Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Sjuk medarbetare dag 1–90

Här hittar du som arbetsgivare information om sjuklön, sjukpenning under de första 90 dagarna och alternativ till sjukskrivning.

Dag 1

Medarbetaren sjukanmäler sig till dig som är arbetsgivare. Den första dagen är en karensdag. Då ska du inte betala någon sjuklön. Medarbetaren får inte heller någon ersättning från Försäkringskassan.

Medarbetaren ska:

  • Sjukanmäla sig till dig som arbetsgivare.

Dag 2–14

Du som arbetsgivare bedömer medarbetarens rätt till sjuklön. Det gör du genom att bedöma om medarbetarens sjukdom gör att hen inte kan arbeta. Tiden som du  betalar sjuklön (dag 2–14), kallas för sjuklöneperiod, räknas i kalenderdagar och regleras i sjuklönelagen.

Sjuklönelagen (riksdagen.se) öppnas i nytt fönster

Arbetsgivaren ska:

  • Bedöma medarbetarens arbetsförmåga.
  • Betala sjuklön till medarbetaren om hen har rätt till det.

Medarbetaren ska:

  • Lämna läkarintyg till dig som arbetsgivare dag 8.

Under de första 14 dagarna ska du bedöma om medarbetarens sjukdom gör att hen inte kan arbeta. Medarbetaren har bara rätt till sjuklön om hen varken kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat   jämförbart arbete som du som arbetsgivare tillfälligt kan erbjuda.

Om medarbetaren kan arbeta men inte ta sig till arbetsplatsen, kan du betala ersättning för merkostnader för resor till och från arbetet i stället för sjuklön. Läs mer om det längre ner på sidan.

Använd dig av läkarens kunskap

Läkarintyget ger dig information om medarbetarens behov under sjukskrivningstiden. Ibland kan små justeringar av arbetssituationen underlätta arbetet. Företagshälsovården eller liknande resurs kan vara till hjälp om du behöver råd och stöd.

 

Medarbetaren kan få förebyggande sjukpenning för den tid hen genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden.

Försäkringskassan betalar ut ersättning för den tid som medarbetaren genomgår behandlingen eller rehabiliteringen och därför inte kan arbeta. Övrig tid arbetar medarbetaren med lön som vanligt. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan.

Medarbetaren får ingen karensdag vid förebyggande sjukpenning. Försäkringskassan betalar ut den förebyggande sjukpenningen från och med första behandlingsdagen.

Information om förebyggande sjukpenning – för privatpersoner

 

Med tidiga insatser kan du som arbetsgivare underlätta för medarbetaren att komma tillbaka till arbetet och minska sjukskrivningstiden. Det kan du göra genom att till exempel anpassa:

  • arbetsplatsen
  • teknisk utrustning
  • arbetstiden
  • arbetsuppgifterna.
 

Om det har gått fem kalenderdagar eller mer när medarbetaren blir sjuk igen, får hen en ny karensdag och en ny sjuklöneperiod påbörjas.

Om medarbetaren blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod har avslutats, så räknas de dagarna ihop till en och samma sjuklöneperiod. Det gäller oavsett om medarbetaren insjuknar i samma sjukdom eller något annat. Du räknar ihop dagarna från den tidigare sjukperioden med dagarna i den nya sjukperioden så att de tillsammans blir 14 dagar, du räknar alltså inte med dagarna då medarbetaren var frisk och arbetade. Tänk på att medarbetaren bara får en karensdag för en sjuklöneperiod på 14 dagar. Har medarbetaren inte arbetat minst en hel dag efter det att du betalat en hel sjuklöneperiod, ska du inte betala sjuklön om medarbetaren blir sjuk igen.

Medarbetaren ska:

  • Sjukanmäla sig till dig som arbetsgivare när hen blir sjuk igen.
  • Lämna läkarintyg från och med den åttonde dagen i den nya sjukperioden.
 

Betala reseersättning istället för sjuklön

Bedömer du som arbetsgivare att medarbetaren kan arbeta men inte kan ta sig till arbetet på vanligt sätt, kan du betala ersättning för merkostnader för resor till och från arbetet istället för sjuklön. Reseersättningen som betalas ut istället för sjuklön är skattepliktig. Reseersättning kan bara betalas ut om medarbetaren är sjukskriven på heltid.

Anpassa arbetsdagen efter medarbetaren – steglös sjuklön

Under sjuklöneperioden bör du ha en dialog med medarbetaren för att bedöma hur mycket hen kan arbeta trots sjukdomen. Ni kan komma överens om att medarbetaren arbetar olika mycket olika dagar beroende på verksamhetens förutsättningar och hur mycket hen klarar av. Det finns inga regler som säger att sjukfrånvaron måste vara en viss procent av ordinarie arbetstid för att ge rätt till sjuklön. Från dag 15 kan Försäkringskassan kan däremot bara bevilja sjukpenning på 100, 75, 50 eller 25 procent.

Erbjud arbetshjälpmedel

Ett arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen kan göra det möjligt för den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetet. Rådgör med företagshälsovården eller annan liknande resurs om det är möjligt. Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetshjälpmedel eller anpassning. Men om arbetshjälpmedlet eller anpassningen av arbetsplatsen anses ingå i ditt ansvar som arbetsgivare för god arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen ger Försäkringskassan inga bidrag.

Både du och din medarbetare kan ansöka om bidrag för arbetshjälpmedel, vem som ska ansöka beror av vilket typ av hjälpmedel det handlar om.

Bidrag till arbetshjälpmedel

 

Dag 15

Om medarbetaren fortfarande är sjukskriven efter 14 dagar behöver du inte längre betala sjuklön. Medarbetaren ansöker istället  om sjukpenning från Försäkringskassan från och med dag 15. Du som arbetsgivare är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om medarbetaren fortfarande är sjuk efter sjuklöneperiodens slut. Det är viktigt att du anmäler så fort som möjligt så att Försäkringskassan kan börja handlägga din medarbetares ärende.

Arbetsgivaren ska:

  • Sjukanmäla medarbetaren till Försäkringskassan (tidigast dag 15 och senast dag 21)

Medarbetaren ska:

  • Ansöka om sjukpenning.

Dag 16–90

När medarbetaren ansöker om sjukpenning får hen fylla i sina inkomstuppgifter. I vissa fall begär vi inkomstuppgift från dig som arbetsgivare. Då ska du anmäla medarbetarens inkomst. Det är viktigt att du gör det så fort som möjligt, annars riskerar den medarbetare som har rätt till sjukpenning att få vänta på sin utbetalning.

Om Försäkringskassan begär ett arbetsgivarutlåtande från medarbetaren, ska du skriva ett sådant.

Arbetsgivaren ska:

  • Sjukanmäla medarbetaren till Försäkringskassan om du inte redan har gjort det (se dag 15).
  • Anmäla medarbetarens inkomst om Försäkringskassan begär inkomstuppgift.
  • Hålla löpande kontakt med medarbetaren under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
  • Undersöka om det finns något annat lämpligt  arbete i din verksamhet som medarbetaren tillfälligt kan utföra.
  • Skriva ett arbetsgivarutlåtande om Försäkringskassan begär in ett sådant från medarbetaren.
  • Delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan kallar till det.

Medarbetaren ska:

  • Ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.
  • Skicka läkarintyg till Försäkringskassan och till arbetsgivaren.
  • Medverka i planering och åtgärder som medför att hen kan återgå i arbete snarast möjligt.
  • Skicka in ett arbetsgivarutlåtande till Försäkringskassan om vi begär ett sådant.

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma arbetsförmågan.
  • Betala sjukpenning till medarbetaren om hen har rätt till det.
  • Klargöra och vid behov samordna de olika åtgärder medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete.
  • Vid behov begära att medarbetaren lämnar ett arbetsgivarutlåtande.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.

Dag 15–90 bedömer Försäkringskassan om medarbetaren kan klara av sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som du som arbetsgivare tillfälligt kan erbjuda.

Försäkringskassan ska därför ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att tillfälligt erbjuda medarbetaren andra arbetsuppgifter, eller om det går att anpassa arbetsplatsen eller arbetsförhållandena så att medarbetaren kan arbeta trots sjukdomen. Det kan Försäkringskassan till exempel göra genom att ringa dig, eller genom att begära att din medarbetare lämnar in ett arbetsgivarutlåtande från dig.

Medarbetaren har bara rätt till sjukpenning i den omfattning som hen varken kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat lämpligt arbete som du som arbetsgivare tillfälligt kan erbjuda.

Medarbetarens arbetsförmåga bedöms utifrån olika förhållanden beroende på hur länge hen har varit sjuk. Detta kallas för rehabiliteringskedjan. Läs mer om det längre ner på sidan.

 

Försäkringskassan kan begära att medarbetaren lämnar in ett utlåtande från dig som är arbetsgivare. I utlåtandet ska det stå vilka möjligheter som finns att ta tillvara medarbetarens arbetsförmåga inom din verksamhet. Det kan exempelvis handla om andra tillfälliga arbetsuppgifter och arbetstider, , tillfällig omplacering och arbetshjälpmedel. Du ska samråda med medarbetaren om utlåtandet och medarbetaren är ansvarig för att lämna in det  till Försäkringskassan.

 

Vad är arbetsträning?

Arbetsträning innebär att medarbetaren kommer tillbaka till arbetsplatsen utan krav på prestation. Under tiden som medarbetaren arbetstränar, utför någon annan de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med på grund av sjukdom. Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete. Den här formen av arbetslivsinriktad rehabilitering kan bli aktuell om medarbetaren  inte klarar att arbeta deltid.

Arbetsträningen ska planeras tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just din medarbetare. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till medarbetaren.

Arbetsträningen kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel.

Hur gör du om du vill att en medarbetare ska få möjlighet att arbetsträna?

Om du tror att arbetsträning skulle hjälpa en sjukskriven medarbetare att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan. Om vi på Försäkringskassan också bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar vi fram en plan tillsammans med dig som är arbetsgivare, medarbetaren och hens läkare.

I planen ska det stå:

  • målet med arbetsträningen
  • hur länge arbetsträningen ska pågå
  • hur många timmar per dag medarbetaren ska arbetsträna
  • vilka arbetsuppgifter medarbetaren ska träna på
  • av vem, hur och när arbetsträningen ska följas upp

Hur mycket ska medarbetaren arbetsträna?

Medarbetaren ska arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid.. Normalt pågår arbetsträningen som längst i tre månader.

 

Om medarbetaren kan arbeta men inte ta sig till arbetet på vanligt sätt, kan hen begära ersättning för sina merkostnader för resor till och från arbetet istället för sjukpenning. Det är medarbetaren som ansöker om ersättning för resor på samma blankett som används för ansökan om sjukpenning. Medarbetaren kan kontakta Försäkringskassan redan under sjuklöneperioden och meddela att hen kommer att ansöka om reseersättning.

Förutsättningen för att få ersättning för merkostnader för resor är att din medarbetare har ett läkarintyg på heltid. Medarbetaren kan med reseersättning arbeta helt eller delvis. I övergången mellan att du som arbetsgivare betalar reseersättning under sjuklöneperioden och Försäkringskassan tar över från och med dag 15, behöver medarbetaren ligga ute med pengar.

 

Om medarbetaren riskerar att ha långa sjukperioder eller riskerar att vara sjuk ofta kan hen ha rätt till särskilt högriskskydd. Det innebär att du som arbetsgivare kan få ersättning för medarbetarens sjuklönekostnader.

Medarbetare omfattas av det särskilda högriskskyddet om det är troligt att de på grund av en sjukdom eller en funktionsnedsättning antingen kommer att vara

  • sjuk ofta (fler än tio gånger under ett år), eller
  • sjuk länge (fler än 28 dagar i följd).

Särskilt högriskskydd

 

För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för årliga sjuklönekostnader som överstiger en viss nivå. Ersättningen finns för att arbetsgivare ska våga anställa. Det gäller särskilt små eller nyetablerade arbetsgivare där sjukfrånvaro kan bli en ekonomisk risk. Du behöver inte ansöka om att få ersättningen – har du haft sjuklönekostnader fyller du i dem i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket. Om du har rätt till ersättning, kommer den att betalas ut till ditt skattekonto.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

 

Vanliga frågor

Sjuklönen är 80 procent av sjuklöneunderlaget. Sjuklöneunderlaget består av medarbetarens lön och andra förmåner. Medarbetaren får sjuklön endast för de dagar under sjuklöneperioden som skulle ha varit arbetsdagar. Med kollektivavtal kan sjuklönen vara högre.

Läkarintyget är ett underlag för att du ska kunna bedöma medarbetarens rätt till sjuklön och sjukfrånvaro. Läkaren ska beskriva hur sjukdomen påverkar medarbetaren och på vilket sätt den kan begränsa arbetsförmågan. Det ska tydligt framgå vilka arbetsuppgifter som medarbetaren inte klarar av att utföra på grund av sjukdom. Därför är det viktigt att läkaren känner till vilka arbetsuppgifter medarbetaren har. Om du inte kan bedöma medarbetarens arbetsförmåga med stöd av informationen i läkarintyget kan du be medarbetaren att komplettera intyget hos sin läkare.

  • Medarbetaren ska med läkarintyget styrka att hen inte kan arbeta på grund av sjukdom.
  • Du kan kräva att medarbetaren går till en speciell vårdgivare om det regleras i kollektivavtal.
  • Läkarintyget behöver inte innehålla uppgifter om diagnos.
  • Du kan begära att medarbetaren styrker nedsatt arbetsförmåga med ett intyg från läkare eller tandläkare tidigare än den åttonde dagen, ett så kallat förstadagsintyg Då krävs särskilda skäl.
  • Du kan begära att det finns läkarintyg som styrker nedsatt arbetsförmåga från och med den första dagen i varje kommande sjukperiod.
  • Om det finns kollektivavtal som reglerar skyldigheten att lämna läkarintyg, är det avtalet som gäller.

Även Försäkringskassan kan besluta att en medarbetare ska lämna läkarintyg tidigare än åttonde dagen, antingen på eget initiativ eller om du som arbetsgivare ber oss. Ta kontakt med oss om du vill av vi ska göra en sådan prövning.

Ofullständigt läkarintyg

Om ett läkarintyg inte innehåller tillräckliga uppgifter för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, behöver du som är arbetsgivare inte acceptera läkarintyget.

Det är medarbetaren som ska styrka att arbetsförmågan är nedsatt. Om du inte kan bedöma rätten till sjuklön med hjälp av läkarintyget, kan medarbetaren ta kontakt med sin läkare för att få läkarintyget kompletterat.

Nej. Intyget är ett underlag och ger inte medarbetaren automatiskt rätt till sjuklön eller sjukpenning. Läkarintyget är till för att du som arbetsgivare och Försäkringskassan ska kunna bedöma om medarbetaren har rätt till sjuklön och sjukpenning.

I intyget beskriver läkaren hur medarbetarens medicinska tillstånd påverkar förmågan att arbeta. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som medarbetaren inte klarar av att utföra på grund av sjukdom.

Ja, i vissa fall. Det är du som arbetsgivare som avgör rätten till sjuklön de första 14 dagarna. Detta står i sjuklönelagen. Behöver du hjälp att bedöma rätten till sjuklön, vänd dig till din arbetsgivarorganisation.

Sjuklönelagen (riksdagen.se) öppnas i nytt fönster

Om du bedömer att medarbetaren inte har rätt till sjuklön – sjuklönegaranti

Om det uppstår en tvist mellan dig och medarbetaren om rätten till sjuklön, kan medarbetaren ansöka om ersättning hos Försäkringskassan. Den ersättningen kallas sjuklönegaranti och kan enbart betalas ut om medarbetarens arbetsförmåga eller anställning ifrågasätts. Det är medarbetaren som ansöker om sjuklönegaranti.

Försäkringskassan kan besluta om att betala ut en ersättning som motsvarar den sjuklön som Försäkringskassan bedömer att medarbetaren skulle ha rätt till. Ersättningen begränsas dock eftersom sjuklönegarantin motsvarar högst 80 procent av 7,5 basbelopp Därefter kräver Försäkringskassan tillbaka samma belopp från dig som arbetsgivaren. Om Försäkringskassan bedömer att medarbetaren inte har rätt till sjuklönegaranti, krävs du inte på någonting.

Om medarbetaren inte accepterar andra arbetsuppgifter kan hens rätt till sjuklön eller sjukpenning påverkas. Behöver du hjälp att bedöma medarbetarens rätt till sjuklön och sjukfrånvaro eller har andra funderingar kring den här frågan, kan du vända dig till din arbetsgivarorganisation.

Ja, vissa kollektivavtal kan påverka hur du ska hantera sjuklöneperioden, till exempel hur du ska dra karensdagar. Vänd dig till din arbetsgivarorganisation om du har frågor om sjuklöneperioden.

Semesterdagar är ledighet som medarbetaren har arbetat ihop. Det innebär att medarbetaren inte ska behöva använda semestern för att bli frisk, istället kan man sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Under de första 14 dagarna kan medarbetaren få sjuklön av dig som arbetsgivare.

Om en medarbetare har flera arbetsgivare, ska varje arbetsgivare betala sjuklön under sjuklöneperioden. Du betalar sjuklön för den tid som medarbetaren skulle ha arbetat hos dig.

Det är svårt för oss att svara på utan att veta mer om medarbetarens anställning. I sjuklönelagen finns regler för när man kvalificerar sig för sjuklön. Behöver du hjälp att bedöma rätten till sjuklön, vänd dig till din arbetsgivarorganisation.

Sjuklönelagen (riksdagen.se) öppnas i nytt fönster

Ja. Men om medarbetaren har en väldokumenterad sjukdom som innebär risk att vara borta ofta eller länge, kan du som arbetsgivare få tillbaka pengarna som du har betalat ut i sjuklön. Det kallas särskilt högriskskydd.

Medarbetaren måste ha ansökt om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan i förväg för att vi ska kunna ersätta dig för dina sjuklönekostnader.

Särskilt högriskskydd

Nej, det är Försäkringskassan som betalar medarbetarens karensdagar. Du som arbetsgivare betalar sjuklön för de första 14 dagarna utan avdrag för karensdag. Du  får sedan kompensation för sjuklönekostnaderna från oss.

Ja, sjuklön kan betalas ut om medarbetaren blir akut sjuk under vistelse inom EU- eller EES-området.

Ja, du är normalt skyldig att betala sjuklön om den anställde sjukanmäler sig dagen hen skulle ha börjat arbeta.

Undantaget är om den anställde inte har varit i arbete hos dig minst en dag sedan du senast betalade en hel sjuklöneperiod.

CFAR-nummer är Statistiska centralbyråns (SCB) åttasiffriga identifikationsnummer för arbetsställen. Alla företag tilldelas CFAR-nummer. Stora företag kan ha flera arbetsställen med olika CFAR-nummer.

Du ska lämna CFAR-nummer vid sjukanmälan av en medarbetare om det finns en skriftlig överenskommelse med Försäkringskassan om detta. Dessa överenskommelser finns främst med större arbetsgivare.

Hämta CFAR-nummer på Statistiska centralbyråns webbplats (scb.se) öppnas i nytt fönster

Rehabiliteringskedjan är en del av en lagstiftning som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Den innebär att vi prövar medarbetarens arbetsförmåga utifrån olika förhållanden beroende på hur länge hen har varit sjuk.

Rehabiliteringskedjan

Ett avstämningsmöte är ett möte med en medarbetare som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation. Det kan vara arbetsgivaren, behandlande läkare och ibland en representant från Arbetsförmedlingen. Även företagshälsovården och en representant från facket kan delta.

Avstämningsmötet är till för att:

  • klarlägga vad medarbetaren på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra.
  • ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att medarbetaren ska komma tillbaka till arbetet.

Mötet ska fokusera på en plan för återgång i arbete. Om det finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska man diskutera vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga. Resultatet av mötet kan ska ligga till grund för en plan för återgång i arbete.

Vem gör vad på ett avstämningsmöte?

Du som är arbetsgivare

  • ska redan före mötet ha gått igenom medarbetarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och verksamhetens förutsättningar.
  • ska vara aktiv i diskussionen om hur de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering ska komma igång.

Medarbetaren

  • måste ge sitt samtycke till att information om att hens sjukdom eller privata förhållanden ges till övriga deltagare i mötet.
  • ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering.
  • ska delta i planeringen av rehabiliteringen och aktivt delta i rehabiliteringen.

Läkaren

  • ska bedöma medarbetarens medicinska förutsättningar för arbete.

Försäkringskassan

  • ansvarar för att behovet av rehabilitering för medarbetaren utreds
  • ska samordna de arbetslivsinriktade åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete.

Vad innebär det att Försäkringskassan samordnar åtgärderna?

Försäkringskassan ansvarar för att vid behov samordna de rehabiliteringsåtgärder som en person behöver för att kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara åtgärder av medicinskt, socialt eller arbetslivsinriktat slag. Försäkringskassan ska arbeta för att den som ansvarar för rehabiliteringsåtgärden genomför den så snart som möjligt.

Du som arbetsgivare ansvarar för att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering, det vill säga de åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna arbeta i din verksamhet igen.

Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinsk rehabilitering.

Försäkringskassan ansvarar för samordning av åtgärder som medarbetaren behöver för att kunna komma tillbaka i arbete.