Ditt barn ska ha någon typ av funktionsnedsättning, som påverkar hen antingen fysiskt eller psykiskt. Funktionsnedsättningen kan vara medfödd eller bero på en skada eller sjukdom, men den ska finnas under minst 6 månader.

Det viktiga är inte exakt vilken funktionsnedsättning eller eventuell diagnos som barnet har. Det som avgör är i stället hur höga dina extra kostnader är på grund av barnets funktionsnedsättning, och om de kan räknas som merkostnader enligt lagen.

När du ansöker och berättar vilka kostnader du har bedömer Försäkringskassan om kostnaderna kan räknas som merkostnader enligt lagen. Då gäller det här:

• Kostnaderna ska bero på barnets funktionsnedsättning.
• Kostnaderna ska vara högre än för ett barn utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder.
• Kostnaderna ska vara rimliga.
• Du ska betala kostnaderna själv.

Alla föräldrar har kostnader för sina barn oavsett om barnet har en funktionsnedsättning eller inte. Sådana kostnader kallar vi normala kostnader och du kan inte få merkostnadsersättning för dem.

Exempel på vad som kan räknas som merkostnader är sådant du betalar för

• läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet för barn
• laddning av elrullstol
• sjukresor, beroende på vad som gäller i din region.

Vård, mediciner, hjälpmedel och insatser är ofta gratis för barn. Det kan inte räknas som merkostnader eftersom du inte betalar för dem.

Som stöd för att bedöma merkostnader använder vi information från till exempel regioner, Konsumentverket, Energimyndigheten, FASS, arbetsterapeut, apotek och distriktssköterska.

På ett år måste du betala åtminstone 14 800 kronor mer än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning för att få kunna få merkostnadsersättning.

Du måste betala kostnaderna själv. Om staten, regionen, eller kommunen står för kostnaden räknas det inte som en merkostnad.

Att du har kostnader på minst 14 800 kronor per år för barnet är inte alltid samma sak som att dina merkostnader är minst 14 800 kronor.

Det beror på att det inte är säkert att alla dina kostnader räknas som merkostnader enligt lagen. Det kan också vara så att vi bedömer att bara en del av din extra kostnad är en merkostnad. Då kan det bli så att du inte når upp till 14 800 kronor, även om vissa av dina kostnader är merkostnader.

För att kunna få merkostnadsersättning för barnet ska du antingen vara barnets förälder, eller vara

• barnets särskilt förordnade vårdnadshavare, med vård om barnet
• barnets blivande adoptivförälder, som ännu inte har fått barnet i din vård. När du har fått barnet i din vård är du barnets förälder.

Du som förälder ska också vara skyldig att försörja barnet. Barn och ungdomar har rätt att bli försörjda så länge de går i grundskolan, gymnasiet eller liknande, men som längst till de fyller 21 år.

Unga vuxna som är klara med skolan eller som har fyllt 21, kan ansöka om merkostnadsersättning för vuxna i stället:

Merkostnadsersättning för vuxna

De flesta som bor eller jobbar i Sverige är försäkrade här.

Är jag försäkrad i Sverige?

Ja. Vi bedömer de sammanlagda merkostnaderna för barnen. Om du har flera barn med funktionsnedsättning så kan varje barn kan ge rätt till som mest den högsta nivån på ersättningen. Du kan också få merkostnadsersättning även om dina merkostnader för barnen var för sig inte är tillräckligt höga, men de sammanlagt är så stora att de ger rätt till ersättning.

Du kan ha kvar merkostnadsersättningen om ditt barn vårdas på sjukhus, om vården kan beräknas pågå under högst 6 månader.

Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning har olika syften. Merkostnadsersättningen ska ersätta de extra kostnader som en funktionsnedsättning kan innebära, medan omvårdnadsbidraget är en ersättning om ditt barn behöver extra hjälp, stöd och uppsikt.

Omvårdnadsbidrag till barn som behöver extra omvårdnad och tillsyn

Ja, men du får i så fall bara merkostnadsersättning för sådant som assistansersättningen inte täcker.