Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Vilka får aktivitetsersättning och sjukersättning?

22 februari 2021

Här kan du läsa om delar av den officiella statistiken om aktivitets- och sjukersättning. Fokus ligger framför allt på antal mottagare över tid och för vilka diagnoser det är vanligast att få aktivitets- och sjukersättning.

Aktivitetsersättning och sjukersättning är två ersättningar till de som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. De mellan 19 och 29 år som har en sjukdom eller funktionsersättning som gör att de inte kan arbeta under minst ett år kan få aktivitetsersättning. Sjukersättning kan de mellan 19 och 64 år få om de har en sjukdom eller funktionsersättning som gör att de aldrig kommer att kunna arbeta.

Antal personer som får aktivitetsersättning har minskat sedan 2016

Aktivitetsersättningen infördes 2003 med målen att ge unga människor med sjukdom eller funktionsnedsättning ekonomisk trygghet och att stimulera till aktivitet, för att öka deras möjligheter att delta i arbetslivet. Ersättningen finns i två former; aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan de som behöver längre tid på sig för att bli klara med skolan på grund av en funktionsnedsättning få. I december 2020 var anledningen till aktivitetsersättning förlängd skolgång för 18 procent och nedsatt arbetsförmåga för resterande 82 procent.

Antal mottagare av aktivitetsersättning ökade fram till år 2016 för att sedan minska. Sedan 1 februari 2017 har personer kunnat få sjukersättning från att de är 19 år om de har livslånga och omfattande funktionsnedsättning som gör att de inte kommer att kunna arbeta. En del av förklaringen till att antal mottagare av aktivitetsersättning minskat är att vissa istället för aktivitetsersättning får sjukersättning. En ytterligare förklaring är en ökad andel avslag på ansökningar om aktivitetsersättning mellan åren 2015 och 2019. Något fler män än kvinnor får aktivitetsersättning. Försäkringskassan betalade i december 2020 ut aktivitetsersättning till 29 264 personer, varav 54 procent var män.

Antal mottagare av aktivitetsersättning i december månad

Diagrammet visar att antalet mottagare av aktivitetsersättning ökade fram till 2016. I december 2016 fick nästan 40 000 personer aktivitetsersättning. Antal mottagare har sedan dess minskat och nästan 30 0000 personer fick aktivitetsersättning i december 2020. Något fler män är kvinnor får aktivitetsersättning.

Logotypen för sveriges officiella statistik

Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning

Unga i aktivitetsersättning (Korta analyser 2017:3) (öppnas i nytt fönster)

Antal personer som får sjukersättning har minskat över tid

Sjukersättningen ersatte den tidigare förtidspensionen då den infördes 2003. Innan dess kunde personer som var 30 år eller äldre beviljas förtidspension eller ett tidsbegränsat sjukbidrag. Flest mottagare av sjukersättning finns i de äldre åldrarna, då antalet mottagare ökar med stigande ålder. I december 2020 var 31 procent av mottagarna av sjukpenning 60–64 år.

Antal mottagare av sjukersättning har minskat sedan 2005. En stor del av minskningen kan förklaras av att det är ett större utflöde än inflöde till ersättningen. Det är fler människor som slutar att få sjukersättning för att istället få ålderspension än vad det är det är som nybeviljas sjukersättning. Därtill har andelen personer som ansöker om sjukersättning men får ett avslag på sin ansökan ökat över tid sedan 2015. Fler kvinnor än män får sjukersättning. I december 2020 betalade Försäkringskassan ut sjukersättning till 233 869 personer, varav 59 procent var kvinnor.

Antal mottagare av sjukersättning i december månad

Diagrammet visar att antalet mottagare av sjukersättning har minskat från att ha legat på som högst 540 000 personer i december år 2005 till att ligga på under 240 000 personer i december år 2020. Fler kvinnor är män får sjukersättning.

Logotypen för sveriges officiella statistik

Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning

Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2020 (öppnas i nytt fönster)

Aktivitets- och sjukersättning för en psykiatrisk diagnos är vanligast

Orsakerna till beviljad aktivitetsersättning domineras av de psykiatriska sjukdomarna. Av mottagarna i december 2020 hade över 75 procent en psykiatrisk diagnos, exempelvis autism, som gjorde att de inte kunde arbeta. Det näst vanligaste diagnoskapitlet var Q00-Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser. Nästan lika många med aktivitetsersättning hade en G-diagnos, Sjukdomar i nervsystemet, där exempelvis cerebral pares ingår. Skillnaderna mellan män och kvinnor gällande vilka diagnoskapitel som låg till grund för beviljad aktivitetsersättning är små.

Psykiatriska diagnoser är vanligaste orsak även för de som får sjukersättning. Av mottagarna i december 2020 hade 56 procent av männen en psykiatrisk diagnos. Motsvarande siffra för kvinnorna var 46 procent. Andelen som får sjukersättning för en psykiatrisk diagnos är som högst i 30-årsåldern, där dessa diagnoser står för 70 procent. Det näst vanligaste diagnoskapitlet för mottagare av sjukersättning är M00-M9 Rörelseorganens sjukdomar. Andelen som får sjukersättning på grund av en M-diagnos ökar med stigande ålder och är som vanligast för de i åldern 60–64, där nästan 30 procent får ersättning på grund av det. Fler kvinnor än män fick sjukersättning på grund av sjukdom och smärta i rörelseorganen. Den tredje vanligaste diagnosen som grund för sjukersättning tillhörde diagnoskapitlet G00-G99 Sjukdomar i nervsystemet.

Andel mottagare per diagnoskapitel i december 2020, procent

Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning efter diagnos

Logotypen för sveriges officiella statistik

Fakta om aktivitets- och sjukersättning

Aktivitetsersättning kan beviljas de som är mellan 19–29 år och som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att man har en nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel under ett år. Ersättningen är tidsbegränsad. Aktivitetsersättningen kan kombineras med en medverkan i olika aktiviteter, vilka ska ha till syfte att ta tillvara den enskildes möjligheter till utveckling och arbete under ungdomsåren. Ungdomar som på grund av funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång under studierna. Sjukersättning kan beviljas de som är mellan 19–64 år och som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Stadigvarande innebär att nedsättningen gäller för överskådlig framtid. Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av hel, tre fjärdedels, halv respektive en fjärdedels ersättning. Det finns en inkomstrelaterad ersättning och en garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är knuten till arbetsinkomsten. Garantiersättning får personer med inga eller låga förvärvsinkomster. För aktivitetsersättning varierar garantiersättningen beroende på bland annat ålder. Maximal garantiersättning vid aktivitetsersättning var 9 775 kronor per månad före skatt år 2020, motsvarande 2,48 prisbasbelopp. För sjukersättning var den maximala garantiersättningen 9 972 kronor per månad före skatt år 2020, motsvarande 2,53 prisbasbelopp.

Om diagnos

Diagnoserna är baserade på den svenska versionen av ICD-10. Mer information om diagnoserna och klassificeringssystemet finns på Socialstyrelsens webbplats.

Klassifikationen ICD-10 (scb.se)

För personer som nybeviljats sjuk- och aktivitetsersättning finns diagnos registrerad med undantag för personer som beviljas aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång för vilka diagnos inte behöver anges.

Relaterade länkar

Officiell statistik

Socialförsäkringen

Kontakt