Intyg för sjukpenning

Din patients arbetsgivare ska genomföra de åtgärder som behövs för att hjälpa hen att komma tillbaka till arbete, till exempel genom att anpassa patientens arbetssituation, arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel

Om patienten kan arbeta men inte har möjligheten att ta sig till arbetet som vanligt, så kan hen begära ersättning för arbetsresor. Det innebär att patienten i stället för sjukpenning kan få ersättning för de merutgifter som hen har för resor till och från arbetet. Patienten ansöker om ersättning för resor på samma blankett som används för ansökan om sjukpenning. Patienten kan kontakta Försäkringskassan redan under sjuklöneperioden och meddela att hen kommer att ansöka om reseersättning.

Förutsättningen för att få ersättning för merutgifter för arbetsresor är att din patient annars skulle vara helt sjukskriven. Ersättningen ska göra det möjligt för patienten att arbeta helt eller delvis.

Dag 1–14 betalar arbetsgivaren ersättning för arbetsresor. Från dag 15 betalar Försäkringskassan.

Om arbetshjälpmedel skulle göra det möjligt för en patient att arbeta kvar hos sin arbetsgivare eller börja arbeta igen så kan Försäkringskassan ge bidrag till patienten eller till hens arbetsgivare.

Information för patienten om bidrag till arbetshjälpmedel

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel      

En arbetsgivare kan få bidrag för köp av utredningar om vad som behöver göras för att förebygga sjukfrånvaro eller underlätta för medarbetaren att komma tillbaka i arbete.

Från och med den 1 juli 2018 gäller det arbetsplatsnära stödet till att även gälla för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder. Det kallas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Bidrag för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro

Om din patient har varit sjukskriven en tid kan arbetsträning vara aktuellt. Arbetsträning innebär att patienten kommer till en arbetsplats utan krav på prestation. Patienten tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka sin arbetsförmåga och får hjälp med arbetsmoment som hen inte klarar på grund av sin sjukdom. Någon annan utför alltså de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med. Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete.

Arbetsträningen ska planeras av arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just denna patient. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till patienten.

Arbetsträningen kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel.

Så gör du om du anser att arbetsträning kan vara lämpligt för din patient

Om du tror att arbetsträning skulle hjälpa en patient att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar vi fram en plan tillsammans med dig som läkare, din patient och hens arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.

Planen ska innehålla uppgifter om

• målet med arbetsträningen.
• hur många timmar per dag patienten ska arbetsträna.
• vilka arbetsuppgifter patienten ska träna på.
• av vem, hur och när arbetsträningen ska följas upp.

Hur mycket ska patienten arbetsträna?

Om patienten har sjukpenning ska hen arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid. Normalt pågår arbetsträningen som längst i tre månader.

För patienter med sjukersättning eller aktivitetsersättning finns inte samma krav på tid eller omfattning av arbetslivsinriktad rehabilitering. Förutsättningar och omständigheter i det enskilda ärendet är avgörande.

Är din patient sjukskriven mer än sju dagar måste hen visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. De första 14 dagarna patienten är sjuk betalar hens arbetsgivare sjuklön i stället för vanlig lön.

Från dag 15 kan patienten ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

Vissa arbetsgivare betalar inte sjuklön. Patienten kan då i stället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Även i detta fall behöver patienten ett läkarintyg från dag 8, men då är det Försäkringskassan som behöver se det.

Den som inte har någon arbetsgivare kan få sjukpenning från Försäkringskassan. Det gäller den som är

• arbetssökande
• egen företagare      
• ledig med föräldrapenning
• ledig med graviditetspenning
• studerande.

Är din patient sjukskriven mer än sju dagar måste hen visa ett läkarintyg för Försäkringskassan om hen vill ansöka om sjukpenning.

För att Försäkringskassan ska kunna använda läkarintyget som ett beslutsunderlag behöver det vara tydligt vad som är din patients berättelse och vad som är din egen professionella bedömning.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Du som läkare kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1 – rörelse

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning (fält 4).

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas (fält 5).

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2 – värk

Patienten har värk och konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi (fält 4).

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen yttrar sig. Detta eftersom exempelvis funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning.

Beskriv aktivitetsbegränsningen genom att ge exempel på hur den påverkar patientens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet, till exempel problem med minne, koncentrationsförmåga eller att följa instruktioner.

Det måste framgå att det är din bedömning av patientens nedsättningar och begränsningar som anges i läkarintyget.

Arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge patienten har varit sjuk. Det kallas för rehabiliteringskedjan och är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan.

Rehabiliteringskedjan

Läkarintyg 7804pdf öppnas i nytt fönster 1. Smittbärarpenning

Fylls i om du enligt smittskyddslagen beslutar att patienten måste avstå från sitt arbete exempelvis vid utredning om hen är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som göra att hen inte får hantera livsmedel.
Gå sedan vidare till fält 4 (Diagnos) och 8 (Nedsättning av arbetsförmåga).

2. Intyget är baserat på

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska ett intyg som regel utfärdas efter en personlig undersökning av dig som läkare. Om så inte är fallet ska anledningen till detta anges i intyget samt förklara under ”Övriga upplysningar” hur du ändå kunnat bedöma dina patients sjukdomstillstånd och arbetsförmåga.

3. I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan?

Här anger du vilket arbete eller vilken sysselsättning nedsättningen av arbetsförmågan bedöms i förhållande till.

• Har patienten ett yrke så är det viktigt att du beskriver arbetsförmågan i relation till arbetsuppgifterna så noggrant som möjligt. Patientens svårigheter varierar om hen ska lyfta tungt i arbetet, eller om hen arbetar med administration.
• Är patienten arbetslös ska bedömningen göras i förhållande till att patienten ska kunna klara ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
• Är patienten föräldraledig ska bedömningen göras i förhållandet till förmågan att ta hand om barnet.
• Är patienten deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska intyg om sjukdom från och med 1 januari 2019 skickas till Arbetsförmedlingen på Arbetsförmedlingens egen blankett.

Om du kryssar i flera val är det viktigt att du tydliggör under ”Övriga upplysningar” om sjukskrivningens omfattning eller period skiljer sig åt mellan olika sysselsättningar.

4. Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga

Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga.

Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först.

Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt.

Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan anges dessa under Övriga upplysningar.

5. Funktionsnedsättning

Här beskriver du vad som framkommit vid undersökning och utredning av patienten, till exempel avvikelser i status, röntgen- och laboratoriefynd, resultatet av kliniska fysiologiska undersökningar och neuropsykologiska undersökningar. Vid psykisk sjukdom ska du beskriva vilka delar av anamnesen som talar för ett psykiatriskt tillstånd. Utifrån detta beskrivs vilka funktioner som påverkas av sjukdomen och på vilka sätt det visar sig.

6. Aktivitetsbegränsning

Informationen i fält 6 är en viktig del i Försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning. Beskriv vilka aktiviteter patienten inte kan göra på grund av sin sjukdom och ge exempel på situationer och aktiviteter där svårigheterna uppstår.
Ange även vad du grundar uppgifterna på, t.ex. om begränsningarna observerats vid undersökningen. Om uppgiften baseras på anamnes eller på någon annans observationer så ange det.

7. Medicinsk behandling

Här beskriver du behandling eller åtgärder som pågår eller planeras samt ansvarig vårdenhet. Om möjligt anger du när dessa åtgärder börjar respektive slutar.

Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt.

Om det inträffar komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga ska du beskriva komplikationerna eller sjukdomstillstånden och skriva en förklaring till varför dessa fördröjer tillfrisknandet.

Om sjukskrivningstidens längd påverkas av flera sjukdomar som orsakar en längre period med aktivitetsbegränsning än varje sjukdom för sig, samsjuklighet, ska du beskriva och förklara detta.

8. Min bedömning av patientens nedsättning av arbetsförmågan

Här ska du ange hur mycket patientens arbetsförmåga är nedsatt och vilken tidsperiod intyget gäller. Utgångspunkten är att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till patientens normala arbetstid.

Patientens arbetsförmåga bedöms nedsatt längre tid än den som Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd anger, därför att

Du ska normalt motivera om sjukskrivningen omfattar längre tid än det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar. Rekommendationerna i beslutsstödet räknas från det tillfälle som du träffar patienten första gången i ett sjukdomsfall. Det innebär att antal sjukdagar kan skilja sig något åt beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan läkarbesöket.

Du behöver inte motivera avsteg om:

• Din sjukskrivning är någon eller några dagar längre än den rekommenderade tiden.
• Om det tydligt framgår av övrig information i läkarintyget att arbetsförmågan är nedsatt eller att den inte är det.

När en patient har flera sjukdomar som leder till sjukskrivning ska beslutsstödet tillämpas på huvuddiagnosen. Om sjukdomarna tillsammans ger en längre sjuk-skrivningstid än varje sjukdom för sig så ska du beskriva och förklara det.

Resor till och från arbetet med annat färdmedel än normalt kan göra det möjligt för patienten att återgå till arbetet under sjukskrivningsperioden

Om du kryssat i ja-rutan är det en impuls till Försäkringskassans handläggare att utreda frågan.

Finns det medicinska skäl att förlägga arbetstiden på något annat sätt än att minska arbetstiden lika mycket varje dag?

Fältet ska endast besvaras vid deltidssjukskrivning. Om du kryssat i ja i rutan ska du även motivera detta.

9. Prognos för arbetsförmåga utifrån aktuellt undersökningstillfälle

Här beskriver du patientens möjligheter att återgå till sina nuvarande sysselsättning. Uppgifterna är viktiga för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med patienten.

10. Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete

Här anger du eventuella insatser som kan underlätta återgång i arbete. Fältet kan ge viktig information till arbetsgivaren eller Försäkringskassans vid planering för återgång i arbete.

11. Övriga upplysningar

Här kan du förtydliga vad som angetts i andra fält eller lämna annan information som du bedömer har betydelse.

12. Kontakt med Försäkringskassan

Här anger du om du vill bli kontaktad av en handläggare på Försäkringskassan. Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.

13. Underskrift

Läkarintyget måste alltid undertecknas av dig som läkare, oavsett om det är elektroniskt eller i pappersform. Pappersintyg ska även ha namnförtydligande och datum. Ett läkarintyg får bara utfärdas i en e-tjänst under förutsättning att läkarintyget överförs med en avancerad elektronisk underskrift. Den tekniska lösning som används av Försäkringskassan och hälso- och sjukvården uppfyller detta krav. Om samma elektroniska läkarintyg skrivs ut och lämnas in till Försäkringskassan i pappersform så måste läkarintyget verifieras genom att du undertecknar intyget i original.

1. Avstängning enligt smittskyddslagen på grund av smitta

Fylls i om du enligt smittskyddslagen beslutar att patienten måste avstå från sitt arbete. ex vid utredning om hen är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som göra att hen inte får hantera livsmedel.

Gå sedan vidare till fält 8b.

2. Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga.

Diagnos/diagnoser i text för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga.

Diagnoskod enligt ICD-10 (huvuddiagnos)

Här anger du kod för huvuddiagnosen. Använd så många positioner som möjligt, dock minst tre, vid psykiska diagnoser minst fyra. Andra diagnoser som har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext. I de fall det är en åtgärd som gett nedsatt arbetsförmåga, exempelvis ett kirurgiskt ingrepp, anges det i klartext utöver huvuddiagnosen.

3. Aktuellt sjukdomsförlopp

Här beskriver du patientens egen berättelse om sjukdomen och dess konsekvenser. Det kan till exempel handla om sjukdomens utveckling, uppgifter om insjuknandedatum, eventuellt given behandling, inläggningsdatum, operationsdatum eller tidpunkt för hemgång. Informationen ska endast gälla de sjukdomar som sätter ner arbetsförmågan från fält 2.

4. Funktionsnedsättningar – observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat

Utifrån diagnosen/diagnoserna i fält 2 beskriver du vad som framkommit vid undersökning och utredning av patienten. T.ex. avvikelser i status, röntgen- och laboratoriefynd, resultat av kliniska fysiologiska undersökningar eller neuropsykologiska undersökningar. Vid psykisk sjukdom beskriver du vilka delar av anamnesen som talar för ett psykiatriskt tillstånd. Utifrån detta beskrivs vilka funktioner som påverkas av sjukdomen och på vilka sätt det visar sig.

Intyget baseras på - Datum

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska ett intyg som regel utfärdas efter en personlig undersökning av dig som läkare. Om så inte är fallet ska anledningen till detta anges i intyget samt förklara under ”Övriga upplysningar” hur du ändå kunnat bedöma dina patients sjukdomstillstånd och arbetsförmåga,

5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos (fält 2) och funktionsnedsättning (fält 4)

Informationen i fält 5 är en viktig del i Försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning. Beskriv vilka aktiviteter patienten inte kan göra på grund av sin sjukdom och ge exempel på situationer och aktiviteter där svårigheterna uppstår.

Ange även vad du grundar uppgifterna på, t.ex. om begränsningarna observerats vid undersökningen. Om uppgiften baseras på anamnes eller på någon annans observationer så ange det.

6a och 6b. Rekommendationer

Här anger du om du bedömer att det finns behov av kontakt med Arbetsförmedlingen, företagshälsovården eller annan aktör, med syfte att underlätta återgång i arbete för patienten.

Planerad eller pågående behandling eller åtgärd

Här beskriver du behandling eller åtgärder som pågår eller planeras. Om möjligt anger du när dessa åtgärder börjar respektive slutar.

7. Är arbetslivsinriktad rehabilitering aktuell?

Här uppmärksammar du Försäkringskassan på eventuella behov av insatser för att möjliggöra återgång i arbete, till exempel att arbetsträna på arbetsplatsen eller via Arbetsförmedlingen.

8a och 8b. Patientens arbetsförmåga bedöms i förhållande till

Här anger du vilket arbete eller vilken sysselsättning nedsättningen av arbetsförmågan bedöms i förhållande till.

• Om bedömningen görs i förhållande till nuvarande arbete behöver Försäkringskassan veta vilket det är, samt vilka aktuella arbetsuppgifter patienten har. Patientens svårigheter varierar om hen ska lyfta tungt i arbetet, eller om hen arbetar med administration.
• Är patienten arbetslös ska bedömningen göras i förhållande till att patienten ska kunna klara ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
• Är patienten föräldraledig ska bedömningen göras i förhållandet till förmågan att ta hand om barnet.
• Är patienten deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska intyg om sjukdom fr.o.m. 1 januari 2019 skickas till Arbetsförmedlingen på Arbetsförmedlingens egen blankett.

Om du kryssar i flera val är det viktigt att du tydliggör under ”Övriga upplysningar” om sjukskrivningens omfattning eller period skiljer sig åt mellan olika sysselsättningar.

Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är

Här anger du hur mycket patientens arbetsförmåga är nedsatt och vilken tidsperiod intyget gäller. Då sätter du begränsningarna i fält 5 i relation till de krav som patientens arbete eller sysselsättning ställer. Utgångspunkten är att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till patientens normala arbetstid. Tänk därför på att fråga hur många timmar patienten normalt arbetar i snitt per vecka.

Exempel på hur Försäkringskassan beräknar om patienten normalt inte arbetar heltid: en patient arbetar 75 procent av en heltid på 40 timmar, det vill säga 30 timmar/vecka. Om patienten är sjukskriven på 50 procent så innebär det att arbetsförmågan är högst 15 timmar/vecka.

9. Patientens arbetsförmåga bedöms nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att

Du ska normalt motivera om sjukskrivningen omfattar längre tid än det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar. Rekommendationerna i beslutsstödet räknas från det tillfälle som du träffar patienten första gången i ett sjukdomsfall. Det innebär att antal sjukdagar kan skilja sig något åt beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan läkarbesöket.

Du behöver inte motivera avsteg om:

• Din sjukskrivning är någon eller några dagar längre än den rekommenderade tiden.
• Om det tydligt framgår av övrig information i läkarintyget att arbetsförmågan är nedsatt eller att den inte är det.

När en patient har flera sjukdomar som leder till sjukskrivning ska beslutsstödet tillämpas på huvuddiagnosen. Om sjukdomarna tillsammans ger en längre sjuk-skrivningstid än varje sjukdom för sig så ska du beskriva och förklara det.

10. Prognos – kommer patienten att få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete? (Gäller inte arbetslösa)

Här beskriver du patientens möjligheter att återgå till sin normala sysselsättning. Uppgifterna är viktiga för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med patienten.

11. Kan resor till och från arbetet med annat färdsätt än normalt göra det möjligt för patienten att återgå i arbete?

Om du kryssar i ja-rutan är det en impuls till Försäkringskassans handläggare att utreda frågan.

12. Kontakt önskas med Försäkringskassan

Kryssa ja i rutan om du vill bli kontaktad av en handläggare på Försäkringskassan och ange gärna varför du önskar kontakt. Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.

13. Övriga upplysningar och förtydliganden

Här kan du förtydliga vad som angetts i andra fält eller lämna annan information som du bedömer har betydelse.

14-17. Datum, Namnförtydligande, Namnteckning, Förskrivarkod

Läkarintyget ska alltid undertecknas av en läkare, oavsett om det sker elektroniskt eller i pappersform. Pappersintyg ska även ha namnförtydligande och datum. Ett läkarintyg får bara utfärdas i en e-tjänst under förutsättning att läkarintyget överförs med en avancerad elektronisk underskrift. Den tekniska lösning som används av Försäkringskassan och hälso- och sjukvården uppfyller detta krav. Om samma elektroniska läkarintyg skrivs ut och lämnas in till Försäkringskassan i pappersform så måste du underteckna intyget i original.

Det är den personliga handläggaren som avgör om det behövs ett avstämningsmöte.

Du som är läkare kan få ersättning om du har deltagit i ett avstämningsmöte. Arvodet är högst 750 kronor för den första timmen och därefter högst 375 kronor per påbörjad halvtimme. Faktura för deltagande i avstämningsmöte skickas till Försäkringskassan.

Fakturor till Försäkringskassan