Sjuklön
Här kan du som är arbetsgivare läsa om hur du kan bedöma om din medarbetare har rätt till sjuklön. Du kan också läsa om hur du räknar ut sjuklönen. Rätten till sjuklön är i första hand en civilrättslig fråga mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.
Vad är sjuklön?
Sjuklön är vad du som arbetsgivare ska betala till en medarbetare som är sjuk. Du betalar sjuklön i högst 14 dagar. Om medarbetaren är sjuk längre än så, kan hen ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Sjuklönen ersätter lönen och andra eventuella anställningsförmåner som medarbetaren hade haft om hen inte varit sjuk.
Rätten till sjuklön regleras av lagen om sjuklön. Lagen är tvingande till medarbetarens förmån. Det går dock att göra vissa undantag från lagen genom kollektivavtal som godkänts på arbetstagarsidan av en central arbetstagarorganisation. Centrala kollektivavtal får även användas för medarbetare som inte tillhör den arbetstagarorganisation som slutit avtalet. Det gäller medarbetare som utför sådant arbete som avses med avtalet och som inte omfattas av något konkurrerade kollektivavtal.
Lag (1991:1047) om sjuklön (riksdagen.se)
När en medarbetare sjukanmäler sig
När en medarbetare har sjukanmält sig till dig ska du bedöma om medarbetarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Du ska också bedöma om hen har rätt till sjuklön.
Läkarintyg om medarbetaren är sjuk i mer än sju dagar
Om medarbetaren är sjuk i mer än sju dagar måste hen styrka att hens arbetsförmåga är nedsatt. Det gör hen med hjälp av ett intyg av läkare eller tandläkare. Läkarintyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom medarbetaren har. I vissa fall kan kollektivavtal bestämma att medarbetaren ska lämna ett läkarintyg tidigare än den åttonde dagen och att du som arbetsgivare kan begära att intyget ska innehålla närmare uppgift som sjukdomen.
Medarbetaren ska styrka frånvaron med en skriftlig försäkran
Medarbetaren ska styrka att hen varit frånvarande på grund av sjukdom med en skriftlig försäkran. I försäkran ska det framgå att hen har varit sjuk och hur mycket hen har varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. Det behöver inte stå vilken sjukdom som har orsakat att arbetsförmågan är nedsatt.
Vissa kollektivavtal kräver att försäkran ska innehålla ytterligare uppgifter, till exempel vilken sjukdom som medarbetaren haft. Det finns också kollektivavtal som innehåller andra avvikelser från bestämmelserna om försäkran. Försäkran ska lämnas senast vid sjuklöneperiodens slut. Du är inte skyldig att betala sjuklön innan försäkran lämnas in.
På sidan om sjuk medarbetare dag 1-90 kan du läsa mer om vad du som arbetsgivare ska göra och vad medarbetaren ska göra.
Vem har rätt till sjuklön?
En medarbetare kan få sjuklön från och med den första dagen av anställningstiden om hen
- har helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom
- har påbörjat anställningen.
Den som är anställd tillsvidare eller ska vara anställd i mer än en månad kan få sjuklön från den första dagen hen är anställd. Den som ska vara anställd i kortare tid än en månad kan få sjuklön när hen har arbetat i minst 14 dagar.
Det är du som arbetsgivare som ska bedöma om medarbetaren har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och i så fall i vilken omfattning.
Du som arbetsgivare behöver inte betala ut en ny period med sjuklön i de fall medarbetaren under pågående sjukperiod redan har fått sjuklön i fjorton dagar i en tidigare anställning. Detta gäller oavsett om den nya anställningen ingås hos samma eller en ny arbetsgivare.
Uppdragstagare och egna företagare (enskild firma eller handelsbolag) har inte rätt till sjuklön. De kan i stället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan när de blir sjuka.
Så beräknar du sjuklönen
Sjuklönen utgör 80 procent av lönen som medarbetaren går miste om på grund av sjukdom.
Om medarbetaren har fast lön är det oftast enkelt att beräkna sjuklönen. Om medarbetaren har timlön så ska sjuklönen beräknas och betalas för den tid som hen skulle ha arbetat.
Om medarbetaren går miste om anställningsförmåner ska de räknas med i sjuklönen.
Om medarbetaren har förmåner som hen inte förlorar på grund av sjukdomen, ska de inte räknas med. En sådan förmån kan till exempel vara fri bostad eller bil. Ersättningar för utgifter som hen bara har när hen arbetar ska inte heller räknas med.
Sjuklönen ska betalas ut i samma omfattning som arbetsförmågan är nedsatt (1–100 procent).
Du kan få ersättning för höga sjuklönekostnader
Som alla arbetsgivare i Sverige är du skyddad mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att du som arbetsgivare får ersättning om den årliga sjuklönekostnaden är högre än en viss nivå. Du behöver inte göra något för att få ersättningen, utan det sköts automatiskt av Skatteverket och Försäkringskassan.
Hjälp oss göra vår webbplats bättre
Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.