökar sjukfrånvaron med åldern, men sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser dominerar i yngre åldrar. Andelen sjukskrivna i psykiatriska diagnoser är som högst bland de som är mellan 30–39 år. Bland kvinnor och män i de äldre åldersgrupperna är andelen sjukfall i psykiatriska diagnoser färre. Där är fler istället sjukskrivna för sjukdomar i rörelseorganen och andra sjukdomar.

Andel pågående sjukfall per diagnosgrupp i december 2020 efter kön och åldersgrupp, procent

Statistikdatabasen: Antal personer som är sjukskrivna efter diagnos

Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20–69 år (Socialförsäkringsrapport 2020:8) (öppnas i nytt fönster)

Fakta om sjukpenning

En person kan ha rätt till sjukpenning om hens förmåga att arbeta är tillfälligt nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Beroende på nedsättningens omfattning kan sjukpenningen betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenningen under det första året motsvarar knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). År 2019 motsvarade det 791 kronor per dag vid hel sjukpenning på normalnivå. Efter ett år sänks sjukpenningen till knappt 75 procent av SGI, vilket år 2019 motsvarade 741 kronor per dag. Det gäller dock inte för den som har en allvarlig sjukdom, som får behålla den högre nivån i obegränsad tid. Den som är arbetslös kan få sjukpenning med högst 543 kronor per dag, vilket motsvarar det högsta dagpenningbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen.

Sjuklön betalas ut av arbetsgivaren under de första 14 dagarna i en sjukperiod, med undantag av den första dagen som är en karensdag. Om den som är anställd fortfarande har en nedsatt arbetsförmåga efter sjuklöneperioden kan hen få sjukpenning från Försäkringskassan. Personer som har enskild firma kan inte få sjuklön. Normalt får de sjukpenning från Försäkringskassan efter sju karensdagar, men de har möjlighet att välja kortare eller längre karenstid.

Om diagnos

Uppgiften om diagnos baseras på den senaste registrerade diagnosen i sjukfallet. Diagnoserna är baserade på den svenska versionen av ICD-10. Mer information om diagnoserna och klassificeringssystemet finns på Socialstyrelsens webbplats.

Klassifikationen ICD-10 (scb.se)

Vad är ett pågående sjukfall?

Ett pågående sjukfall är en sammanhängande period när en person är sjukskriven med sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Pågående sjukfall visar den faktiska ersättningsperioden. Den kan skilja sig från när utbetalningen skedde, eftersom utbetalningar kan ske i efterhand. I statistiken över pågående sjukfall syns enbart de sjukfall som varar över ett månadsskifte och där utbetalningen av ersättning skett inom tre månader efter det månadsskiftet.

Relaterade länkar

Officiell statistik

Socialförsäkringen

Kontakt