Vad visar statistiken om aktivitetsersättning och sjukersättning?
Aktivitetsersättning och sjukersättning är ett ekonomiskt stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga. Här visar vi statistik över antal mottagare och vanliga diagnoser för ersättningarna.
Aktivitetsersättning och sjukersättning
Två typer av ekonomiskt stöd för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
- Aktivitetsersättning riktar sig till personer mellan 19 och 29 år som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta under minst 1 år.
- Sjukersättning kan beviljas personer mellan 19 och 65 år som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att de aldrig kommer att kunna arbeta heltid.
Antal personer som får aktivitetsersättning har varierat över tid
Aktivitetsersättningen infördes 2003 med målen att ge unga människor med sjukdom eller funktionsnedsättning, ekonomisk trygghet och stimulera till aktivitet för att öka deras möjligheter att delta i arbetslivet. Ersättningen finns i 2 former, aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga.
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan ges till dem som behöver längre tid för att slutföra sin skolgång på grund av en funktionsnedsättning. I december 2024 hade 20 procent av dem aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och 80 procent aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.
Antalet mottagare av aktivitetsersättning ökade stadigt fram till 2016 för att sedan minska igen fram till 2019. En del av minskningen kan förklaras av att det från och med mars 2017 kunde beviljade sjukersättning från 19 års ålder, om de bedöms ha livslånga och omfattande funktionsnedsättningar som gör att de inte kan arbeta. En ytterligare förklaring till det minskade antal mottagare var en ökad andel avslag på ansökningar, vilket skedde mellan åren 2015 och 2019.
Sedan 2022 har antalet mottagare ökat igen, framförallt bland personer som har aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. I december 2024 hade 33 000 personer aktivitetsersättning, varav 53 procent var män och 47 procent kvinnor.
Antal mottagare av aktivitetsersättning i december månad
Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning
Arbetsmarknaden för personer med aktivitetsersättning (Socialförsäkringsrapport 2024:3)
Pdf, 633 kB.
Antal personer som får sjukersättning har minskat över tid
Sjukersättningen ersatte den tidigare förtidspensionen när den infördes 2003. Innan dess kunde personer som var 30 år eller äldre beviljas förtidspension eller ett tidsbegränsat sjukbidrag. De flesta mottagare av sjukersättning återfinns i äldre åldersgrupper, då antalet mottagare ökar med stigande ålder. I december 2024 var 37 procent av dem som fick sjukersättning mellan 60 och 65 år gamla.
Antalet personer med sjukersättning har minskat sedan 2005, främst på grund av att fler personer lämnar ersättningen än vad som tillkommer. En stor del av detta utflöde beror på att många övergår till ålderspension, medan antalet nybeviljade sjukersättningar är betydligt lägre. Under perioden 2015–2019 ökade också andelen som sökte sjukersättning men som fick avslag. Fler kvinnor än män får sjukersättning
Från och med september 2022 infördes nya regler för äldre, de så kallade äldrereglerna, vilket innebar att personer med minst 5 år kvar till den ålder då sjukersättning inte längre kan lämnas, får sin arbetsförmåga bedömd utifrån den erfarenhet personen haft på arbetsmarknaden de senaste 15 åren.
I januari 2023 höjdes också åldersgränsen för att få sjukersättning till 65 år. Till följd av dessa förändringar har antal mottagare också ökat något under 2023. I december 2024 fick ca 220 000 personer sjukersättning, varav 57 procent var kvinnor.
Antal mottagare av sjukersättning i december månad
Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning
Aktivitetsersättning och sjukersättning för en psykiatrisk diagnos är vanligast
Orsakerna till beviljad aktivitetsersättning domineras av psykiatriska diagnoser. Av mottagarna i december 2024 hade 80 procent en psykiatrisk diagnos, exempelvis autism, som gjorde att de inte kunde arbeta. Det näst vanligaste diagnoskapitlet var Q00–Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser. Nästan lika många med aktivitetsersättning hade en G-diagnos, relaterad till sjukdomar i nervsystemet, inklusive exempelvis cerebral pares. Skillnaderna mellan män och kvinnor när det kommer till vilka diagnoskapitel som låg till grund för beviljad aktivitetsersättning är små.
Psykiatriska diagnoser är vanligaste orsak även för de som får sjukersättning. Av mottagarna i december 2024 hade 59 procent av männen en psykiatrisk diagnos. Motsvarande siffra för kvinnorna var 49 procent.
Det näst vanligaste diagnoskapitlet för mottagare av sjukersättning är M00-M9 Rörelseorganens sjukdomar. Andelen som får sjukersättning på grund av en M-diagnos ökar med stigande ålder och är som vanligast för de i åldern 60–65, där 26 procent får ersättning på grund av det. Fler kvinnor än män fick sjukersättning på grund av sjukdom och smärta i rörelseorganen. Den tredje vanligaste diagnosen som grund för sjukersättning tillhörde diagnoskapitlet G00–G99 Sjukdomar i nervsystemet.
Andel mottagare per diagnoskapitel i december 2024, procent
Sjukersättningens utveckling över tid (Korta analyser 2025:2) Pdf, 582 kB.
Fakta om aktivitets- och sjukersättning
Sjukersättning resten av arbetslivet (sjukpension)
Aktivitetsersättning för unga vuxna
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
Om diagnos
Diagnoserna är baserade på den svenska versionen av ICD-10. Mer information om diagnoserna och klassificeringssystemet finns på Socialstyrelsens webbplats.
Klassifikationen ICD-10 (socialstyrelsen.se)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.