Vad visar statistiken om aktivitetsersättning och sjukersättning?
Aktivitetsersättning och sjukersättning är ekonomiska stöd till personer med varaktig nedsatt arbetsförmåga. Antalet mottagare av sjukersättning har minskat över tid medan antalet mottagare av aktivitetsersättning har varierat mer över tid och ökat de senaste åren. Majoriteten av alla som får sjuk- och aktivitetsersättning får det på grund av psykiatriska diagnoser.
Aktivitetsersättning och sjukersättning
Aktivitetsersättning och sjukersättning är ekonomiska stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga.
- Aktivitetsersättning riktar sig till personer mellan 19 och 29 år som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta under minst 1 år.
- Sjukersättning kan beviljas personer mellan 19 och 65 år som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att de aldrig kommer att kunna arbeta heltid.
Antal personer som får aktivitetsersättning har varierat över tid
Aktivitetsersättningen infördes 2003 med målen att ge unga människor med sjukdom eller funktionsnedsättning ekonomisk trygghet och stimulera till aktivitet för att öka deras möjligheter att delta i arbetslivet. Ersättningen finns i två former, aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga.
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan ges till dem som behöver längre tid för att slutföra sin skolgång på grund av en funktionsnedsättning. I december 2024 hade 20 procent av mottagarna aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och 80 procent aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.
Antalet mottagare av aktivitetsersättning ökade stadigt fram till 2016 för att sedan minska igen fram till 2019. En del av minskningen kan förklaras av att från och med mars 2017 kunde personer beviljas sjukersättning på heltid från 19 års ålder. Detta gäller i de fall där personen bedöms ha livslång och omfattande funktionsnedsättning som gör att hen inte kan arbeta.
Sedan 2022 har antalet mottagare ökat igen, framförallt bland personer som får aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.
I december 2024 hade 33 000 personer aktivitetsersättning, varav 53 procent var män och 47 procent kvinnor.
Antal mottagare av aktivitetsersättning i december månad
Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning
Arbetsmarknaden för personer med aktivitetsersättning (Socialförsäkringsrapport 2024:3)
Pdf, 633 kB.
Antal personer som får sjukersättning har minskat över tid
Sjukersättningen ersatte den tidigare förtidspensionen när den infördes 2003. Innan dess kunde personer som var 30 år eller äldre beviljas förtidspension eller ett tidsbegränsat sjukbidrag.
Antal mottagare har minskat över tid vilket beror på att det idag är färre än tidigare som har rätt till sjukersättning. Detta beror främst på de lagändringar som genomfördes 2008. Då avskaffades den tidsbegränsade sjukersättningen samtidigt som kraven för att få sjukersättning tills vidare skärptes. För att få ersättningen idag krävs att ens arbetsförmåga bedöms vara stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid och för alla typer av arbeten. Förändringen gjorde att sjukersättning beviljades mer restriktivt och antalet mottagare minskade.
September 2022 infördes de så kallade äldrereglerna, vilket innebar att kraven för att få sjukersättning sänktes något de sista åren innan ålderspension.
Antalet mottagare ökar med stigande ålder. I december 2024 var 37 procent av dem som fick sjukersättning mellan 60 och 65 år gamla. Januari 2023 höjdes också åldersgränsen för att få sjukersättning till 65 år. Till följd av dessa förändringar har antal mottagare också ökat något under 2023.
I december 2024 fick ca 220 000 personer sjukersättning, varav 57 procent var kvinnor.
Antal mottagare av sjukersättning i december månad
Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning
Aktivitetsersättning och sjukersättning för en psykiatrisk diagnos är vanligast
Orsakerna till beviljad aktivitetsersättning domineras av psykiatriska diagnoser. Av mottagarna i december 2024 hade 80 procent en psykiatrisk diagnos, exempelvis autism, som gjorde att de inte kunde arbeta. Skillnaderna mellan män och kvinnor när det kommer till vilka diagnoskapitel som låg till grund för beviljad aktivitetsersättning är små.
Majoriteten av de som har en beviljad sjukersättning har en psykiatrisk diagnos. Av mottagarna i december 2024 hade 59 procent av männen en psykiatrisk diagnos och motsvarande siffra för kvinnorna var 49 procent.
Den näst vanligaste orsaken till sjukersättning är sjukdomar i rörelseorganen. Andelen som har en sådan diagnos ökar med stigande ålder och är som vanligast för dem i åldern 60–65 år där 26 procent får ersättning. Fler kvinnor än män fick sjukersättning på grund av sjukdomar i rörelseorganen
Andel mottagare per diagnoskapitel i december 2024, procent
Sjukersättningens utveckling över tid (Korta analyser 2025:2) Pdf, 582 kB.
Fakta om aktivitets- och sjukersättning
Sjukersättning resten av arbetslivet (sjukpension)
Aktivitetsersättning för unga vuxna
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
Om diagnos
Diagnoserna är baserade på den svenska versionen av ICD-10. Mer information om diagnoserna och klassificeringssystemet finns på Socialstyrelsens webbplats.
Klassifikationen ICD-10 (socialstyrelsen.se)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.