Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Intyg för sjukpenning

Här får du som har en patient som ska ansöka om sjukpenning information om hur du fyller i läkarintyget och om vem som gör vad. Här hittar du även information om alternativ till sjukpenning.

Alternativ till sjukskrivning och vägar för återgång i arbete

Din patients arbetsgivare ska genomföra de åtgärder som behövs för att underlätta för hen att komma tillbaka till arbete. Det kan vara att anpassa patientens arbetssituation, arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel

 

Om patienten kan arbeta men inte ta sig till arbetet på vanligt sätt, kan hen begära ersättning för arbetsresor. Det innebär att patienten i stället för sjukpenning kan få ersättning för de merutgifter som hen har för resor till och från arbetet. Patienten ansöker om ersättning för resor på samma blankett som används för ansökan om sjukpenning. Patienten kan kontakta Försäkringskassan redan under sjuklöneperioden och meddela att hen kommer att ansöka om reseersättning.

Förutsättningen för att få ersättning för merutgifter för arbetsresor är att din patient annars skulle vara helt sjukskriven. Ersättningen ska göra det möjligt för patienten att arbeta helt eller delvis.

Dag 1–14 betalar arbetsgivaren ersättning för arbetsresor. Från dag 15 betalar Försäkringskassan.

 
Om arbetshjälpmedel skulle göra det möjligt för en patient att arbeta kvar hos sin arbetsgivare eller börja arbeta igen så kan Försäkringskassan ge bidrag till patienten eller till hens arbetsgivare.

Information för patienten om bidrag till arbetshjälpmedel

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel      
 

En arbetsgivare kan få bidrag för köp av utredningar om vad som behöver göras för att förebygga sjukfrånvaro eller underlätta för medarbetaren att komma tillbaka i arbete.

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till utredning — arbetsplatsnära stöd 

 

Om din patient har varit sjukskriven en tid kan arbetsträning vara aktuellt. Arbetsträning innebär att patienten kommer till en arbetsplats utan krav på prestation. Patienten tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka sin arbetsförmåga och får hjälp med arbetsmoment som hen inte klarar på grund av sin sjukdom. Någon annan utför alltså de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med. Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete.

Arbetsträningen ska planeras av arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just denna patient. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till patienten.

Arbetsträningen kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel.

Så gör du om du anser att arbetsträning kan vara lämpligt för din patient

Om du tror att arbetsträning skulle hjälpa en patient att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar vi fram en plan tillsammans med dig som läkare, din patient och hens arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.

Planen ska innehålla uppgifter om

  • målet med arbetsträningen.
  • hur många timmar per dag patienten ska arbetsträna.
  • vilka arbetsuppgifter patienten ska träna på.
  • av vem, hur och när arbetsträningen ska följas upp.

Hur mycket ska patienten arbetsträna?

Om patienten har sjukpenning ska hen arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid. Normalt pågår arbetsträningen som längst i tre månader.

För patienter med sjukersättning eller aktivitetsersättning finns inte samma krav på tid eller omfattning av arbetslivsinriktad rehabilitering. Förutsättningar och omständigheter i det enskilda ärendet är avgörande.

 

Vad är sjukpenning?

Sjukpenning är ersättning som din patient kan få om hen inte kan arbeta på grund av sjukdom.

När ska jag skriva ett läkarintyg?

Du skriver ett läkarintyg om du bedömer att din patient inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Normalt behövs inget läkarintyg de första sju dagarna i en sjukperiod. I vissa fall kan en patient behöva läkarintyg från sin första sjukdag. Det är så fall arbetsgivaren eller Försäkringskassan som har beslutat om det.

Är din patient sjukskriven mer än sju dagar måste hen visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. De första 14 dagarna patienten är sjuk betalar hens arbetsgivare sjuklön i stället för vanlig lön.

Från dag 15 kan patienten ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

Vissa arbetsgivare betalar inte sjuklön. Patienten kan då i stället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Även i detta fall behöver patienten ett läkarintyg från dag 8, men då är det Försäkringskassan som behöver se det.

 

Den som inte har någon arbetsgivare kan få sjukpenning från Försäkringskassan. Det gäller den som är

  • arbetssökande
  • egen företagare      
  • ledig med föräldrapenning
  • ledig med graviditetspenning
  • studerande.

Är din patient sjukskriven mer än sju dagar måste hen visa ett läkarintyg för Försäkringskassan om hen vill ansöka om sjukpenning.

 

Hur skriver jag intyg som ger Försäkringskassan rätt information?

För att kunna bedöma om en person har rätt till sjukpenning behöver Försäkringskassan ett läkarintyg som ger en medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta.

Läkarintyget ska bland annat visa hur aktivitetsbegränsningarna på grund av sjukdom påverkar arbetsförmågan och vad läkaren grundar sin bedömning på.

Det måste finnas tillräcklig information i läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan. Vad som är tillräckligt varierar beroende på sjukdomen och vilka arbetsuppgifter personen har.

För att Försäkringskassan ska kunna använda läkarintyget som ett beslutsunderlag behöver det vara tydligt vad som är din patients berättelse och vad som är din egen professionella bedömning.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Du som läkare kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1 – rörelse

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning (fält 4).

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas (fält 5).

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2 – värk

Patienten har värk och konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi (fält 4).

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen yttrar sig. Detta eftersom exempelvis funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning.

Beskriv aktivitetsbegränsningen genom att ge exempel på hur den påverkar patientens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet, till exempel problem med minne, koncentrationsförmåga eller att följa instruktioner.

Det måste framgå att det är din bedömning av patientens nedsättningar och begränsningar som anges i läkarintyget.

 
Arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge patienten har varit sjuk. Det kallas för rehabiliteringskedjan och är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan.

Rehabiliteringskedjan

  

Här följer en beskrivning av vilken information Försäkringskassan behöver i läkarintygens respektive fält.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7263 Läkarintyg

7804 Läkarintyg för sjukpenning

 

Fält 2: Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga

Här anger du vilken eller vilka sjukdomar som sätter ned patientens arbetsförmåga. Denna information kan bara utelämnas när intyget gäller avstängning på grund av smitta. I de fall det är en åtgärd som gett nedsatt arbetsförmåga, exempelvis ett kirurgiskt ingrepp, anges det i klartext utöver huvuddiagnosen.

Fält 2: Diagnoskod enligt ICD-10 (huvuddiagnos)

Här anger du kod för huvuddiagnosen. Använd så många positioner som möjligt, dock minst tre, vid psykiska diagnoser minst fyra. Andra diagnoser som har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext.

Fält 3: Aktuellt sjukdomsförlopp

Här ska patientens egen berättelse om sjukdomen och dess konsekvenser beskrivas kortfattat. Eventuell relevant information i journalen är också av intresse. Det kan till exempel handla om sjukdomens utveckling, uppgifter om insjuknandedatum, eventuellt given behandling, inläggningsdatum, operationsdatum eller tidpunkt för hemgång. Informationen ska endast gälla de sjukdomar som sätter ner arbetsförmågan och som redovisas i fält 2.

Fält 4: Funktionsnedsättningar – observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat

Här beskriver du funktionsnedsättningen och dess omfattning utifrån den eller de diagnoser (fält 2) som orsakar nedsatt arbetsförmåga och som observerats vid din och andra professioners undersökning och medicinska utredning.

Ange om beskrivningen bygger på  iakttagelser, undersökningsfynd eller utredningsresultat. Ange även uppgifter om observerade funktionsnedsättningar i form av grader, mått och värden.

Exempel på funktionsnedsättningar:

  • nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation
  • nedsatt kraft
  • nedsatt koncentration
  • nedsatt minnesfunktion
  • nedsatt energi.

Fält 4: Jag baserar uppgifterna på

Här anger du på vilken grund du har gjort bedömningen. Flera alternativ kan väljas. Förlängning av en sjukskrivning ska enligt de övergripande principerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på en ny bedömning av sjukdom, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning samt värdering av behandling och sjukdomsförlopp. Det innebär att bedömningen i huvudsak ska baseras på din egen undersökning och endast i undantagsfall på telefonkontakt eller journaluppgifter.

Fält 5: Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos (fält 2) och funktionsnedsättning (fält 4)

Här värderar du och beskriver tydligt hur sjukdomen begränsar patientens förmåga till aktivitet, liksom hur omfattande konsekvenserna är. Informationen i detta fält är den mest centrala för Försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning.

Aktivitetsbegränsningar i rörelseorganen ska beskrivas så att det framgår vad patienten inte kan göra, exempelvis om patienten har svårt att förflytta sig, nedsatt tolerans för sittande eller framåtböjd kroppsställning eller inte klarar lyft eller långvarig statisk belastning av någon kroppsdel. Begränsningen kan också graderas i till exempel gångsträcka, med eller utan hjälpmedel, eller hur länge sittande eller stående tolereras.

Vid psykiska problem kan aktivitetsbegränsningen innebära att patienten har mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt, förstå instruktioner eller att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift. Patienten kan också ha svårt att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav eller att förstå och uttrycka sig i tal och skrift.

Exempel på aktiviteter som kan vara begränsade är:

  • att ändra kroppsställning
  • att bibehålla kroppsställning
  • att lyfta armarna ovan axelhöjd
  • att gå med eller utan hjälpmedel
  • att utföra finmotoriskt arbete med händerna
  • att vara uppmärksam
  • att lära nytt, förstå instruktioner
  • att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift
  • att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav
  • att förstå och uttrycka sig i tal och skrift
  • att lyfta
  • att sitta.

Fält 6a: Rekommendationer

Här anger du om du bedömer att det finns behov av kontakt med Arbetsförmedlingen, företagshälsovården eller annan aktör för att underlätta återgång i arbete för patienten.

Fält 6b: Planerad eller pågående behandling eller åtgärd

Här beskriver du behandling eller åtgärder som pågår eller planeras. Om möjligt anger du när dessa åtgärder börjar respektive slutar.

Fält 7: Är arbetslivsinriktad rehabilitering aktuell?

Här uppmärksammar du eventuella behov av insatser för att möjliggöra återgång i arbete, till exempel arbetsträning.

Fält 8a: Patientens arbetsförmåga bedöms i förhållande till

Här anger du vilket arbete eller vilken sysselsättning nedsättningen av arbetsförmågan bedöms i förhållande till.

Om bedömningen görs i förhållande till nuvarande arbete behöver Försäkringskassan veta vilket det är. Om patienten exempelvis arbetar inom äldrevården kan det vara viktigt att veta om hen har administrativa sysslor eller arbetar med tunga lyft eller dylikt.

Vid arbetslöshet ska bedömningen göras i förhållande till att patienten ska kunna klara ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. När patienten är föräldraledig ska bedömningen göras i förhållande till förmågan att ta hand om barnet.

Fält 8b: Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är

Här sätter du de aktivitetsbegränsningar som anges i fält 5 i relation till de krav som patientens arbete eller sysselsättning ställer. Graden av nedsättning och den tidsperiod intyget gäller ska framgå. Försäkringskassan baserar sjukskrivningen på patientens verkliga arbetstid, inte på heltid. Tänk därför på att fråga hur många timmar patienten arbetar i snitt per vecka.

Ett exempel: En patient arbetar 75 procent av en heltid på 40 timmar, det vill säga 30 timmar per vecka.  Patienten är sjukskriven på 50 procent. Försäkringskassan anser då att hen har en arbetsförmåga motsvarande 15 timmar.

Fält 9: Patientens arbetsförmåga bedöms nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att

Om du sjukskriver patienten längre tid än vad som rekommenderas i det försäkringsmedicinska beslutsstödet motiverar du det här.

Exempel på uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna besluta om patientens rätt till sjukpenning:

  • Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt. Det ska också framgå av informationen i fält 4 och 5 att förmågan till aktivitet fortfarande sätter ned arbetsförmågan.
  • Om det inträffar medicinska komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga, eller om andra sjukdomstillstånd som förstärker arbetsoförmågan tillkommer, ska du beskriva komplikationerna eller sjukdomstillstånden och förklara varför dessa fördröjer tillfrisknandet.
  • Om en patient väntar på en funktionsförbättrande medicinsk åtgärd som bedöms vara en förutsättning för att funktionen ska återställas, ska det framgå hur lång tid åtgärden eller behandlingen beräknas ta. Det kan till exempel handla om en höftleds- eller knäledsprotes eller någon annan behandling. Arbetsgivaren och Försäkringskassan behöver denna information för att kunna bedöma om det finns möjlighet till tillfällig omplacering eller anpassade arbetsuppgifter.
  • Om den längre sjukskrivningstiden beror på att det pågår behandling, till exempel sjukgymnastik eller kognitiv beteendeterapi, ska du beskriva anledningen till att arbetsförmågan är nedsatt under behandlingen. Det ska också framgå vad behandlingen förväntas leda till.
  • Om sjukskrivningstidens längd påverkas av flera sjukdomar som orsakar en längre period med aktivitetsbegränsning än varje sjukdom för sig, ska du beskriva och förklara detta.
  • Om det är faktorer i arbetsmiljön som gör att sjukdomen fortsätter eller försämras ska detta framgå.

Fält 10: Prognos – kommer patienten att få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete? (Gäller inte arbetslösa)

Här beskriver du patientens möjligheter att återgå till sina aktuella arbetsuppgifter eller att vårda sitt barn. Uppgifterna är viktiga för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med patienten.

Fält 11: Kan resor till och från arbetet med annat färdsätt än normalt göra det möjligt för patienten att återgå i arbete?

Här anger du om resor till och från arbetet med annat färdsätt kan göra att patienten kan arbeta trots sjukdomen. Det kan till exempel vara taxi.

Fält 12: Kontakt önskas med Försäkringskassan

Här anger du om du vill bli kontaktad av en handläggare på Försäkringskassan.

Fält 13: Övriga upplysningar och förtydliganden

Här kan du förtydliga vad som angetts i andra fält eller lämna annan information som du bedömer har betydelse. Det kan exempelvis handla om skattningsskalor eller laboratorievärden.

 

Stöd för intygsskrivande

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (socialstyrelsen.se) öppnas i nytt fönster

Sjukskrivning och rehabilitering (skl.se) öppnas i nytt fönster

Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso— och sjukvården (socialstyrelsen.se) 

Vem ska göra vad?

Patienten ska:

  • Ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan i de fall läkaren bedömt att sjukskrivning behövs
  • Skicka läkarintyget till Försäkringskassan dag 15 om hen inte har bett sin läkare göra det.
  • Sjukanmäla sig hos Försäkringskassan dag 1 om hen inte har en arbetsgivare.

Läkaren ska:

  • Bedöma om patienten behöver sjukskrivas
  • Skriva ett läkarintyg som beskriver diagnos och funktionsnedsättning samt ange på vilket sätt aktivitetsbegränsningen påverkar patientens arbetsförmåga
  • Skicka läkarintyget till Försäkringskassan dag 15 om patienten ber om det

Läkarintyget finns elektroniskt i de flesta journalsystemen. Läkare som inte har intyg i sitt journalsystem kan ladda ner en blankett här.

7263 Läkarintyg

7804 Läkarintyg för sjukpenning

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma rätten till sjukpenning
  • Betala ut sjukpenning till patienten om alla villkor är uppfyllda
  • Utreda din patients behov av samordning och rehabilitering och vid behov kalla till ett avstämningsmöte

Det är den personliga handläggaren som avgör om det behövs ett avstämningsmöte.

Du som är läkare kan få ersättning om du har deltagit i ett avstämningsmöte. Arvodet är högst 750 kronor för den första timmen och därefter högst 375 kronor per påbörjad halvtimme. Faktura för deltagande i avstämningsmöte skickas till Försäkringskassan.

Fakturor till Försäkringskassan

 

Förebyggande sjukpenning

Förebyggande sjukpenning betalas ut för att patienten ska kunna genomgå medicinsk behandling eller rehabilitering som som förebygger eller förkortar sjukskrivningen.

Förebyggande sjukpenning

Vanliga frågor

Ja, om patienten har fått uppehållstillstånd kan hen ha rätt till ersättning från Försäkringskassan. Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patient som har fått uppehållstillstånd i Sverige

Om patienten är asylsökande och inte har fått uppehållstillstånd ännu har hen inte rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Information för patient som är asylsökande i Sverige

Nej. Du som läkare har ingen skyldighet att skriva ett läkarintyg för sjukskrivning om du bedömer att sjukskrivning inte är nödvändig. Däremot har en patient alltid rätt att få ett intyg som beskriver vilken vård och behandling hen har fått.

Ja, detta kan gälla till exempel personer som inte har någon SGI (sjukpenninggrundande inkomst), en person som aldrig har arbetat eller är nyanlända. Dessa personer kan ändå behöva intyg för att Försäkringskassan ska kunna bedöma om de behöver samordnad rehabilitering.

Det är Försäkringskassan som tar ställning till om en patient har rätt till sjukpenning. Men det är viktigt att du som läkare tar ställning till om det finns skäl för en sjukskrivning eller samordning utifrån patientens besvär och hens eventuella arbetsuppgifter.

Ja. Det kallas för rehabiliteringskedjan och är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Rehabiliteringskedjan bygger på att sjukpenning är en tillfällig ersättning som en person kan få för kortvarig nedsättning av arbetsförmågan eller under en kortare period när hen ställer om till ett nytt arbete.

Rehabiliteringskedjan innebär konkret att Försäkringskassan prövar din patients arbetsförmåga utifrån olika bedömningsgrunder beroende på hur länge hen har varit sjukskriven.

Rehabiliteringskedjan

Information för arbetsgivaren om sjukpenning

Nej, när Försäkringskassan bedömer om patienten har rätt till sjukpenning så är det de  individuella förutsättningarna att utföra sitt arbete som är avgörande, inte diagnosen i sig. För att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan behöver vi information om hur aktivitetsbegränsningen påverkar din patients möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter.

De vanligaste orsakerna till komplettering av medicinska underlag är:

  • Det finns inget logiskt orsakssamband mellan sjukdomens konsekvenser och den nedsatta arbetsförmågan. Kedjan med diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning hänger inte ihop.
  • Det saknas information om vad läkaren grundar sin bedömning på. Det behöver framgå tydligt vad som är läkarens bedömning utifrån utifrån observationer och undersökningsfynd och vad som är patientens egen beskrivning.
  • Det saknas beskrivning av hur arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till patientens arbetsuppgifter.
  • Det saknas information kring på vilket sätt läkaren bedömer att sjukskrivning är en del av vård och behandling.
  • Bristfällig medicinsk bedömning av arbetsförmågans nedsättning. När Försäkringskassan prövar rätten till ersättning måste konsekvenserna av sjukdomen enligt lag skiljas åt från andra besvär som i grunden inte är av medicinsk karaktär.

Rehabiliteringskedjan är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Den innebär att vi prövar din patients arbetsförmåga utifrån olika förhållanden beroende på hur länge hen har varit sjukskriven.
Rehabiliteringskedjan

Ett läkarintyg ger inte automatiskt rätt till ersättning, utan är ett av flera underlag för Försäkringskassans bedömning av om sjukpenning kan betalas ut. Exempel på andra underlag är ansökan om sjukpenning och utredning om sjukpenninggrundande inkomst.

Det kan också bero på att Försäkringskassan har annan information om din patients arbetsuppgifter vilket gör att bedömningen av hens arbetsförmåga kan bli annorlunda än den du har gjort.

Ja, din patient kan resa utomlands och behålla sjukpenningen om inte resan påverkar hens rehabilitering eller tillfrisknande negativt. Du behöver skriva om detta i läkarintyget.

Om patienten reser till ett EU/EES-land eller Schweiz behöver hen inte ansöka om att få behålla sin sjukpenning under sin resa. Men om patienten åker till ett land som inte tillhör EU/EES eller Schweiz måste hen ansöka innan resan för att behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen.

Information för patienten om sjukpenning

Nej. Sjukskrivningsgraden kan bara höjas om det finns medicinska skäl till detta.
Det finns inget som hindrar att den som är halvt sjukskriven får halv sjukpenning från Försäkringskassan och semesterlön från arbetsgivaren för samma tid.

Information för patienten om sjukpenning 

Nej. Din patient måste själv ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
Information för patienten om sjukpenning

Nej. Försäkringskassan betalar inte ersättning för utfärdande av detta intyg.

Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning till läkaren för läkarutlåtanden. En förutsättning att Försäkringskassan begärt ett läkarutlåtande.

Ersättning betalas bara för ett fullständigt läkarutlåtande. I de fall Försäkringskassan behöver begära komplettering av ett utlåtande betalas alltså ersättningen först när kompletteringen har kommit in. Ett annat villkor är att avgift för utlåtandet inte tagits ut av patienten.

Läkare som utfärdat ett utlåtande om hälsotillstånd kan få ersättning med högst 2 200 kronor.

Ersättning kan bara betalas ut till läkare som arbetar på privata vårdenheter som har samverkansavtal med landstinget enligt den nationella taxan samt läkare som helt står utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Läkare som är anställda av landstinget eller arbetar på en privat vårdenhet som har vårdavtal med landstinget eller ingår i vårdvalssystemet kan inte få ersättning.

Fakturor ska skickas till:

Försäkringskassan

Ja, här hittar du korta beskrivningar av vanliga begrepp inom sjukförsäkringen.

Sjuklön

Den ersättning en patient får av sin arbetsgivare de första 14 dagarna av sin sjukperiod.

Sjukpenning

Ersättning från Försäkringskassan när en patient inte kan arbeta på grund av sjukdom. Kan betalas ut på normalnivå eller fortsättningsnivå.

Sjukpenning på normalnivå

Kan betalas ut i högst 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Sjukpenning på fortsättningsnivå

Motsvarar cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare förlängd sjukpenning.

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå

Kan i vissa fall beviljas efter 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare fortsatt sjukpenning.

Sjukersättning

Ersättning från Försäkringskassan när en patient inte kommer att återfå sin arbetsförmåga.

Sjukperiod

Hela den tid som patienten inte kan arbeta eller kan arbeta mindre än vanligt på grund av sjukdom.

Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.

Ja, den äldre blanketten kommer att vara giltiga fram tills att samtliga landsting har anslutit sig till den nya digitala plattformen, det vill säga fram till och med kalenderåret 2019. När alla landsting är anslutna kommer det äldre underlagen att fasas ut.

I det nya läkarintyget finns tydligare frågeställningar och uppdaterade hjälptexter. Det finns en ny fråga om arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning och fler svarsalternativ i frågan om prognos för återgång i arbete. I det nya läkarintyget är det även möjligt att ange åtgärder som kan göra det lättare för patienten att återgå i arbete.

Intyget består av följande frågor:

  • Smittbärarpenning
  • Intyget är baserat på
  • I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan
  • Diagnos/ diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga
  • Funktionsnedsättning
  • Aktivitetsbegränsning
  • Medicinsk behandling
  • Min bedömning av patientens nedsättning av arbetsförmågan
  • Prognos för arbetsförmåga utifrån aktuellt undersökningstillfälle
  • Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete
  • Övriga upplysningar
  • Kontakt med Försäkringskassan
  • Underskrift

Frågorna med fetstil är obligatoriska.

Vad ska jag tänka på när jag besvarar de obligatoriska frågorna?

När du besvarar frågan ”I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan?” ska du ange vilka specifika arbetsuppgifter som din patient har och som du bedömer arbetsförmågan utifrån.

När du besvarar frågan om aktivitetsbegränsning vill vi även veta vad uppgiften om patientens arbetsbegränsning grundas på. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes, intervju eller någon annans observationer anger du det.

Frågan ”Finns det medicinska skäl att förlägga arbetstiden på något annat sätt än att minska arbetstiden lika mycket varje dag?” är ny. Den ska besvaras för anställda vid deltidssjukskrivning för att vi ska få information om det finns en medicinsk motivering till att förlägga arbetstiden på annat sätt än att minska varje arbetsdag med samma tid.

I frågan ”Prognos för arbetsförmåga utifrån undersökningstillfället” vill vi att du mer precist lämnar information om prognosen för patientens arbetsförmåga. Vi har också tydliggjort att vi vill att prognosen ska uppdateras i varje nytt läkarintyg.

Frågan ”Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete” är ny. Vi vill ha din bedömning av vilka åtgärder som enligt dig borde initieras för patientens återgång i arbete. Om du väljer att svara ”inte aktuellt” så innebär det att du bedömer att det inte finns någon åtgärd utifrån ditt perspektiv som skulle möjliggöra återgång i arbete.

Blanketten kan upplevas som mer omfattande på grund av formatet men i det nya läkarintyget finns bara två nya frågor. En fråga handlar om förläggning av arbetstid vid deltidssjukskrivning och en fråga handlar om åtgärder för återgång i arbete.

Relaterade länkar

Information för patienter

Information för arbetsgivare

Relaterad information

Aktuellt