Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Intyg för sjukpenning

Här kan du som har en patient som ska ansöka om sjukpenning läsa om hur du fyller i läkarintyget och vem som gör vad. Här kan du även läsa om alternativ till sjukskrivning.

Alternativ till sjukskrivning och vägar för återgång i arbete

Din patients arbetsgivare ska genomföra de åtgärder som behövs för att hjälpa hen att komma tillbaka till arbete, till exempel genom att anpassa patientens arbetssituation, arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel

 

Om patienten kan arbeta men inte har möjligheten att ta sig till arbetet som vanligt, så kan hen begära ersättning för arbetsresor. Det innebär att patienten i stället för sjukpenning kan få ersättning för de merutgifter som hen har för resor till och från arbetet. Patienten ansöker om ersättning för resor på samma blankett som används för ansökan om sjukpenning. Patienten kan kontakta Försäkringskassan redan under sjuklöneperioden och meddela att hen kommer att ansöka om reseersättning.

Förutsättningen för att få ersättning för merutgifter för arbetsresor är att din patient annars skulle vara helt sjukskriven. Ersättningen ska göra det möjligt för patienten att arbeta helt eller delvis.

Dag 1–14 betalar arbetsgivaren ersättning för arbetsresor. Från dag 15 betalar Försäkringskassan.

 
Om arbetshjälpmedel skulle göra det möjligt för en patient att arbeta kvar hos sin arbetsgivare eller börja arbeta igen så kan Försäkringskassan ge bidrag till patienten eller till hens arbetsgivare.

Information för patienten om bidrag till arbetshjälpmedel

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel      
 

En arbetsgivare kan ansöka om bidrag för att förebygga eller underlätta för en medarbetare att komma tillbaka i arbete. Bidraget heter arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och kan användas för att planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder.

Bidrag för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro

 

Om din patient har varit sjukskriven en tid kan arbetsträning vara aktuellt. Arbetsträning innebär att patienten kommer till en arbetsplats utan krav på prestation. Patienten tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka sin arbetsförmåga och får hjälp med arbetsmoment som hen inte klarar på grund av sin sjukdom. Någon annan utför alltså de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med. Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete.

Arbetsträningen ska planeras av arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just denna patient. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till patienten.

Arbetsträningen kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel.

Så gör du om du anser att arbetsträning kan vara lämpligt för din patient

Om du tror att arbetsträning skulle hjälpa en patient att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar vi fram en plan tillsammans med dig som läkare, din patient och hens arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.

Planen ska innehålla uppgifter om

  • målet med arbetsträningen.
  • hur många timmar per dag patienten ska arbetsträna.
  • vilka arbetsuppgifter patienten ska träna på.
  • av vem, hur och när arbetsträningen ska följas upp.

Hur mycket ska patienten arbetsträna?

Om patienten har sjukpenning ska hen arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid. Normalt pågår arbetsträningen som längst i tre månader.

För patienter med sjukersättning eller aktivitetsersättning finns inte samma krav på tid eller omfattning av arbetslivsinriktad rehabilitering. Förutsättningar och omständigheter i det enskilda ärendet är avgörande.

 

Vad är sjukpenning?

Sjukpenning är ersättning som din patient kan få om hen inte kan arbeta på grund av sjukdom.

När ska jag skriva ett läkarintyg?

Du skriver ett läkarintyg om du bedömer att din patient inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Normalt behövs inget läkarintyg de första sju dagarna i en sjukperiod. I vissa fall kan en patient behöva läkarintyg från en tidigare tidpunkt. I de fallen kan hen själv ge dig information om det.

 För en anställd behövs normalt läkarintyg från och med dag 8. De första 14 dagarna patienten är sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön i stället för vanlig lön.

Från dag 15 kan patienten ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

I de fall en arbetsgivare inte är skyldig att betala sjuklön kan personen istället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Även i detta fall behöver hen ett läkarintyg från dag 8, men då är det Försäkringskassan som behöver se det.

 

Den som inte har någon arbetsgivare kan få sjukpenning från Försäkringskassan. Då behöver personen i normala fall ett läkarintyg från dag 8.

 

Hur skriver jag intyg som ger Försäkringskassan rätt information?

För att kunna bedöma om en person har rätt till sjukpenning behöver Försäkringskassan ett läkarintyg som ger en medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta.

Läkarintyget ska bland annat visa hur aktivitetsbegränsningarna på grund av sjukdom påverkar arbetsförmågan och vad läkaren grundar sin bedömning på.

Det måste finnas tillräcklig information i läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan. Vad som är tillräckligt varierar beroende på sjukdomen och vilka arbetsuppgifter personen har.

För att Försäkringskassan ska kunna använda läkarintyget som ett beslutsunderlag behöver det vara tydligt vad som är din patients berättelse och vad som är din egen professionella bedömning.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Du som läkare kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1 – rörelse

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning (fält 4).

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas (fält 5).

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2 – värk

Patienten har värk och konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi (fält 4).

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen yttrar sig. Detta eftersom exempelvis funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning.

Beskriv aktivitetsbegränsningen genom att ge exempel på hur den påverkar patientens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet, till exempel problem med minne, koncentrationsförmåga eller att följa instruktioner.

Det måste framgå att det är din bedömning av patientens nedsättningar och begränsningar som anges i läkarintyget.

 
Arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge patienten har varit sjuk. Det kallas för rehabiliteringskedjan och är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan.

Rehabiliteringskedjan

  

Så fyller du i ett läkarintyg steg för steg

Försäkringskassan har just nu två olika intyg för sjukpenning då ett nytt har tagits fram (7804) och ett tidigare håller på att fasas ut (7263). Eftersom det äldre läkarintyget (7263) ska fasas ut är det inte uppdaterat utifrån ”Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården”, som trädde i kraft 1 mars 2019. Om du är osäker på vilket intyg du har framför dig så hittar du numret längst ned till vänster på intyget. Eftersom intygen innehåller olika uppställning av informationslämningen finns nedan två olika beskrivningar av hur du fyller i ett läkarintyg – steg för steg.

Om patienten inte är känd ska hen styrka sin identitet genom legitimation med foto.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara innebörden av medicinska eller andra termer som inte kan anses vara allmänt kända, så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå. Enligt föreskrifterna ska du som läkare vara saklig och opartisk vid insamlingen av det material som ska ligga till grund för intyget.

Läkarintyg 7804pdf öppnas i nytt fönster 1. Smittbärarpenning

Fylls i om du enligt smittskyddslagen beslutar att patienten måste avstå från sitt arbete exempelvis vid utredning om hen är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som göra att hen inte får hantera livsmedel.
Gå sedan vidare till fält 4 (Diagnos) och 8 (Nedsättning av arbetsförmåga).

2. Intyget är baserat på

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården ska ett läkarintyg innehålla uppgifter om vad som ligger till grund för din bedömning vid utfärdandet av intyget. Ett intyg ska som huvudregel utfärdas efter en undersökning av patienten. Intyget ska innehålla uppgift om kontaktsätt vid undersökningen. Om kontaktsättet är videosamtal anger du detta under fält 11 Övriga upplysningar.

3. I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan?

Här anger du vilket arbete eller vilken sysselsättning nedsättningen av arbetsförmågan bedöms i förhållande till.

  • Har patienten ett yrke så är det viktigt att du beskriver arbetsförmågan i relation till arbetsuppgifterna så noggrant som möjligt. Patientens svårigheter varierar om hen ska lyfta tungt i arbetet, eller om hen arbetar med administration.
  • Är patienten arbetslös ska bedömningen göras i förhållande till att patienten ska kunna klara ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
  • Är patienten föräldraledig ska bedömningen göras i förhållandet till förmågan att ta hand om barnet.
  • Är patienten deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska intyg om sjukdom skickas till Arbetsförmedlingen på Arbetsförmedlingens egen blankett.

Om du kryssar i flera val är det viktigt att du tydliggör under ”Övriga upplysningar” om sjukskrivningens omfattning eller period skiljer sig åt mellan olika sysselsättningar.

4. Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga

Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga.

Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först.

Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt.

Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan anges dessa under Övriga upplysningar.

5. Funktionsnedsättning

Här beskriver du vad som framkommit vid undersökning och utredning av patienten, till exempel avvikelser i status, röntgen- och laboratoriefynd, resultatet av kliniska fysiologiska undersökningar och neuropsykologiska undersökningar. Vid psykisk sjukdom ska du beskriva vilka delar av anamnesen som talar för ett psykiatriskt tillstånd. Utifrån detta beskrivs vilka funktioner som påverkas av sjukdomen och på vilka sätt det visar sig. Det ska framgå vad som är din bedömning och vad som ligger till grund för den.

6. Aktivitetsbegränsning

Informationen i fält 6 är en viktig del i Försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning. Beskriv vilka aktiviteter patienten inte kan göra på grund av sin sjukdom och ge exempel på situationer och aktiviteter där svårigheterna uppstår.
Ange även vad du grundar uppgifterna på, t.ex. om begränsningarna observerats vid undersökningen. Om uppgiften baseras på anamnes eller på någon annans observationer så ange det.

7. Medicinsk behandling

Här beskriver du behandling eller åtgärder som pågår eller planeras samt ansvarig vårdenhet. Om möjligt anger du när dessa åtgärder börjar respektive slutar.

Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt.

Om det inträffar komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga ska du beskriva komplikationerna eller sjukdomstillstånden och skriva en förklaring till varför dessa fördröjer tillfrisknandet.

Om sjukskrivningstidens längd påverkas av flera sjukdomar som orsakar en längre period med aktivitetsbegränsning än varje sjukdom för sig, samsjuklighet, ska du beskriva och förklara detta.

8. Min bedömning av patientens nedsättning av arbetsförmågan

Här ska du ange hur mycket patientens arbetsförmåga är nedsatt och vilken tidsperiod intyget gäller. Utgångspunkten är att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till patientens normala arbetstid.

Patientens arbetsförmåga bedöms nedsatt längre tid än den som Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd anger, därför att

Du ska normalt motivera om sjukskrivningen omfattar längre tid än det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar. Rekommendationerna i beslutsstödet räknas från det tillfälle som du träffar eller har kontakt med patienten första gången i ett sjukdomsfall. Det innebär att antal sjukdagar kan skilja sig något åt beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan läkarbesöket.

Du behöver inte motivera avsteg om:

  • Din sjukskrivning är någon eller några dagar längre än den rekommenderade tiden
  • Om det tydligt framgår av övrig information i läkarintyget att arbetsförmågan är nedsatt eller att den inte är det

När en patient har flera sjukdomar som leder till sjukskrivning ska beslutsstödet tillämpas på huvuddiagnosen. Om sjukdomarna tillsammans ger en längre sjukskrivningstid än varje sjukdom för sig så ska du beskriva och förklara det.

Resor till och från arbetet med annat färdmedel än normalt kan göra det möjligt för patienten att återgå till arbetet under sjukskrivningsperioden

Om du kryssat i ja-rutan är det en impuls till Försäkringskassans handläggare att utreda frågan.

Finns det medicinska skäl att förlägga arbetstiden på något annat sätt än att minska arbetstiden lika mycket varje dag?

Fältet ska endast besvaras vid deltidssjukskrivning. Om du kryssat i ja i rutan ska du även motivera detta.

9. Prognos för arbetsförmåga utifrån aktuellt undersökningstillfälle

Här beskriver du patientens möjligheter att återgå till sina nuvarande sysselsättning. Uppgifterna är viktiga för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med patienten.

10. Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete

Här anger du eventuella insatser som kan underlätta återgång i arbete. Fältet kan ge viktig information till arbetsgivaren eller Försäkringskassans vid planering för återgång i arbete.

11. Övriga upplysningar

Här kan du förtydliga vad som angetts i andra fält eller lämna annan information som du bedömer har betydelse.

12. Kontakt med Försäkringskassan

Här anger du om du vill bli kontaktad av en handläggare på Försäkringskassan. Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.

13. Underskrift

Läkarintyget måste alltid undertecknas av dig som läkare, oavsett om det är elektroniskt eller i pappersform. Pappersintyg ska även ha namnförtydligande och datum. Ett läkarintyg får bara utfärdas i en e-tjänst under förutsättning att läkarintyget överförs med en avancerad elektronisk underskrift. Den tekniska lösning som används av Försäkringskassan och hälso- och sjukvården uppfyller detta krav. Om samma elektroniska läkarintyg skrivs ut och lämnas in till Försäkringskassan i pappersform så måste läkarintyget verifieras genom att du undertecknar intyget i original.

 

1. Avstängning enligt smittskyddslagen på grund av smitta

Fylls i om du enligt smittskyddslagen beslutar att patienten måste avstå från sitt arbete. ex vid utredning om hen är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som göra att hen inte får hantera livsmedel.

Gå sedan vidare till fält 2 och sedan fält 8b.

2. Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga.

Diagnos/diagnoser i text för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga.

Diagnoskod enligt ICD-10 (huvuddiagnos)

Här anger du kod för huvuddiagnosen. Använd så många positioner som möjligt, dock minst tre, vid psykiska diagnoser minst fyra. Andra diagnoser som har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext. I de fall det är en åtgärd som gett nedsatt arbetsförmåga, exempelvis ett kirurgiskt ingrepp, anges det i klartext utöver huvuddiagnosen.

3. Aktuellt sjukdomsförlopp

Här beskriver du patientens egen berättelse om sjukdomen och dess konsekvenser. Det kan till exempel handla om sjukdomens utveckling, uppgifter om insjuknandedatum, eventuellt given behandling, inläggningsdatum, operationsdatum eller tidpunkt för hemgång. Informationen ska endast gälla de sjukdomar som sätter ner arbetsförmågan från fält 2.

4. Funktionsnedsättningar – observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat

Utifrån diagnosen/diagnoserna i fält 2 beskriver du vad som framkommit vid undersökning och utredning av patienten. T.ex. avvikelser i status, röntgen- och laboratoriefynd, resultat av kliniska fysiologiska undersökningar eller neuropsykologiska undersökningar. Vid psykisk sjukdom beskriver du vilka delar av anamnesen som talar för ett psykiatriskt tillstånd. Utifrån detta beskrivs vilka funktioner som påverkas av sjukdomen och på vilka sätt det visar sig.

Intyget baseras på - Datum

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska ett intyg som regel utfärdas efter en personlig undersökning av dig som läkare. Om så inte är fallet ska anledningen till detta anges i intyget samt förklara under ”Övriga upplysningar” hur du ändå kunnat bedöma dina patients sjukdomstillstånd och arbetsförmåga,

5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos (fält 2) och funktionsnedsättning (fält 4)

Informationen i fält 5 är en viktig del i Försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning. Beskriv vilka aktiviteter patienten inte kan göra på grund av sin sjukdom och ge exempel på situationer och aktiviteter där svårigheterna uppstår.

Ange även vad du grundar uppgifterna på, t.ex. om begränsningarna observerats vid undersökningen. Om uppgiften baseras på anamnes eller på någon annans observationer så ange det.

6a och 6b. Rekommendationer

Här anger du om du bedömer att det finns behov av kontakt med Arbetsförmedlingen, företagshälsovården eller annan aktör, med syfte att underlätta återgång i arbete för patienten.

Planerad eller pågående behandling eller åtgärd

Här beskriver du behandling eller åtgärder som pågår eller planeras. Om möjligt anger du när dessa åtgärder börjar respektive slutar.

7. Är arbetslivsinriktad rehabilitering aktuell?

Här uppmärksammar du Försäkringskassan på eventuella behov av insatser för att möjliggöra återgång i arbete, till exempel att arbetsträna på arbetsplatsen eller via Arbetsförmedlingen.

8a och 8b. Patientens arbetsförmåga bedöms i förhållande till

Här anger du vilket arbete eller vilken sysselsättning nedsättningen av arbetsförmågan bedöms i förhållande till.

  • Om bedömningen görs i förhållande till nuvarande arbete behöver Försäkringskassan veta vilket det är, samt vilka aktuella arbetsuppgifter patienten har. Patientens svårigheter varierar om hen ska lyfta tungt i arbetet, eller om hen arbetar med administration.
  • Är patienten arbetslös ska bedömningen göras i förhållande till att patienten ska kunna klara ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
  • Är patienten föräldraledig ska bedömningen göras i förhållandet till förmågan att ta hand om barnet.
  • Är patienten deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska intyg om sjukdom fr.o.m. 1 januari 2019 skickas till Arbetsförmedlingen på Arbetsförmedlingens egen blankett.

Om du kryssar i flera val är det viktigt att du tydliggör under ”Övriga upplysningar” om sjukskrivningens omfattning eller period skiljer sig åt mellan olika sysselsättningar.

Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är

Här anger du hur mycket patientens arbetsförmåga är nedsatt och vilken tidsperiod intyget gäller. Då sätter du begränsningarna i fält 5 i relation till de krav som patientens arbete eller sysselsättning ställer. Utgångspunkten är att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till patientens normala arbetstid. Tänk därför på att fråga hur många timmar patienten normalt arbetar i snitt per vecka.

Exempel på hur Försäkringskassan beräknar om patienten normalt inte arbetar heltid: en patient arbetar 75 procent av en heltid på 40 timmar, det vill säga 30 timmar/vecka. Om patienten är sjukskriven på 50 procent så innebär det att arbetsförmågan är högst 15 timmar/vecka.

9. Patientens arbetsförmåga bedöms nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att

Du ska normalt motivera om sjukskrivningen omfattar längre tid än det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar. Rekommendationerna i beslutsstödet räknas från det tillfälle som du träffar patienten första gången i ett sjukdomsfall. Det innebär att antal sjukdagar kan skilja sig något åt beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan läkarbesöket.

Du behöver inte motivera avsteg om:

  • Din sjukskrivning är någon eller några dagar längre än den rekommenderade tiden.
  • Om det tydligt framgår av övrig information i läkarintyget att arbetsförmågan är nedsatt eller att den inte är det.

När en patient har flera sjukdomar som leder till sjukskrivning ska beslutsstödet tillämpas på huvuddiagnosen. Om sjukdomarna tillsammans ger en längre sjuk-skrivningstid än varje sjukdom för sig så ska du beskriva och förklara det.

10. Prognos – kommer patienten att få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete? (Gäller inte arbetslösa)

Här beskriver du patientens möjligheter att återgå till sin normala sysselsättning. Uppgifterna är viktiga för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med patienten.

11. Kan resor till och från arbetet med annat färdsätt än normalt göra det möjligt för patienten att återgå i arbete?

Om du kryssar i ja-rutan är det en impuls till Försäkringskassans handläggare att utreda frågan.

12. Kontakt önskas med Försäkringskassan

Kryssa ja i rutan om du vill bli kontaktad av en handläggare på Försäkringskassan och ange gärna varför du önskar kontakt. Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.

13. Övriga upplysningar och förtydliganden

Här kan du förtydliga vad som angetts i andra fält eller lämna annan information som du bedömer har betydelse.

14-17. Datum, Namnförtydligande, Namnteckning, Förskrivarkod

Läkarintyget ska alltid undertecknas av en läkare, oavsett om det sker elektroniskt eller i pappersform. Pappersintyg ska även ha namnförtydligande och datum. Ett läkarintyg får bara utfärdas i en e-tjänst under förutsättning att läkarintyget överförs med en avancerad elektronisk underskrift. Den tekniska lösning som används av Försäkringskassan och hälso- och sjukvården uppfyller detta krav. Om samma elektroniska läkarintyg skrivs ut och lämnas in till Försäkringskassan i pappersform så måste du underteckna intyget i original.

 

Vem ska göra vad?

Patienten ska:

  • Ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan i de fall läkaren bedömt att sjukskrivning behövs
  • Skicka läkarintyget till Försäkringskassan dag 15 om hen inte har bett sin läkare göra det.
  • Sjukanmäla sig hos Försäkringskassan dag 1 om hen inte har en arbetsgivare.

Läkaren ska: 

  • Bedöma om patienten behöver sjukskrivas
  • Skriva ett läkarintyg som beskriver diagnos och funktionsnedsättning samt ange på vilket sätt aktivitetsbegränsningen påverkar patientens arbetsförmåga
  • Skicka läkarintyget till Försäkringskassan dag 15 om patienten ber om det

Läkarintyget finns elektroniskt i de flesta journalsystemen. Läkare som inte har intyg i sitt journalsystem kan ladda ner en blankett här, använd blankett 7804 då den innehåller mer omfattande hjälptexter.

7804 Läkarintyg för sjukpenning

 Försäkringskassan ska: 

  • Bedöma rätten till sjukpenning
  • Betala ut sjukpenning till patienten om alla villkor är uppfyllda
  • Utreda din patients behov av samordning och rehabilitering och vid behov kalla till ett avstämningsmöte

Det är den personliga handläggaren som avgör om det behövs ett avstämningsmöte.

Du som är läkare kan få ersättning om du har deltagit i ett avstämningsmöte. Arvodet är högst 750 kronor för den första timmen och därefter högst 375 kronor per påbörjad halvtimme. Faktura för deltagande i avstämningsmöte skickas till Försäkringskassan.

Fakturor till Försäkringskassan

 

Förebyggande sjukpenning

Förebyggande sjukpenning betalas ut för att patienten ska kunna genomgå medicinsk behandling eller rehabilitering som förebygger eller förkortar sjukskrivningen.

Förebyggande sjukpenning

Vanliga frågor

Ja, om patienten har fått uppehållstillstånd kan hen ha rätt till ersättning från Försäkringskassan. Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patient som har fått uppehållstillstånd i Sverige

Om patienten är asylsökande och inte har fått uppehållstillstånd ännu har hen inte rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Information för patient som är asylsökande i Sverige

Nej. Du som läkare har ingen skyldighet att skriva ett läkarintyg för sjukskrivning om du bedömer att sjukskrivning inte är nödvändig. Däremot har en patient alltid rätt att få ett intyg som beskriver vilken vård och behandling hen har fått.

Ja, detta kan gälla till exempel personer som inte har någon SGI (sjukpenninggrundande inkomst), en person som aldrig har arbetat eller är nyanlända. Dessa personer kan ändå behöva intyg för att Försäkringskassan ska kunna bedöma om de behöver samordnad rehabilitering.

Det är Försäkringskassan som tar ställning till om en patient har rätt till sjukpenning. Men det är viktigt att du som läkare tar ställning till om det finns skäl för en sjukskrivning eller samordning utifrån patientens besvär och hens eventuella arbetsuppgifter.

Ja. Det kallas för rehabiliteringskedjan och är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Rehabiliteringskedjan bygger på att sjukpenning är en tillfällig ersättning som en person kan få för kortvarig nedsättning av arbetsförmågan eller under en kortare period när hen ställer om till ett nytt arbete.

Rehabiliteringskedjan innebär konkret att Försäkringskassan prövar din patients arbetsförmåga utifrån olika bedömningsgrunder beroende på hur länge hen har varit sjukskriven.

Rehabiliteringskedjan

Information för arbetsgivaren om sjukpenning

Nej, när Försäkringskassan bedömer om patienten har rätt till sjukpenning så är det de  individuella förutsättningarna att utföra sitt arbete som är avgörande, inte diagnosen i sig. För att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan behöver vi information om hur aktivitetsbegränsningen påverkar din patients möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter.

De vanligaste orsakerna till komplettering av medicinska underlag är:

  • Det finns inget logiskt orsakssamband mellan sjukdomens konsekvenser och den nedsatta arbetsförmågan. Kedjan med diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning hänger inte ihop.
  • Det saknas information om vad läkaren grundar sin bedömning på. Det behöver framgå tydligt vad som är läkarens bedömning utifrån utifrån observationer och undersökningsfynd och vad som är patientens egen beskrivning.
  • Det saknas beskrivning av hur arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till patientens arbetsuppgifter.
  • Det saknas information kring på vilket sätt läkaren bedömer att sjukskrivning är en del av vård och behandling.
  • Bristfällig medicinsk bedömning av arbetsförmågans nedsättning. När Försäkringskassan prövar rätten till ersättning måste konsekvenserna av sjukdomen enligt lag skiljas åt från andra besvär som i grunden inte är av medicinsk karaktär.

Rehabiliteringskedjan är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Den innebär att vi prövar din patients arbetsförmåga utifrån olika förhållanden beroende på hur länge hen har varit sjukskriven.
Rehabiliteringskedjan

Ett läkarintyg ger inte automatiskt rätt till ersättning, utan är ett av flera underlag för Försäkringskassans bedömning av om sjukpenning kan betalas ut. Exempel på andra underlag är ansökan om sjukpenning och utredning om sjukpenninggrundande inkomst.

Det kan också bero på att Försäkringskassan har annan information om din patients arbetsuppgifter vilket gör att bedömningen av hens arbetsförmåga kan bli annorlunda än den du har gjort.

Ja, din patient kan resa utomlands och behålla sjukpenningen om inte resan påverkar hens rehabilitering eller tillfrisknande negativt. Du behöver skriva om detta i läkarintyget.

Om patienten reser till ett EU/EES-land eller Schweiz behöver hen inte ansöka om att få behålla sin sjukpenning under sin resa. Men om patienten åker till ett land som inte tillhör EU/EES eller Schweiz måste hen ansöka innan resan för att behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen.

Information för patienten om sjukpenning

Nej. Sjukskrivningsgraden kan bara höjas om det finns medicinska skäl till detta.
Det finns inget som hindrar att den som är halvt sjukskriven får halv sjukpenning från Försäkringskassan och semesterlön från arbetsgivaren för samma tid.

Information för patienten om sjukpenning 

Nej. Din patient måste själv ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
Information för patienten om sjukpenning

Nej. Försäkringskassan betalar inte ersättning för utfärdande av detta intyg.

Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning till läkaren för läkarutlåtanden. En förutsättning att Försäkringskassan begärt ett läkarutlåtande.

Ersättning betalas bara för ett fullständigt läkarutlåtande. I de fall Försäkringskassan behöver begära komplettering av ett utlåtande betalas alltså ersättningen först när kompletteringen har kommit in. Ett annat villkor är att avgift för utlåtandet inte tagits ut av patienten.

Läkare som utfärdat ett utlåtande om hälsotillstånd kan få ersättning med högst 2 200 kronor.

Ersättning kan bara betalas ut till läkare som arbetar på privata vårdenheter som har samverkansavtal med landstinget enligt den nationella taxan samt läkare som helt står utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Läkare som är anställda av landstinget eller arbetar på en privat vårdenhet som har vårdavtal med landstinget eller ingår i vårdvalssystemet kan inte få ersättning.

Fakturor ska skickas till:

Försäkringskassan

Ja, här hittar du korta beskrivningar av vanliga begrepp inom sjukförsäkringen.

Sjuklön

Den ersättning en patient får av sin arbetsgivare de första 14 dagarna av sin sjukperiod.

Sjukpenning

Ersättning från Försäkringskassan när en patient inte kan arbeta på grund av sjukdom. Kan betalas ut på normalnivå eller fortsättningsnivå.

Sjukpenning på normalnivå

Kan betalas ut i högst 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Sjukpenning på fortsättningsnivå

Motsvarar cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare förlängd sjukpenning.

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå

Kan i vissa fall beviljas efter 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare fortsatt sjukpenning.

Sjukersättning

Ersättning från Försäkringskassan när en patient inte kommer att återfå sin arbetsförmåga.

Sjukperiod

Hela den tid som patienten inte kan arbeta eller kan arbeta mindre än vanligt på grund av sjukdom.

Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.

Ja, den äldre blanketten kommer att vara giltiga fram tills att samtliga landsting har anslutit sig till den nya digitala plattformen, det vill säga fram till och med kalenderåret 2019. När alla landsting är anslutna kommer det äldre underlagen att fasas ut.

I det nya läkarintyget finns tydligare frågeställningar och uppdaterade hjälptexter. Det finns en ny fråga om arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning och fler svarsalternativ i frågan om prognos för återgång i arbete. I det nya läkarintyget är det även möjligt att ange åtgärder som kan göra det lättare för patienten att återgå i arbete.

Intyget består av följande frågor:

  • Smittbärarpenning
  • Intyget är baserat på
  • I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan
  • Diagnos/ diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga
  • Funktionsnedsättning
  • Aktivitetsbegränsning
  • Medicinsk behandling
  • Min bedömning av patientens nedsättning av arbetsförmågan
  • Prognos för arbetsförmåga utifrån aktuellt undersökningstillfälle
  • Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete
  • Övriga upplysningar
  • Kontakt med Försäkringskassan
  • Underskrift

Frågorna med fetstil är obligatoriska.

Vad ska jag tänka på när jag besvarar de obligatoriska frågorna?

När du besvarar frågan ”I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan?” ska du ange vilka specifika arbetsuppgifter som din patient har och som du bedömer arbetsförmågan utifrån.

När du besvarar frågan om aktivitetsbegränsning vill vi även veta vad uppgiften om patientens arbetsbegränsning grundas på. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes, intervju eller någon annans observationer anger du det.

Frågan ”Finns det medicinska skäl att förlägga arbetstiden på något annat sätt än att minska arbetstiden lika mycket varje dag?” är ny. Den ska besvaras för anställda vid deltidssjukskrivning för att vi ska få information om det finns en medicinsk motivering till att förlägga arbetstiden på annat sätt än att minska varje arbetsdag med samma tid.

I frågan ”Prognos för arbetsförmåga utifrån undersökningstillfället” vill vi att du mer precist lämnar information om prognosen för patientens arbetsförmåga. Vi har också tydliggjort att vi vill att prognosen ska uppdateras i varje nytt läkarintyg.

Frågan ”Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete” är ny. Vi vill ha din bedömning av vilka åtgärder som enligt dig borde initieras för patientens återgång i arbete. Om du väljer att svara ”inte aktuellt” så innebär det att du bedömer att det inte finns någon åtgärd utifrån ditt perspektiv som skulle möjliggöra återgång i arbete.

Blanketten kan upplevas som mer omfattande på grund av formatet men i det nya läkarintyget finns bara två nya frågor. En fråga handlar om förläggning av arbetstid vid deltidssjukskrivning och en fråga handlar om åtgärder för återgång i arbete.

Ja. Om patienten är heltidsstuderande kan den bli sjukskriven på halvtid och få behålls studiestöd under sjukdom. Det krävs att den studerande på grund av en väldokumenterad sjukdom riskerar att få en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod. För att visa att den studerande har en sjukdom som medför en sådan risk behöver du fylla i ett läkarutlåtande 7262 Särskilt högriskskydd. Det är samma läkarutlåtande som du använder när en patient behöver ett utlåtande till ansökan om förmånen särskilt högriskskydd. Den studerande behöver även ett läkarintyg från och med den 15:e dagen av sjukperioden.

Blankett 7262