Webbinnehållsvisning (JSR 286)

�tg�rder
L�ser in...

Assistansanordnare

Här finner du som är assistansanordnare aktuell information om assistansersättning.

 

Frågor och svar om nya föreskrifter om assistansersättning vid högre timbelopp

2016-07-04

Läs mer

Försäkringskassans styrelse fattade den 30 juni beslut om nya föreskrifter för införandet av efterskottsbetalning för assistansersättning. De nya föreskrifterna gäller från den 1 oktober 2016. De brukare som av Försäkringskassan betraktas som egna arbetsgivare kommer dock även fortsättningsvis att få assistansersättningen utbetald i förskott.

Vad är nytt i föreskrifterna jämfört med tidigare? Hur påverkas du som brukare eller anordnare av de nya föreskrifterna? Vad gäller om du har högre timbelopp? Vi har här samlat svaren på de här frågorna och ett antal till i ett särskilt underlag.

Frågor och svar om nya föreskrifter om assistansersättning vid högre timbelopp (204 kB)

Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning (34 kB)

Stäng

Stoppade utbetalningar inom assistansersättningen

2016-06-09

Läs mer

Försäkringskassan har tagit ett administrativt ställningstagande om att från och med juli och tills vidare stoppa utbetalningar till flera assistansanordnare vars företrädare har polisanmälts av myndigheten för till exempel mutbrott och ekonomisk brottslighet. De har även anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Berörda assistansanordnare är informerade och ställningstagandet är en del i den omfattande utredning inom assistansersättningen som Försäkringskassan inledde i januari.

De kunder som berörs av de stoppade utbetalningarna kontaktas av Försäkringskassan via telefon och brev. Som kund behåller man sin ersättning och man har möjlighet att välja en annan anordnare med tillstånd.

Ställningstagandet att stoppa utbetalningarna grundar sig på en bestämmelse i Socialförsäkringsbalken (51 kap. 19 §). Det är en administrativ åtgärd som inte påverkar rätten till assistansersättning för de kunder som berörs.

Frågor och svar (140 kB)

Stäng

Vad händer om redovisning av assistans kommer in för sent?

2016-06-02, Uppdaterad nyhet. Första publicering 2016-04-15.

Läs mer

Enligt Försäkringskassans föreskrifter ska redovisning av assistans ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Det har på senare tid förekommit uppgifter om att en korrekt redovisning som kommer in efter detta datum får till följd att utbetalning för den redovisade månaden uteblir. Försäkringskassan vill förtydliga att den enda konsekvensen av att en korrekt redovisning kommer in efter detta datum är att utbetalningen i enlighet med gällande beslut av assistansersättning för den redovisade månaden fördröjs.

Stäng

Extra dialogträff

2016-05-31

Läs mer

Dialogträffarna för assistansanordnare är efterfrågade. Därför har vi bestämt oss för att lägga in ett tillfälle till.

Skövde den 9 juni kl. 10.00-12.00
Försäkringskassans kontor
Stationsgatan 14
Anmälan: susanne.elvind@forsakringskassan.se

Läs mer om dialogträffarna

 

Stäng

Sjukvårdande insatser och egenvård inom assistansersättningen

2016-05-30

Läs mer

Från och med maj 2016 finns en särskild blankett för läkarutlåtande för assistansersättning. Där ska läkaren skriva om sjukvårdande insatser utförs i hemmet. Uppgiften behövs för att Försäkringskassan ska kunna bedöma för vilka åtgärder assistansersättning ska beviljas.

Frågor och svar

Sjukvård och egenvård (pdf 260 kB, öppnar nytt fönster)

Stäng

Nya läkarutlåtanden för assistansersättning, handikappersättning, vårdbidrag och bilstöd

2016-05-30

Läs mer

Försäkringskassan har tagit fram särskilda blanketter för läkarutlåtanden för assistansersättning och handikappersättning samt omarbetat befintliga läkarutlåtanden för vårdbidrag och bilstöd. Läkarutlåtandena har beretts med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen och Sveriges Läkarförbund.

Varför har Försäkringskassan tagit fram nya läkarutlåtanden?

De medicinska underlagen är en viktig grund när Försäkringskassan ska bedöma rätten till någon av de berörda förmånerna. Men när en läkare ska utfärda ett läkarutlåtande till en patient har det inte varit helt tydligt för läkaren vilken medicinsk information Försäkringskassan behöver för att kunna bedöma ett ärende. De nya läkarutlåtandena ger läkaren ett bättre stöd för att lämna relevant information till Försäkringskassan.

Frågor och svar

Läkarutlåtanden (pdf 334 kB, öppnar nytt fönster)

Blanketter

Blanketter för sjukvården

Stäng

 

Fler tillfällen för dialogträff!

2016-04-29

Läs mer

Trycket på dialogträffar för anordnare av personlig assistans har varit stort. Därför har vi utökat med fler tillfällen i norra Sverige och Stockholm.

På träffarna kommer vi att informera om försäkringen, administrationen och utbyta erfarenheter.
Vi erbjuder olika tillfällen med liknande program i hela landet. Välj det datum och den plats som passar dig bäst. Vi bjuder på fika under träffen.

Skicka din anmälan så fort som möjligt, men senast den 16 maj.

Inbjudan till dialogträff (547 kB)

Stäng

 

Elektronisk redovisning av tidrapport och räkning

2016-04-26

Läs mer

Försäkringskassan arbetar just nu med ett IT-system som gör det möjligt att lämna tidrapporten elektroniskt. Tidrapporten kan lämnas digitalt från och med den 1 oktober 2016, för september månad och framåt. Kontakta din systemleverantör för mer information. 

Vi vet också att det är många som vill kunna skicka in räkningen digitalt men detta kommer tyvärr att dröja. När också en sådan lösning finns tillgänglig kan vi tyvärr inte säga i dagsläget.
Försäkringskassan har under en längre tid arbetat med att utveckla ett nytt IT-stöd för assistansersättningen. IT-stödet byggs främst för att säkerställa en bättre kontroll på utbetalningarna och bättre statistik kring assistansersättningen. I december 2015 driftsattes den första delen av kontrollsystemet och i september 2016 driftsätts delar av handläggningsstödet.

Stäng

 

Efterskottsbetalning – Högre timbelopp

2016-04-20

Läs mer

Försäkringskassan arbetar för närvarande med nya föreskrifter som ska reglera frågan om hur redovisning av högre timbelopp ska ske.  Föreskrifterna beslutas av Försäkringskassans styrelse den 30 juni 2016. Förslag på föreskrifter kommer att skickas ut på remiss till bland annat brukar- och anordnarorganisationer. Remissrundan börjar i maj.

Stäng

 

Efterskottsbetalning - Vem är egen arbetsgivare?

2016-04-20

Läs mer

Personer med assistansersättning som anställer assistenter själv (egen arbetsgivare) kommer inte omfattas av efterskottsbetalning. Vem som ska betecknas som egen arbetsgivare eller inte utreder Försäkringskassan just nu. Så fort det är klart kommer vi kunna ge mer information.

Stäng

 

Vad händer om redovisning av assistans kommer in för sent?

2016-04-15

Läs mer

Enligt Försäkringskassans föreskrifter ska redovisning av assistans ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Det har på senare tid förekommit uppgifter om att en korrekt redovisning som kommer in efter detta datum får till följd att utbetalning för den redovisade månaden uteblir. Försäkringskassan vill förtydliga att den enda konsekvensen av att en korrekt redovisning kommer in efter detta datum är att utbetalningen av assistansersättning för den redovisade månaden fördröjs..

Stäng

 

Från och med maj månad. Redovisa alla timmar på respektive blankett

2016-04-07

Läs mer

Från och med redovisningen för maj månad ska samtliga lämnade timmar redovisas på en och samma blankett (dvs. FK 3059 Tidsredovisning respektive FK 3057 Räkning). Den försäkrade ska redovisa uppgifter om lämnade timmar inom ramen för beviljat beslut. Den försäkrade kan ha ansökt om fler timmar men inte hunnit få beslut om dessa timmar. Om han eller hon har fått assistans även för dessa timmar och vill ha timmarna utbetalda så ska även dessa timmar redovisas till Försäkringskassan. Ibland har de ansökta och de redan beviljade timmarna redovisats särskilt, t.ex. på separata blanketter.

Anledningen till ändringen är att detta har hanterats olika i landet och att det kommande IT-systemet inte medger särskild redovisning för ansökta och redan beviljade timmar. Genom detta förtydligande blir handläggningen lika i landet.

Stäng

 

Välkommen till dialogträff!

2016-04-05 Uppdaterad: 2016-04-22

Läs mer

Försäkringskassan bjuder in dig som är anordnare av personlig assistans till en dialogträff. Vi kommer att informera om försäkringen, administrationen och utbyta erfarenheter.

Vi erbjuder olika tillfällen med liknande program i hela landet. Välj det datum och den plats som passar dig bäst. Vi bjuder på fika under träffen.

Skicka din anmälan senast den 2 maj.

Inbjudan till dialogträff (547 kB)

Stäng

 

Utbetalning av assistansersättning när kommun lagt ut utförandet på assistansbolag

2016-03-22

Läs mer

Ett villkor för att Försäkringskassan ska betala ut assistansersättning till den som anordnar personlig assistans är att den assistansberättigade har ett avtal med anordnaren om utförande av personlig assistans. 

En assistansberättigad kan tidigare ha valt kommunen som anordnare av assistans och haft ett avtal med kommunen. Kommunen kan därefter ha lagt ut utförandet av assistansen på ett assistansföretag och upprättat ett avtal med företaget. Försäkringskassan kan då ha styrt om utbetalningen av assistansersättning till assistansföretaget. Motiveringen har varit att det funnits en obruten avtalskedja mellan personen, kommunen och assistansföretaget och att det varit enligt den assistansberättigades önskemål. 

Från och med utbetalningen i maj 2016 kommer Försäkringskassan inte längre att betala ut assistansersättning till ett sådant assistansföretag om det inte finns ett avtal mellan personen och assistansföretaget. Anledningen är att Försäkringskassans kontroller inför utbetalning behöver förbättras. Frågan har också aktualiserats i arbetet med utvecklingen av IT-stödet. Försäkringskassan ser nu över vilka personer som kan vara berörda och informerar dessa om reglerna för utbetalning av assistansersättning. Såvitt känt rör det sig om assistansberättigade hos ett 15-tal kommuner.

Stäng

 

Ändrad procentsats för ob-kostnader

2016-02-29

Läs mer

I Försäkringskassans förslag till regeringen på schablonbelopp för 2016 beräknas ob-kostnaden vara 13,9 procent av den beräknade grundlönen 139,55 kr per timma (i stället för 11,5 procent tidigare år).

Stäng

 

Försäkringskassan har upptäckt att sekretessbelagda uppgifter om assistansberättigade och vilket bolag personen tillhör har lämnats vidare av medarbetare på Försäkringskassan till tredje part.

2016-02-15

Läs mer

Det  vi kan se är att den information som plockats ut är personnummer till personer som är berättigade assistans. Systemet som uppgifterna kommer från innehåller bara den typen av information och inte till exempel läkarintyg eller diagnoser.

De assistansanordnare som hittills varit berörda har Försäkringskassan kontaktat per telefon och informerat dem om vad som har hänt. Om internutredningen visar att fler anordnare är berörda tar myndigheten kontakt med dem.

All information som vi har möjlighet att dela med oss av i dagsläget finns nu samlad på en särskild sida.

Samlad information: Utredning om utlämnade av personuppgifter inom assistansersättningen

Stäng

 

Otillåten informationshantering

2016-02-07

+ Läs mer

En medarbetare på Försäkringskassan har tagit fram sekretessbelagda uppgifter om assistansberättigade och deras assistansanordnare. Uppgifterna har medarbetaren sedan lämnat över till ett enskilt assistansbolag. Internutredningen är överlämnad till PAN (personalansvarsnämnden) som ska ta ställning till om ärendet ska lämnas över till åklagarmyndigheten. Försäkringskassan har dessutom anmält det aktuella bolaget till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och gjort en polisanmälan.

En medarbetare inom FV Väst i Göteborg har vid upprepade tillfällen under 2015 och 2016 tagit fram sekretessbelagda uppgifter från Försäkringskassans handläggningssystem inom assistansersättningen. Uppgifterna har därefter lämnats över till ett assistansbolag.

Försäkringskassans Internutredningsenhet agerade direkt när de fick indikationer om att allt inte stod rätt till. Vi har hög säkerhet genom kontinuerliga uppföljningar och vi hittar därför fel och avvikande mönster.

- Vi ser allvarligt på den här typen av händelse. Därför har vi inlett en risk- och konsekvensanalys av vilken information som kan begränsas till ett fåtal handläggare, säger Helena Lundkvist VO-chef för FV Kundmöte.

Vilken typ av uppgifter handlar det om?

Det vi vet är att den information som plockats ut är personnummer till assistansberättigade och vilka assistansanordnare de är knutna till. Totalt ett 40-tal assistansanordnare. Hur många assistansberättigade och exakt vilka som berörs kan vi inte svara på i nuläget.

Anmälan av medarbetaren

När händelsen upptäcktes försattes medarbetaren ur tjänstgöring. Medarbetaren har sedan själv valt att säga upp sig och arbetar inte längre kvar hos myndigheten.

En internutredning är genomförd och överlämnad till PAN (personalansvarsnämnden) som vid sitt nästa sammanträde kommer att ta ställning till om ärendet ska lämnas över till åklagarmyndigheten.

Anmälning av bolaget

Myndigheten har både anmält det aktuella bolaget till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och gjort en polisanmälan.

Kontakt med berörda assistansanordnare

Vi kommer att kontakta alla berörda assistansanordnare, totalt ett 40-tal, per telefon och informera dem om vad som har hänt. Om man som assistansanordnare inte blir kontaktad av Försäkringskassan i närtid är man inte en av de assistansanordnare som berörs. Vid eventuella frågor är anordnarna välkomna att ringa till vårt Kundcenter för partner på 0771-17 90 00.

Kontakt med berörda assistansberättigade

Hur många assistansberättigade och exakt vilka som berörs kan vi inte svara på i nuläget. Därför väljer vi också att publicera den här informationen på vår hemsida. Vid eventuella frågor ska man i första hand kontakta sin personliga handläggare. Om man inte kommer i kontakt med handläggaren går det bra att ringa till vårt kundcenter för privatpersoner på 0771-524 524.

- Jag förstår om man kan känna en oro både för det som inträffat men även för rätten till sin assistans. Därför vill jag poängtera att rätten till assistans inte påverkas av den här händelsen. Vårt uppdrag och handläggningen fortgår som vanligt med att säkerställa att rätt person får rätt ersättning, säger Therese Karlberg VO-chef för FV inom utveckling och stöd.

Vad händer nu?

Internutredningen är överlämnad till PAN som tar ställning om ärendet ska lämnas över till åklagarmyndigheten. Myndigheten har både anmält det aktuella bolaget till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och gjort en polisanmälan.

 

- minimera

Frågor och svar om rättsligt ställningstagande - definition av psykisk funktionsnedsättning

2015-12-22

+ Läs mer

1. Vad handlar domen om?

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade den 25 juni 2015 en dom som innebär en delvis förändrad tillämpning inom assistansersättningen. Domen har fått referatnumret HFD 2015 ref. 46.

I domen konstaterar HFD att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade” endast gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar.
 

2. Vilken tolkning gör Försäkringskassan av domen från HFD?

För att det grundläggande hjälpbehovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” ska vara aktuellt krävs att det finns en psykisk funktionsnedsättning och att hjälpbehovet är en följd av denna nedsättning.

För att behov av hjälp av någon med ingående kunskaper om den försäkrade ska kunna ses som ett grundläggande behov måste behovet av hjälp dessutom kunna kopplas till något av de andra grundläggande behoven, det vill säga hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera med andra.

3. Vad menas med en psykisk funktionsnedsättning?

Det finns inte någon enhetlig definition av vad som menas med en psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan har därför tagit fram ett rättsligt ställningstagande om hur Försäkringskassan definierar begreppet psykisk funktionsnedsättning vid tillämpning av 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det har vi gjort för att få  en enhetlig rättstillämpning inom Försäkringskassan.

I det rättsliga ställningstagandet säger vi att personer som har en nedsättning av någon av de psykiska funktionerna ska anses ha en psykisk funktionsnedsättning. Vad som avses med psykiska funktioner framgår av Socialstyrelsens version av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).

Ställningstagandet innehåller inte något krav på att funktionsnedsättningen ska vara av en viss grad eller varaktighet. Det betyder dock inte att graden och varaktigheten saknar betydelse. Enligt 9 a § LSS ska funktionshindret som orsakar hjälpbehovet vara stort och varaktigt. Det innebär att endast behov av hjälp av någon med ingående kunskaper om den försäkrade till följd av en stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning kan godtas som ett grundläggande behov.

Det rättsliga ställningstagandet ska tillämpas av Försäkringskassan sedan det beslutades.

4. Finns det personer som kommer att förlora sin assistansersättning till följd av domen?

Ja, det finns personer som utifrån den tidigare tillämpningen hade rätt till assistansersättning, men som nu inte längre har rätt till ersättning.

Det är dock först i samband med en tvåårsomprövning som Försäkringskassan, med anledning av domen, kan dra in beviljad ersättning.

5. Vilka grupper av personer berörs av domen?

  • De som tidigare har ansetts ha behov av hjälp av någon med ingående kunskaper och som inte har en stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning.
  • De som har en psykisk funktionsnedsättning och där det inte finns en koppling mellan hjälpbehovet och de övriga grundläggande behoven.
  • De som har en psykisk funktionsnedsättning men där behovet av hjälp av någon med ingående kunskaper inte är en följd av denna funktionsnedsättning.
  • För de som utifrån de övriga grundläggande behoven kommer upp i mer än 20 timmar per vecka innebär domen dock inte att de får färre assistanstimmar eftersom de behov som inte längre ses som grundläggande sannolikt kommer att ses som andra personliga behov.

6. Hur många personer berörs av domen?

Det är svårt att göra en bedömning av hur många personer som totalt kan komma att omfattas av den förändrade tillämpningen. Försäkringskassan har inte de uppgifter som behövs för att kunna uttala sig om hur många personer som berörs av den nya tillämpningen. Oavsett hur många som omfattas så är det en stor förändring för de som berörs.

7. När börjar domen gälla?

Från den dag domen meddelades, det vill säga den 25 juni 2015.

8. Vad tycker Försäkringskassan om domen?

För oss på Försäkringskassan är det bra att ha fått ett klargörande från HFD av när bestämmelsen kan tillämpas.

 

- minimera

 

Rättsligt ställningstagande (FKRS 2015:07) - definition av psykisk funktionsnedsättning

2015-12-18

Läs mer

Rättsligt ställningstagande (FKRS 2015:07) – definition av psykisk funktionsnedsättning

Försäkringskassan har beslutat om ett rättsligt ställningstagande som definierar psykisk funktionsnedsättning som ”nedsättning av någon av de psykiska funktionerna”. Vad som avses med psykiska funktioner framgår enligt ställningstagandet av Socialstyrelsens version av:

 WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).

Ställningstagandet har gjorts med anledning av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Domen slår fast att vid bedömning av rätten till assistansersättning kan endast personer med psykisk funktionsnedsättning tillgodoräkna sig tid för det så kallade femte behovet, ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”. 

Rättsligt ställningstagande – Psykisk funktionsnedsättning vid bedömning av grundläggande behov (FKRS 2015:07)

Enhetlig rättstillämpning kräver enhetlig definition

Utan en enhetlig definition av begreppet psykisk funktionsnedsättning kan inte heller rättstillämpningen bli enhetlig. Eftersom en sådan definition inte tidigare har funnits har Försäkringskassan tagit fram ett rättsligt ställningstagande som slår fast hur vi definierar psykisk funktionsnedsättning vid tillämpning av 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Definitionen kommer att från och med nu ligga till grund för våra bedömningar. 

Försäkringskassans definition av psykisk funktionsnedsättning är ”nedsättning av någon av de psykiska funktionerna”. Vad som räknas till psykiska funktioner framgår av Socialstyrelsens version av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Klassificeringen är känd inom hälso- och sjukvården. 

Bedömning av psykisk funktionsnedsättning 

För att det grundläggande hjälpbehovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” ska vara aktuellt krävs att det finns en stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning och att hjälpbehovet är en följd av denna nedsättning.

Försäkringskassan bedömer om en person har nedsättning av en psykisk funktion utifrån informationen i de medicinska underlagen och med stöd av försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR). 

Grad och varaktighet 

Enligt 9 a § LSS ska funktionshindret som orsakar hjälpbehovet vara stort och varaktigt. Det innebär att endast behov av hjälp av någon med ingående kunskaper om den försäkrade till följd av en stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning kan godtas som ett grundläggande behov. 

Ingående kunskaper 

För att behov av hjälp av någon med ingående kunskaper om den försäkrade ska kunna ses som ett grundläggande behov måste behovet av hjälp kunna kopplas till något av de andra grundläggande behoven, det vill säga hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera med andra. 

Bakgrund 

Den 25 juni 2015 meddelade HFD en dom som innebar en delvis förändrad tillämpning inom assistansersättningen (HFD 2015 ref. 46). Domen slog fast att det endast är personer med psykisk funktionsnedsättning som kan få tillgodoräkna sig tid för ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” vid bedömningen av behovet av hjälp med de grundläggande behoven som avses i 9 a § LSS lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) överstiger 20 timmar i veckan. Med anledning av domen har Försäkringskassan fattat beslut om rättsligt ställningstagande – Psykisk funktionsnedsättning vid bedömning av grundläggande behov (FKRS 2015:07). 

Frågor och svar – Försäkringskassans tolkning av dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande assistansersättning

- minimera

 

Ny rapport - Assistansersättningens utveckling 2015:13

2015-12-18

Läs mer

Försäkringskassan har, enligt regleringsbrevet 2015, haft i uppdrag att analysera och redovisa orsaker till att såväl antalet beviljade timmar som att antalet personer inom assistansersättningen ökar. Det har resulterat i socialförsäkringsrapporten Assistansersättningens utveckling 2015:13. 

Rapporten lämnades över till Regeringskansliet den 15 december 2015.

 

Socialförsäkringsrapport Assistansersättningens utveckling 2015:13 (1 000 kB)

Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling 2015:13 (311 kB)

Frågor och svar till Assistansersättningens utveckling 2015:13 (317 kB)

Stäng

 

Nya versioner av blanketter

2015-11-08

Läs mer

Uppdaterade blanketter

FK 3066 Anmälan från arbetsgivare
Här ska du som arbetsgivare lämna uppgift om den personliga assistenten innan assistansen påbörjas och vid ändrade förhållanden. Blanketten har omarbetats för att passa det nya IT-stödet som börjar införas under hösten 2016. Uppgifter ska lämnas för en assistent per blankett. Uppgifter ska lämnas om assistenten är anställd av en anordnare, av den assistansberättigade eller om anordnaren är uppdragsgivare åt assistenten. Den omarbetade blanketten publiceras den 8 november. Genom att använda blanketten säkerställer du att Försäkringskassan får nödvändig information.

FK 3080 Uppgift om personlig assistent för retroaktiv tid
Här ska du som arbetsgivare och assistenten lämna uppgifter om den assistansberättigade kommer att ha personlig assistans innan Försäkringskassan fattar beslut om assistansersättning. Blanketten har omarbetats för att passa det nya IT-stödet som börjar införas under hösten 2016. Uppgifter lämnas som tidigare för en assistent per blankett. Uppgifter ska lämnas om assistenten är anställd av en anordnare, av den assistansberättigade eller om anordnaren är uppdragsgivare åt assistenten. Den omarbetade blanketten publiceras den 8 november. Genom att använda blanketten säkerställer du att Försäkringskassan får nödvändig information..

Stäng


 

Frågor och svar om efterskottsbetalning

2015-12-08

Läs mer

Försäkringskassan har fattat ett inriktningsbeslut om en övergång från förskottsbetalning till efterskottsbetalning inom assistansersättning per 1 oktober 2016. Här kan du läsa frågor och svar om efterskottsbetalning.

Varför inför Försäkringskassan efterskottsbetalning?

Försäkringskassan har i uppdrag att förbättra kontrollen och minska risken för felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen.

Efterskottsbetalning av assistansersättning är ett led i att förbättra kontrollen genom att Försäkringskassan då betalar ut ersättning mot utfört och redovisat arbete, jämfört med att som nu betalar ut innan assistansen har lämnats för att stämma av i efterhand.

Vi räknar med mindre administration både för anordnarna och för Försäkringskassan.

Enligt lagstiftningen är efterskottsbetalning huvudregeln. Det är också en rimlig ordning att ersättning betalas ut först sedan en redovisning av lämnad assistans har gjorts. Det är viktigt att försäkringen utformas så att dess finansiärer, skattebetalarna, har förtroende för den.

Hur hänger beslutet om efterskottbetalning ihop med Försäkringskassans arbete med att minska fusket inom assistansen?

Vi behöver införa efterskottsbetalning för att få bättre kontroll på utbetalningarna, minimera antalet återkrav och säkerställa att ersättningen går till rätt person. Det är en av flera åtgärder som Försäkringskassan gör för att motverka all form av missbruk av assistansersättningen. Fusk ger inte bara mindre resurser till människor, det urholkar också förtroendet för reformen i stort.

Vilka kommer att få assistansersättning i efterskott från 1 oktober 2016?

Det vi har fattat ett inriktningsbeslut om är alla utbetalningar enligt schablonen, vilket är cirka 90 procent av alla utbetalningar. Det kommer att gälla från 1 oktober 2016.

Hur kommer övergången att ske, ska anordnarna betala ut en extra månadslön?

Anordnarna kommer att få vänta på utbetalningarna vid övergången från förskottsbetalning till efterskottsbetalning. Därför är det viktigt att anordnarna förbereder sig på den förändringen.

Gäller övergången till efterskottsbetalning även kommunerna?

Ja, det gäller även de assistansberättigade som anlitar kommunen som anordnare.

Hur sker övergången beroende på den assistansberättigades avräkningsperiod?

Vi arbetar med frågan om hur det exakt ska utformas och kommer återkomma när vi har detaljerna klara.

Inriktningsbeslutet att övergå till efterskottsbetalning per 1 oktober gäller för cirka 90 procent av de assistansberättigade. Hur är det med resterande tio procent?

Egna arbetsgivare kommer att vara undantagna vid övergången per 1 oktober 2016.

De assistansberättigade som har beviljats högre timbelopp kan komma att omfattas av övergången till efterskottsbetalning per 1 oktober 2016 om de förändringar i förordningen om assistansersättningen som behövs är genomförda.

Vi har skickat in en skrivelse med förslag om förordningsändringar.

Försäkringskassans skrivelse till regeringen (pdf 8 765 kB, öppnar nytt fönster)

Kommer det att göras undantag för andra än egna arbetsgivare?

Nej det är bara egna arbetsgivare som blir undantagna vid övergången per 1 oktober 2016. I avvaktan på förordningsändringar kommer vi att fortsätta att betala ut ersättningen i förskott för de som beviljats högre timbelopp. Om förordningsändringarna är färdiga tidigt kan även personer med högre timbelopp komma att omfattas av efterskottsutbetalning from 1 oktober 2016. 

Hur ska anordnarna klara övergången från förskottsbetalning till efterskottsbetalning?

Vi är väl medvetna om att övergången påverkar anordnarna och vilka möjligheter och alternativ som anordnarna har för att hantera övergången är olika. Det viktiga är att deras planering påbörjas nu.

I juni 2015 sade ni att det behövs lag- och förordningsändringar för att kunna införa efterskottsbetalningar av assistansersättningen?

Vi anser att vi har det lagstöd som krävs förutom de delar där vi har lämnat förslag på förordningsändring, Frågan är så pass angelägen att vi väljer att genomföra en övergång till efterskottsbetalning där det är möjligt och så snart som möjlig.

Varför är det så angeläget att införa efterskottsbetalning?

Det är ett led i den långsiktiga hållbarheten för assistansreformen. Ansvarig minister Åsa Regnér talar bland annat om behovet av att säkerställa en stabil försäkring som ger en långsiktig hållbarhet och ytterst att hitta en konstruktion som de facto gynnar brukarna. Hon sade bland annat i en debattartikel i Dagens Samhälle den 5 oktober att: ”Det finns problem med dagens konstruktion av assistansersättningen. Bland annat finns skäl att anta att konstruktionen i sig är kostnadsdrivande, utan att det gagnar brukarna”.

Läs hela debattartikeln (dagenssamhalle.se, öppnar nytt fönster)

Vilka underlag kommer Försäkringskassan behöva för att betala ut ersättningen?

Det kommer att vara samma underlag som tidigare. Dvs i samband med den månatliga redovisningen så är det blankett FK 3059 (tidsredovisning) och FK 3057 (Räkning). I samband med övergången till efterskottsutbetalning kommer vissa justeringar att göras i blanketterna. Information om de förändrade blanketterna kommer att finnas tillgängligt i god tid inför övergången.

Kommer det att bli flera utbetalningsdagar?

Ja, vi kommer att ha flera utbetalningsdagar. Vi utreder vilka dagar det kommer att bli men helt klart är att den 20-e kvarstår.

När kommer ersättningen att betalas ut (kommer ersättningen att betalas ut 1 eller 2 månader efter utförd assistans)?

När ersättningen betalas ut är beroende av när kompletta underlag har kommit in till Försäkringskassan och när de blivit handlagda. Precis som idag behöver både anordnare och försäkrade, Försäkringskassan och bankerna viss tid för sin respektive administration. Den tidigaste tidpunkten är den 20-e månaden efter utförd assistans, dvs efter cirka tre veckor. Under förutsättning att underlagen inte behöver kompletteras eller utredas, är den senaste tidpunkten är den 20-e andra månaden efter utförd assistans, dvs efter cirka sju veckor. Om det införs ytterligare utbetalningstillfällen kan utbetalningen även göras däremellan .

Kommer det vara möjligt att redovisa tidsredovisningar och räkningar elektroniskt from 1 oktober 2016?

Vi vet att det är många anordnare som ser fram emot en mer digital hantering av assistansersättningen. Exakt tidpunkt för när det kommer att vara möjligt att skicka tidrapporter elektroniskt kommer vi att återkomma till, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan med ansvar för det nya IT-stödet för assistansersättningen Vi arbetar med att utveckla den möjligheten men vi kan idag inte lämna besked om ifall det finns en lösning i oktober 2016

Betalas ersättningen ut för alla utförda timmar på räkningen?

Det kommer att bli utbetalning utifrån de timmar som godkänns på räkningen. En förutsättning är att timmarna ryms inom beslutets beviljandeperiod. Det är alltså inte möjligt att få utbetalning för fler timmar än vad som omfattas av beslutet.

Försäkringskassan har också överlämnat ett förslag till förordningsändringar till Socialdepartementet.

Försäkringskassans skrivelse till regeringen (pdf 8 765 kB, öppnar nytt fönster)

Stäng


Fortsatt arbete för bättre kontroll och större rättsäkerhet administrationen av assistansersättningen

2015-10-08

Läs mer

Försäkringskassan hade 2014 ett regeringsuppdrag att redovisa planerade åtgärder för att få bättre kontroll och större rättsäkerhet inom assistansersättningen. Den 1 oktober 2015 lämnade Försäkringskassan in en återrapportering om detta till regeringen.

- Vi har nu genomfört och påbörjat flera åtgärder för de tre områden som omfattas av återrapporteringen, att minska risken för felaktiga utbetalningar, att säkerställa en mer likformig och rättvis tillämpning av assistansersättningen och att höja kvaliteten i de medicinska underlagen, säger Monica Svanholm, områdeschef på Försäkringskassans avdelning för funktionsnedsättning.

Ett viktigt steg för att minskar riskerna för felaktiga utbetalningar är införandet av ett IT-stöd för assistansersättningen som kommer att driftssättas successivt 2015 till 2017. Försäkringskassan arbetar även för att öka utfallsrättvisan inom ersättningarna inom funktionshinderområdet, inklusive assistansersättningen. Utvecklingen av medicinska underlag är en annan del i att säkerställa att rätt person får rätt ersättning.

- Vi har det senaste året förändrat och utvecklat våra arbetssätt inom assistansersättningen, bland annat har vi infört en enhetlig modell för beräkning, vi har omarbetat behovsbedömningsstödet och vi kommer att övergå till efterskottsbetalning från den 1 oktober 2016. Det är många olika åtgärder som beskrivs i återrapporteringen och en del av åtgärderna har lett till att vi har identifierat ytterligare förbättringsområden, säger Monica Svanholm.

Under hösten 2015 kommer Försäkringskassan slutföra flera rapporter som kommer att ge ytterligare underlag för att förbättra kontrollen av assistansersättningen. Bland annat ska Försäkringskassan i december återrapportera regeringsuppdraget kring orsaker till volymökningar inom assistansersättningen.

Läs hela återrapporteringen 

”Hantering av assistansersättningen – Försäkringskassans arbete för att få bättre kontroll och större rättsäkerhet i administrationen av assistansersättningen”.

Läs även tidigare återrapporteringar av uppdraget att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättsäker hantering av assistansersättningen. Uppdraget rymmer tre delar, förbättrad kontroll och minskad risk för felaktiga utbetalningar, regionala skillnader samt medicinska underlag. Förbättrad kontroll och regionala skillnader återrapporterades 2 maj 2014 och medicinska underlag återrapporterades 16 juni 2014.

Försäkringskassans arbete för att åstadkomma bättre kontroll och större rättsäkerhet i administrationen av assistansersättningen – återrapportering om medicinska underlag 16 juni 2014

Försäkringskassans arbete för att åstadkomma bättre kontroll och större rättsäkerhet i administrationen av assistansersättningen – återrapportering om bättre kontroll och regionala skillnader 2 maj 2014

Stäng

 

Försäkringskassans inriktning är att införa efterskottsbetalning inom assistansersättningen från 1 oktober 2016

2015-10-01

Läs mer

Försäkringskassan har fattat ett inriktningsbeslut om att införa efterskottsbetalning av assistansersättning från den 1 oktober 2016. Införandet omfattar i ett första steg utbetalningar enligt schablonen. På sikt bör även ersättningar med förhöjt timbelopp betalas ut i efterhand.

- Det är stort fokus på assistansersättningen och vi anser att efterskottsbetalning är så pass viktigt att vi vill införa det så snart som möjligt. Förtroendet för försäkringen bygger på att vi har en effektiv kontroll och med efterskottsbetalning kommer rätt ersättning betalas ut från början. Dessutom minskar administrationen både för anordnare och för oss, säger försäkringsdirektör Birgitta Målsäter.

Införandet gäller i ett första steg de som har ersättning enligt schablonen och som anlitar en anordnare eller anordnar sin assistans själv genom ett eget företag. Det är cirka 90 procent av de assistansberättigade. Inriktningen är att efterskottsbetalning ska vara infört den 1 oktober 2016 för den gruppen.

Assistansberättigade som har högre timbelopp bör omfattas av efterskottsbetalning så snart som möjligt. Det kräver dock en förordningsändring så att villkoren blir lika vid utbetalning i förskott och i efterskott. Den gruppen är cirka 9 procent av alla assistansberättigade.

Försäkrade som själva är egna arbetsgivare till sina assistenter kommer även fortsättningsvis få sin assistans utbetald i förskott.

- Assistansersättningen är en unik försäkring som möjliggör delaktighet för dem med omfattande funktionsnedsättningar. Vi behöver värna den rättigheten samtidigt som vi ska säkerställa att de pengar som betalas ut används på rätt sätt till rätt personer, säger Birgitta Målsäter.

Från Försäkringskassans intranät

Stäng

 

Ny tillämpning i assistansersättningen efter dom från Högsta förvaltningsdomstolen, den 25 juni 2015

2015-09-22

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” enligt 9 a § LSS, endast gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Domen innebär delvis ny tillämpning inom assistansersättningen.

De som har rätt till assistansersättning ska ingå i en av tre personkretsar. Därefter gör vi en bedömning av behovet av stöd utifrån de fem grundläggande behoven. Efter att ha studerat förarbetena har Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att det femte grundläggande behovet endast gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Vad är en psykisk funktionsnedsättning?

Försäkringskassan har med anledning av domen försökt att utreda vad som avses med en psykisk funktionsnedsättning. Det har framkommit att det inte finns någon enhetlig definition. Vi håller därför på och tar fram ett rättsligt ställningstagande kring hur Försäkringskassan definierar begreppet psykisk funktionsnedsättning vid tillämpning av 9 a § LSS. Detta gör vi för att få fram en enhetlig rättstillämpning inom Försäkringskassan.

Arbetet med det rättsliga ställningstagandet pågår och kommer att publiceras så snart det är klart.

Koppling till något av de andra fyra grundläggande behoven

Försäkringskassan har tolkat domen och tagit följande ställning: För att ett behov av ”hjälp av någon med ingående kunskaper om den försäkrade” ska ses som ett grundläggande behov måste hjälpbehovet kunna kopplas till något av de andra fyra grundläggande behoven. Det handlar om hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera med andra.

Minskat antal timmar för grundläggande behov

Följande grupper kan få minskat antal timmar för grundläggande behov vid tvåårsomprövning:

-De som tidigare har ansetts ha behov av hjälp av någon med ingående kunskaper och som inte har en psykisk funktionsnedsättning.

- De som har en psykisk funktionsnedsättning och där det inte finns en koppling mellan hjälpbehovet och de övriga grundläggande behoven

- De som har en psykisk funktionsnedsättning men där behovet av hjälp av någon med ingående kunskaper inte är en följd av den psykiska funktionsnedsättningen

Dessa grupper kommer att få färre timmar beaktade som grundläggande behov. För de som utifrån de övriga grundläggande behoven kommer upp i mer än 20 timmar innebär det troligtvis inte att de får färre assistanstimmar eftersom de behov som inte längre ses som grundläggande sannolikt kommer att ses som övriga personliga behov.  

Hur många omfattas av den nya tillämpningen?

– Vi har svårt att göra en bedömning av hur många personer som totalt kan komma att omfattas av den förändrade tillämpningen. Försäkringskassan följer inte vilket eller vilka grundläggande behov en person får assistansersättning för. Oavsett hur många som berörs så är det en stor förändring för de som berörs. Vi kommer stötta dessa personer på bästa sätt, säger Monica Svanholm, chef inom avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan.

Domen med mål nr 3527-14 går att läsa på Högsta förvaltningsdomstolens webbplats.

Till dig som har frågor:

- Frågor från personer som har assistans eller deras ombud gällande enskilda ärende
– den assistansberättigades personlig handläggare
- Frågor från assistansanordnare och brukarorganisationer – kundcenter för partner 0771-17 90 00
- Frågor från media – presstjänsten 010 116 98 88

Frågor och svar - Försäkringskassans tolkning av dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande assistansersättning (pdf 242 kB, öppnar nytt fönster)

Stäng

 

Elektronisk tidrapportering av assistansersättning dröjer

2015-07-08.

Läs mer

Försäkringskassan har under en längre tid arbetat med att utveckla ett nytt IT-stöd för assistansersättningen. IT-stödet byggs främst för att säkerställa en bättre kontroll på utbetalningarna och bättre statistik kring assistansersättningen. I december driftsätts den första delen av kontrollsystemet och i september 2016 driftsätt delar av handläggningsstödet. Däremot kommer möjligheten för anordnare att leverera tidrapporter och annan information elektroniskt till Försäkringskassan att dröja.

- Vi vet att det är många anordnare som ser fram emot en mer digital hantering av assistansersättningen och den kommer tyvärr att dröja. Exakt tidpunkt för när det kommer att vara möjligt att skicka tidrapporter elektroniskt kommer vi att återkomma till, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan med ansvar för det nya IT-stödet för assistansersättningen.

Stäng

 

Efterskottsbetalning inom assistansersättningen kräver lagändringar

2015-06-26

Läs mer

Försäkringskassan har under en längre tid undersökt möjligheterna att införa efterskottsbetalning inom assistansersättningen. Nu visar det sig att det krävs lagändringar för att villkoren ska vara lika oavsett om ersättningen betalas ut i förskott eller efterskott.

- Vår inriktning är fortsatt att vi vill införa efterskottsbetalning inom assistansersättningen men nu ser vi att vi behöver skicka ett förslag på lagändringar till Socialdepartementet. Tidpunkten för när efterskottsbetalning kan införas är därför oklar, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassans avdelning för funktionsnedsättning.

Försäkringskassans planer på att införa efterskottsbetalning är ett led i arbetet med att förbättra kontrollerna av utbetalningarna inom assistansersättningen. Införande av efterskottsbetalning kommer att aviseras minst ett år innan övergången till efterskottsbetalning sker.

- Det kommer att vara lång framförhållning från dess att vi aviserar att vi ska övergå till efterskottsbetalning till dess att det införs. Exakt vad som kommer hända framöver beror på hur Socialdepartementet väljer att hantera vårt förslag på lagändringar, säger Therese Karlberg.

När assistansersättningen infördes för drygt tjugo år sedan var bilden att de allra flesta assistansberättigade skulle vara egna arbetsgivare och då skulle de inte kunna ligga ute med pengarna för assistenternas löner. Därför betalades ersättningen ut i förskott. Sedan dess utförs allt större andel av personliga assistansen av företag och i dagsläget är det bara cirka 400 assistansberättigade som är egna arbetsgivare.

Försäkringskassan har gjort ett arbete med att se över vilka bestämmelser som ska gälla vid efterskottsbetalning och hur lagar och förordningar ska tillämpas. En utgångspunkt vid detta arbete har varit att det utbetalade beloppets storlek inte ska påverkas av om utbetalningen sker i för- eller efterskott. Det innebär att bedömningen av om det finns rätt till högre timbelopp även vid efterskottsbetalningar bör ske för en sexmånadersperiod.  Det har visat sig vara problem med att hantera ersättning med förhöjt timbelopp vid efterskottsbetalning eftersom det inte är möjligt att med stöd av gällande lagstiftning återkräva sådan ersättning som har betalats ut med ett för högt belopp.

- Om vi skulle betala ut i efterskott saknas lagstöd för att begära återbetalningar av förhöjda timbelopp om utbetalningen visar sig ha blivit för stor. Här behöver lagstiftningen anpassas så att vi även i dessa fall kan få tillbaka pengar om vi betalar ut för mycket i efterskott, säger Gun Borgstedt, chef för Försäkringskassans verksamhetsområde Socialförsäkringsjuridik.

Försäkringskassan skickade den 26 juni in en skrivelse till Socialdepartementet som beskriver behovet av lagändringar. Senast den 30 september kommer Försäkringskassan att skicka in ett förslag på de lag- och förordningsändringar som myndigheten bedömer behövs för att genomföra en övergång till efterskottsbetalning inom assistansersättningen.

- Vi är väl medvetna om att företrädare för brukarorganisationer och branschorganisationer har många argument för att vi ska fortsätta att betala ut assistansersättningen i förskott. Bland annat hänvisar de till flexibiliteten i ersättningen och tryggheten för den assistansberättigade att veta att de har pengar som de själva kan köpa assistans för. De argumenten behöver vi också väga mot våra planer på att införa efterskottsbetalning för än så länge har vi inte fattat något formellt beslut i frågan, säger Therese Karlberg.

Försäkringskassans skrivelse till regeringen: Införandet av efterskottsbetalningar i assistansersättningen (pdf 22 kB, öppnar nytt fönster)

Försäkringskassans skrivelse till regeringen: Införandet av efterskottsbetalningar i assistansersättningen (pdf 425 kB, öppnar nytt fönster)

Frågor och svar: Efterskottsbetalningar i assistansersättningen (pdf 25 kB, öppnar nytt fönster)

Fakta:

Totalt har cirka 16.000 personer assistansersättning via Försäkringskassan
Av dem har cirka 10 procent assistansersättning med förhöjt timbelopp. De som har förhöjt timbelopp behöver göra en kostnadsredovisning till Försäkringskassan där de redogör för samtliga kostnader för utförd assistans under perioden.

I samband med slutavräkningen som görs var sjätte månad sker en avstämning av den assistansersättning som har betalats ut utifrån beslutet om förhöjt timbelopp mot de redovisade kostnaderna. Om det visar sig att kostnaderna har varit lägre än den utbetalda ersättningen kan Försäkringskassan vid förskottsbetalningar kräva en återbetalning av mellanskillnaden. Den möjligheten finns när ersättningen betalas ut i förskott, men saknas om ersättningen betalas ut i efterskott vad gäller förhöjt timbelopp, därav behovet av lagändringar.

Referensgrupp kring efterskottsbetalning

Knutet till arbetet med planeringen av införandet av efterskottsbetalning finns en referensgrupp med företrädare från brukarorganisationer och assistansanordnare. Förfrågan har ställts till de som är representerade i Assistansrådet. De organisationer som har valt att delta i referensgruppen är:

Vårdföretagarna – bransch personlig assistans
KFO - KFO är arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer
JAG – Jämlikhet Assistans Gemenskap
Paro – Privata assistansanordnares riksorganisation
KFS – Arbetsgivarorganisation för samhällsnyttiga bolag
IFA – Intressegruppen för assistansberättigade

Stäng

 

Nya versioner av blanketter

2015-05-28
Nu finns uppdaterade blanketter för assistansersättning.

Läs mer

FK 3059 Tidsredovisning – assistansersättning. 
Uppgift om kollektivavtal har förenklats och uppgifter kan lämnas om två beräkningsperioder under samma kalendermånad. Den som själv anställer sina assistenter ska uppge om assistenten omfattas av kollektivavtal. Om så är fallet ska även uppgifter om assistentens beräkningsperiod anges. Den nya versionen bör användas för assistans som lämnas från juni månad.

FK 3059 Tidsredovisning – assistansersättning

Ifyllnadsanvisningarna till blankett FK3059

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

FK 3062 Ansökan om assistansersättning. 
Vissa frågor har förtydligats och vissa har tagits bort.

FK 3062 Ansökan om assistansersättning

FK 3064 Anmälan från kommun – beviljade insatser från kommun. 
Uppgifter om beviljade insatser har förtydligats.

FK 3064 Anmälan från kommun – beviljade insatser från kommun

FK 3078 Anmälan från kommun - behov av personlig assistans. 
Uppgifter om insatser från kommunen har förtydligats.

FK 3078 Anmälan från kommun - behov av personlig assistans

Stäng

Information till dig som tillhandahåller elektronisk hantering av blankett FK3059

2015-05-21
Försäkringskassan gör om blanketten Tidsredovisning FK 3059. Om ditt företag tillhandahåller elektronisk hantering av blanketten behöver du se till att de nya versionerna byggs in i systemet.

Läs mer

Här kan du ladda ner en upplåsbar version av FK 3059 (se bifogad fil FK3059_upplast.pdf). Observera att den här pdf:en är tekniskt underlag för IT-utveckling, den ska inte användas av anordnare, assistenter eller personer som har assistansersättning. Den nya blanketten bör användas för arbetad tid från och med juni 2015.

FK3059_upplast.pdf

Stäng

Ny blankett: 
Anmälan om personlig assistent för retroaktiv tid (3080)

2015-04-09
Den 12 april publiceras en ny blankett för den som får assistans men ännu inte fått beslutet från Försäkringskassan.

Läs mer

I den här blanketten lämnar ni uppgifter om den personliga assistenten, om assistentens arbetsgivare, anställningstid och anställningsform. Assistenten och arbetsgivaren skriver under. Skicka in blanketten tillsammans med avtalet mellan den som får assistans och anordnaren, blanketten Räkning (3057) och blanketten Tidsredovisning (3059). Senast den femte i den andra månaden efter den månaden då assistansen börjades måste Försäkringskassan ha blanketten och de övriga handlingarna. Sedan ska räkningen och tidsredovisningen skickas in varje månad. Om inte handlingarna kommer in i rätt tid kommer inte Försäkringskassan att kunna betala ut assistansersättningen när beslutet är klart.

Exempel:
Om assistansen börjar i maj ska alla handlingar ha kommit in till Försäkringskassan senast 5 juli. 

Ny version av blankett 3062 Ansökan om assistansersättning

2015-04-09
Den 24 maj publiceras en ny blankett för den som får assistans men ännu inte fått beslutet från Försäkringskassan.

Stäng

 

Efterskottsbetalning av assistansersättning – vad händer?

2015-04-13
Försäkringskassan har ännu inte fattat något beslut i frågan kring efterskottsbetalning. Utredning pågår kring möjligheten att göra utbetalning av assistansersättning mer flexibel när betalning sker i efterskott.

Läs mer

I dagsläget sker förskottsutbetalningar en gång i månaden, den 20:e. Vid ett framtida införande av efterskottsbetalning vore det önskvärt om utbetalningarna inte var knutna till en specifik utbetalningsdag. Om Försäkringskassan kan göra utbetalningar mer frekvent skulle det öka flexibiliteten för både anordnarna och myndigheten.

Försäkringskassan är medveten om att det krävs god framförhållning och tydlig information vid en övergång till efterskottsbetalning. Anordnare och brukare har framfört att det krävs minst ett års framförhållning från beslut till genomförande.

Frågan om efterskottsbetalning inom assistansersättningen bereds nu inom Försäkringskassan. I arbetet kommer Försäkringskassan att fortsätta att lyssna in brukare och anordnare för att underlätta övergången till efterskottsbetalning så mycket som möjligt.

Försäkringskassan kommer fortsätta att löpande informera om arbetet.

2015-01-30
Arbetet med förstudierna om ett eventuellt införande av efterskottsbetalning av assistansersättning fortgår enligt tidigare planering med målsättningen att de ska vara klara under första kvartalet 2015. Därefter kommer frågan att beredas inom Försäkringskassan, samt berörda partner informeras.

2014-12-18
Försäkringskassan fortsätter att se över möjligheterna att gå över till efterskottsbetalning av assistansersättning.

  • Det finns alltså för närvarande inget beslut om övergång till efterskottsbetalning
  • Det finns inte heller något beslut om från och med vilken tidpunkt en eventuell övergång ska ske.
  • Försäkringskassan är medveten om att det krävs god framförhållning och tydlig information vid en eventuell övergång till efterskottsbetalning. Anordnare och brukare har framfört att det krävs minst ett års framförhållning från beslut till genomförande.

Den 19 september i år hölls en workshop om efterskottsbetalning i Assistansrådet* . Där deltog företrädare för brukare, anordnare och arbetsgivarorganisationer som fick möjlighet att föra fram de risker och möjligheter som de ser med efterskottsbetalning.

Utifrån de synpunkter som fördes fram vid denna workshop och det arbete som i övrigt har skett har det blivit ännu tydligare hur mångfacetterad frågan om efterskottsbetalning är, både i samband med själva övergången och även därefter, till följd av att ersättningen betalas ut i efterhand. Försäkringskassan behöver därför samla in ytterligare underlag, som belyser alla aspekter, för att kunna ta ställning till en övergång till efterskottsbetalning. Det handlar både om konsekvenser för anordnare och för Försäkringskassans hantering av assistansersättning. Arbetet med att samla in ytterligare beslutsunderlag pågår nu i form av sex förstudier.

  • Felaktiga utbetalningar utifrån gällande hantering, vilka kräver åtgärd i form av kvittning,  återbetalning eller återkrav?
  • Ekonomiska konsekvenser för stat, assistansanordnare och brukare?
  • Beroenden till pågående arbete i IT-projektet samt behov av ändringar i IT-systemet?
  • Konsekvenser för Försäkringskassans verksamhet?
  • Ändringar i föreskrift 1993:24?
  • Övergångslösningar ?

Arbetet med förstudierna har kommit olika långt och ambitionen är att förstudierna ska vara klara under första kvartalet 2015.

Därefter kommer frågan att beredas inom Försäkringskassan. Assistansrådet och andra berörda parter kommer att informeras under arbetets gång.

Försäkringskassan kommer senast 30 januari 2015 beskriva det fortsatta arbetet med ett eventuellt införande av efterskottsbetalning av assistansersättning

Bakgrund

Den 16 januari 2014 fick Försäkringskassan ett regeringsuppdrag där bland annat följande formulering fanns, kopplat till åtgärder för bättre kontroll av utbetalningarna inom assistansersättningen:

”Det är vidare angeläget att det finns åtgärder för att kontrollera att ersättning, som inte används enligt gällande föreskrifter, återbetalas och att Försäkringskassan undersöker andra åtgärder för att bättre säkra att ersättningen används på det sätt som lagar och andra föreskrifter anger. Det kan exempelvis omfatta överväganden om delar av ersättningen kan betalas ut i för- eller efterskott.”

I svaret till regeringen angav Försäkringskassan att myndigheten har identifierat en rad problem med att Försäkringskassan betalar ut statliga medel i förskott och att planeringen är att genomföra en övergång från förskottsbetalning till efterskottsbetalning under 2015.  Den tidpunkten har nu förskjutits till tidigast 2016.

Frågan var inte ny i januari 2014 utan hade även väckts internt inom Försäkringskassan redan under 2012. Initiativet kom då från Rättsavdelningen som påpekade att efterskottsbetalning av assistansersättning är huvudregel enligt lagen (51 kap 14 § SFB) men att det i praktiken är så att möjligheten att betala ut ersättningen i förskott (51 kap 15 § SFB) har gjorts till huvudregel. Detta medför att det i samband med slutavräkning kan uppstå skulder för de assistansberättigade till Försäkringskassan. Det handlar också om att Försäkringskassan förskotterar av statens medel. I 51 kap. 4 § SFB framgår det vidare att assistansersättning endast lämnas under förutsättning att den används för köp av personlig assistans eller för kostnader för personlig assistans, något som inte kan bedömas förrän assistansen faktiskt har utförts.

Vad innebär dagens förskottsbetalning?

De flesta assistansberättigade har idag preliminär utbetalning, det vill säga det som kallas förskottsbetalning.

En preliminär utbetalning betyder att Försäkringskassan betalar ut ersättning den 20:e i utbetalningsmånaden (9 § Förordning (1993:1091) om assistansersättning). Om oktober månad används som exempel betyder det att den ersättning som betalas ut den 20 oktober avser assistans som utförs under oktober månad. Utbetalningen sker alltså för innevarande månad och omfattar ett antal dagar då assistans redan har utförts och ett antal dagar där assistans ännu inte har utförts. ”Förskottet” uppkommer i förhållande till när redovisningen av den lämnade assistansen ska ske och regleras.

Redovisning av vilken assistans som faktiskt har lämnats under oktober månad ska ske senast den 5:e december, det vill säga senast den 5:e i andra månaden efter redovisningsmånaden (13 och 15 §§ RFFS 1993:24). Om det finns större avvikelser mellan den preliminära utbetalningen och redovisningen av vilken assistans som faktiskt har lämnats korrigeras detta vid utbetalningstillfället i andra månaden efter den då assistans har lämnats, d.v.s. om assistans har utförts i oktober 2014 sker eventuell reglering på utbetalningen den 20 december 2014.

Eventuella avvikelser mellan vad som har betalats ut och vilket assistans som har utförts regleras i samband med slutavräkningen. Den ska ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod (högst sex månader). Om det vid denna tidpunkt visar sig att för mycket assistansersättning har betalats ut i relation till utförda timmar ska den assistansberättigade betala tillbaka pengarna till Försäkringskassan.  Om det finns ett pågående assistansärende sker det vanligtvis genom att kommande utbetalning regleras maskinellt. Om återbetalning inte kan ske på detta sätt kan det istället leda till ett återkrav. Det kan bli aktuellt om den assistansberättigade uttryckligen har sagt att reglering inte ska ske på kommande utbetalning.

Försäkringskassan kommer senast 30 januari 2015 beskriva det fortsatta arbetet med ett eventuellt införande av efterskottsbetalning av assistansersättning.

*Assistansrådet består av företrädare för brukarorganisationer, anordnare och arbetsgivarrepresentanter. Försäkringskassan är sammankallande och assistansrådet träffas fyra gånger per år. Möte hålls den 17 december 2014. Tider för 2015 års möten är ännu inte fastställda.

Stäng

Samma bedömning av arbetstiden för alla assistenter som omfattas av kollektivavtal

2014-12-12
Regelverket kring assistansersättning innehåller bestämmelser som syftar till att assistansersättning inte ska kunna betalas ut för en assistents arbetstider som överstiger tillåten tid enligt lagstiftning eller kollektivavtal.

Läs mer

Bestämmelserna infördes 1 juli 2013 och det har funnits otydligheter i hur bestämmelserna ska tolkas och praktiskt tillämpas. Reglerna har orsakat problem i den praktiska tillämpningen såväl för Försäkringskassan som för ersättningsberättigade och assistansanordnare. Försäkringskassan har därför i omgångar försökt klarlägga tillämpningen.

Tidigare tolkning

Om en person som har assistansersättning själv har anställt sina personliga assistenter har Försäkringskassan tidigare ansett att lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete ska reglera vad som är tillåten arbetstid, alltså även för de assistenter som omfattas av ett kollektivavtal. Försäkringskassan betalade ut för en högsta arbetstid för assistenten på 40 timmar i veckan i genomsnitt under en fyraveckorsperiod. Om assistenten däremot var anställd av exempelvis ett assistansföretag var det möjligt att betala ut för i genomsnitt 48 timmar i veckan över en längre period. Den som själv anställde sina assistenter kom därför i ett sämre ekonomiskt läge jämfört med ett företag om assistenterna arbetade 48 timmar i veckan.

Ny tolkning

- Vi har tittat närmare på frågan och på nytt analyserat lagstiftningen efter diskussioner med anordnare. Det vi har landat i är att vi anser att kollektivavtal bör reglera tillåten arbetstid om assistenten arbetar under ett kollektivavtal. Detta även för den som själv anställer sina assistenter och där lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete i sig är tillämplig. Det innebär att alla personliga assistenter som omfattas av kollektivavtal får sin arbetstid bedömd utifrån samma måttstock, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef för funktionshinderfrågor på Försäkringskassan.

För en assistent som omfattas av ett kollektivavtal är högsta tillåten arbetstid 48 timmar/vecka i genomsnitt under beräkningsperioden.

För en assistent som inte omfattas av kollektivavtal och som arbetar åt en ersättningsberättigad person som är arbetsgivare gäller bestämmelserna i lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete. Även här har Försäkringskassan ändrat sin tolkning. Assistansersättning kan betalas ut för högst 52 timmar i veckan i genomsnitt under en fyraveckorsperiod om det även finns behov av övertidsarbete, men högst 300 timmars övertid per kalenderår. Om det finns särskilda omständigheter kan ersättning för fler timmar lämnas.

Den ändrade tolkningen gäller omedelbart. Den tidigare tolkningen av bestämmelserna kan inte anses vara uppenbart felaktig. Det innebär att de beslut som Försäkringskassan fattat om att inte betala ut för alla arbetade timmar inte kan ändras på Försäkringskassans eget initiativ. Den som har begärt omprövning och där något omprövningsbeslut ännu inte fattats kommer att få beslutet att inte betala ut ersättning för en viss assistents arbetstid prövat utifrån den nya tolkningen.

Blankett FK 3059 Tidsredovisning kommer att uppdateras.

Stäng

Försäkringskassan föreslår krav på läkarutlåtande vid ansökan om assistansersättning

2014-07-11
Försäkringskassan anser att ett läkarutlåtande ska bifogas vid en ansökan om assistansersättning. Det skulle leda till bättre underlag vid beslut om assistansersättning och att besluten kan fattas på kortare tid.

Läs mer

- I dagsläget är det otydligt vilka underlag som krävs vid en ansökan om assistansersättning och många gånger behöver vi på Försäkringskassan begära kompletteringar för att få de medicinska underslag som vi behöver för att kunna bedöma behovet av assistans, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef inom den del av Försäkringskassan som arbetare med funktionsnedsättningsfrågor. 

Förslaget om krav på läkarutlåtande finns med i den återrapportering som Försäkringskassan lämnade till regeringen i juni. Det är den tredje delen i regeringens uppdrag till Försäkringskassan att åstadkomma bättre kontroll och större rättssäkerhet i administrationen av assistansersättningen. - Det är vi på Försäkringskassan som ska bedöma behovet av assistans och för att kunna göra det behöver vi en större enhetlighet i de underlag som vi baserar våra beslut på. Vi anser att ett läkarutlåtande skulle underlätta både för dem som ansöker och för oss. Dessutom bidrar det till en tydlighet gentemot hälso-sjukvården vilken medicinsk information vi behöver, säger Helena Lundkvist, verksamhetsområdeschef inom den del av Försäkringskassan som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor. 

Förändringen föreslås gälla från 1 juli 2015 och kopplat till det föreslår Försäkringskassan också att myndigheten ska kunna ersätta kostnader för läkarutlåtanden på samma sätt som görs i andra ersättningar där det krävs läkarutlåtanden, som handikappersättning och vårdbidrag. 

Utformningen av läkarutlåtandet bör göras av Försäkringskassan tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen. På sikt bör även medicinska uppgifter inom assistansersättningen överföras elektroniskt, i enlighet med det arbete som bedrivs inom projektet Informationsvägar mellan Försäkringskassan och Vården (IFV). Syftet med IFV-projektet är bland annat att elektroniskt kunna föra över medicinsk information mellan Försäkringskassan och vården. Men i avvaktan på det elektroniska utbytet är det viktigt att ett läkarutlåtande arbetas fram för assistansersättningen. 

I återrapporteringen till regeringen föreslår Försäkringskassan också att det ska tillsättas en statlig utredning som tittar på gränsdragningen mellan egenvård och sjukvård. 

- Assistansersättningen finns för att personer med funktionsnedsättningar ska få det stöd som de behöver för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Vi vill därför att gränsdragningen gentemot sjukvården ska vara tydligare. Det förekommer att arbetsuppgifter som kan anses vara sjukvård utförs av personliga assistenter utan adekvat utbildning trots att det inte får förekomma, säger Therese Karlberg. 

Regeringsuppdraget innehöll tre delar. De två första delarna handlade om åtgärder för bättre kontroll samt att motverka regionala skillnader, den tredje delen handlade om specifikation av medicinska underlag. Uppdraget har redovisats i två rapporter.

Återrapportering av regeringsuppdrag (433 pdf, öppnar nytt fönster)

Svar på regeringsuppdrag (pdf 248 kB, öppnar nytt fönster)

Stäng

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

2014-06-19
Regeringen gav i januari 2014 Försäkringskassan ett uppdrag i tre delar.

Läs mer

De två första delarna handlade om åtgärder för bättre kontroll samt att motverka regionala skillnader, den tredje delen handlade om specifikation av medicinska underlag. Uppdraget har redovisats i två rapporter.

Återrapportering av regeringsuppdrag (2014-04-25)

Återrapportering av regeringsuppdrag (2014-06-13)

Stäng

Viktigt att veta för anordnare av personlig assistans.

Har du tecknat avtal om att utföra personlig assistans. Här finns information för anordnare som är viktigt att känna till

Läs mer

När Försäkringskassan har fått ett avtal där det står att du är anordnare av den personliga assistansen finns det saker som är viktiga att känna till.

Du måste lämna uppgifter till oss

Du som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent är skyldig att meddela Försäkringskassan i följande situationer:

  • Om assistenten är närstående till eller bor tillsammans med den som får assistans.
  • Om assistenten är bosatt utanför EES-området.
  • Om assistenten inte har fyllt 18 år.

Du som anordnare ska lämna de här uppgifterna innan assistenten börjar arbeta som assistent. Om någon av uppgifterna ändras måste du meddela oss det.

Så lämnar du uppgifterna

Fyll i och skicka in blanketten Anmälan från arbetsgivare – uppgifter om personliga assistenter (3066).

Du måste anmäla förändringar

Du som är anordnare och har fått ersättning utbetald till dig är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om duvet att något har ändrats som kan påverka rätten till eller storleken på assistansersättningen. Det kan till exempel vara uppgifter om bosättning, hälsotillstånd, daglig verksamhet, barnomsorg, sjukhusvistelse eller liknande.

Vi kan fråga dig om uppgifter som vi behöver

I första hand ska Försäkringskassan alltid fråga den som har assistans om sådant som gäller personen själv. Men Försäkringskassan kan också fråga anordnaren om uppgifter som har betydelse för bedömningen av rätten till assistansersättning. Du som är anordnare är skyldig att lämna de uppgifter som Försäkringskassan ber om.

Du ska komma in med uppgift om assistentens arbetstid
Du som arbetsgivare eller uppdragsgivare åt en personlig assistent ansvarar för att varje månad redovisa uppgifter om assistentens arbetstid. Det gör du på blanketten som heter Tidsredovisning – assistansersättning (FK3059). Assistenten ska också skriva under och intyga uppgifterna på blanketten.

Redovisning för tid innan beslut

  • Om en person har assistans innan han hon får ett beslut så kan han hon få ersättning även för den tiden. Det är under förutsättning att personen beviljas assistansersättning och skickar in följande:
  • ett avtal mellan sig och anordnaren
  • tidsredovisningar
    räkningar
    en handling som styrker att assistenten är anställd, till exempel ett anställningsavtal.

Handlingen som styrker att assistenten är anställd måste innehålla följande:

  • arbetsgivarens namn, adress och underskrift
    assistentens namn, adress underskrift
    anställningens tillträdesdag
    uppgifter som visar att arbetstagaren är anställd som personlig assistent
    uppgifter som visar om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid
    uppgifter om arbetstiden (heltid, deltid eller antalet avtalade timmar)
    uppgifter om hur ofta lönen ska betalas ut.

Vid tidsbegränsad anställning ska det framgå typ av tidsbegränsad anställning, anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra.

När ska avtalen, räkningarna och tidsredovisningarna skickas in?

Avtal om assistans och handlingar som styrker assistentens anställning ska komma in senast den 5:e i den andra månaden efter den månad som assistansen började utföras.

Räkning och tidredovisningar ska komma in till Försäkringskassan kontinuerligt senast den 5:e i andra månaden efter den månad som redovisningen gäller. Om man till exempel får personlig assistans i januari så ska räkningarna och tidsredovisningarna komma in till Försäkringskassan senast den 5 mars.

Om redovisningen inte är fullständig eller kommer in för sent

Om redovisningen gäller assistanstimmar som man har beslut om, kan Försäkringskassan vänta med att betala ut pengarna eller minska utbetalningen.

Om redovisningen gäller assistanstimmar som man inte har ett beslut om så kan Försäkringskassan inte betala ut någon ersättning. Det kan till exempel vara vid en ny ansökan eller en ansökan om fler timmar.

Viktigt att känna till för dig som anställer assistenter

I vissa situationer betalar Försäkringskassan inte assistansersättning:

  • Om assistenten är under 18 år.
    Om assistenten på grund av ålderdom, sjukdom eller liknande orsak inte klarar av att arbeta som personlig assistent. Det finns dock inte någon övre åldersgräns.
    Om assistenten har arbetat fler timmar än vad som anges i kollektivavtalet, arbetstidslagen eller i lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete.
    Om assistenten är bosatt i ett land utanför EES och utför assistans i ett land utanför EES betalar Försäkringskassan assistansersättning bara i särskilda fall, till exempel om den ordinarie assistenten blivit sjuk under vistelsen i ett annat land.

Du kan som anordnare bli skyldig att betala tillbaka pengar

Försäkringskassan kan kräva att du betalar tillbaka pengar. Det är om du har lämnat oriktiga uppgifter eller låtit bli att bli att lämna uppgifter och det leder till att vi betalar ut för mycket.

Även om Försäkringskassan skulle betala ut för mycket pengar utan att du har gjort något fel så kan du som anordnare vara tvungna att betala tillbaka. Det är om du  har insett eller haft goda skäl att inse att ersättningen var för hög.

Har du frågor?

Du är välkommen att ringa till vårt kundcenter för partner på 0771-17 90 00 om du har frågor om ditt ärende.

Stäng

Assistansersättning – begränsning av utbetalning för viss arbetstid

2014-06-04
Försäkringskassan ser begränsning av arbetstid som en kontrollbestämmelse för arbetsgivaren/anordnaren av assistansersättning.

Läs mer

Försäkringskassan kan komma att begränsa utbetalningarna av assistansersättning om personliga assistenter arbetar mer än den tillåtna arbetstiden under en viss period. I arbetstidslagen och enligt kollektivavtal kallas det beräkningsperiod. Det är anordnarens/arbetsgivarens ansvar att se till att assistentens arbetstid hålls inom gällande ramar.

- Assistansersättning ska inte kunna finansiera arbete som strider mot arbetstidslagstiftningen. Det är därför det finns en bestämmelse i socialförsäkringsbalken om det, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef inom den del av Försäkringskassan som hanterar assistansersättningen.

Bestämmelsen finns i 51 kap. 16 § socialförsäkringsbalken och hänvisar till tre olika bedömningsgrunder för vad som är tillåten arbetstid - arbetstidslagen, lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete och kollektivavtal. Försäkringskassan har haft flertalet samråd med brukarrörelsen och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

- Det är anordnaren som ansvarar för att de anställda assistenterna inte utför mer arbete än vad som är tillåtet enligt bestämmelsen. Försäkringskassan ska normalt godta de uppgifter som arbetsgivaren lämnar säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef inom den del av Försäkringskassan som hanterar assistansersättningen.

Om det visar sig att en arbetsgivare/anordnare har en assistent som arbetar mer än vad som tillåtet enligt lagstiftningen kan Försäkringskassan göra arbetsgivaren/anordnaren uppmärksam på det. Försäkringskassan kan också lämna uppgifter till Arbetsmiljöverket och Inspektionen för vård och omsorg om myndigheten bedömer att arbetstidsreglerna inte följs.

- Vi kommer då inte att betala för timmar som överskrider de tillåtna, säger Therese Karlberg.

Tolkningen av väntetid har diskuterats och Försäkringskassan kommer att jämställa väntetid med jourtid när arbetstiden beräknas.

- Här har vi haft en dialog med brukarna och anordnarna och på Försäkringskassan landar vi i att väntetid ska ses om jourtid, säger Therese Karlberg. Det innebär att en timmas väntetid jämställs med en timmas arbetstid.

Tillämpningen av bestämmelsen kommer att ske från augusti 2014. Det gäller för assistenter vars beräkningsperiod börjar i augusti eller senare. Blankett 3059 Tidsredovisning kommer att uppdateras och beräknas kunna laddas ner under juli månad.

Stäng

Assistansanordnarna kommer framöver få betalt i efterskott

2014-03-17
Försäkringskassan planerar att ändra sättet att betala ut assistansersättning, från nuvarande förskottsbetalning till efterskottsbetalning. 

Läs mer

Förändringarna har diskuterats muntligen med anordnare och förberetts under en tid. Tidpunkt och hur förändringarna ska hanteras kommer att beslutas inom kort.

När personlig assistans infördes utformades utbetalningssystemet mot bakgrund av att det främst skulle vara egna arbetsgivare och kommunen som skulle välja att bli utförare. Eftersom kommunerna i regel har utbetalning av lön i innevarande månad och inte betalar lön retroaktivt efter arbetad månad infördes förskottsbetalning. Idag vet vi dock att de privata assistansanordnarna utgör den största delen av landets alla utförare.

I regel har alla privata assistansanordnare idag retroaktiv löneutbetalning, d.v.s. att man betalar lönen efter arbetad månad. Man får därmed som privat assistansanordnare utbetalning i två månader innan man får den första lönekostnaden. I många andra sektorer får man betalt först efter levererad tjänst.

Förhandsutbetalningar skapar onödig hantering, både för anordnarna och för Försäkringskassan, eftersom beloppen många gånger justeras i efterhand. Det beror på att det kan vara svårt att i förväg förutse kostnaderna, ibland behöver Försäkringskassan kräva tillbaka belopp, återkrav som aldrig hade uppstått om betalningen skett i efterhand. Dessutom kan det uppstå problem när brukaren byter assistansanordnare eftersom utbetalningen kan ha gått till den före detta anordnaren, vilket skapar oro och onödig hantering inför ett sådant byte.

- Det finns mycket vi kan göra inom assistansersättningen för att bli bättre och minska felaktiga utbetalningar och få till en effektivare hantering både för anordnarna och för oss. Det här är ett stort och viktigt steg för alla inblandade, säger Therese Karlberg som är ansvarig chef inom funktionshinder.

Nu förs diskussioner på Försäkringskassan kring hur denna förändring ska ske på smidigast sätt för att ge anordnarna bra förutsättningar för att klara av denna omställning. Vad gäller tidpunkt har september diskuterats, men ännu är inga formella beslut fattade. Det mest sannolika är att införandet sker senare än så.

- Det har tyvärr uppstått missförstånd kring tidpunkten för införandet, och vi ber om ursäkt om vi inte varit tillräckligt tydliga kring detta. För oss är det viktigt att förändringarna sker på ett förutsägbart sätt, tillägger Karlberg.

Så fort beslut om tidpunkt är fattad kommer Försäkringskassan att återkomma till berörda parter.

De som anordnar sin egen assistans berörs inte av detta, utan de kommer att som innan få en preliminär förskottsutbetalning.

Vi har ett övergripande regeringsuppdrag att säkerställa bättre kontroll av assistansersättningen och på så vis förhindra felaktiga utbetalningar, detta är en del av det.

Stäng

Ändrade regler om assistansersättning

Från och med den 1 juli 2013 ändras lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialförsäkringsbalken (SFB).

Läs mer

Vem påverkas av lagändringarna?

Lagändringarna påverkar den som är assistansberättigad, till exempel när det gäller vem man kan anlita som assistent. De påverkar också den som är anordnare av personlig assistans, till exempel när det gäller att lämna uppgifter till Försäkringskassan.

Vi har samlat ihop frågor och svar kring de största förändringarna i ett dokument som du kan hitta här:

Frågor och svar - ändrade regler om assistansersättning (uppdaterad 2015-12-23) (pdf 377 kB, öppnar nytt fönster)

Andra berörda myndigheter

Försäkringskassans handläggning påverkas av lagändringarna. Även kommunerna påverkas både i sin roll som anordnare av personlig assistans och i sin roll som ansvarig myndighet för LSS.

Socialstyrelsen har hittills ansvarat för att ge tillstånd till anordnare av personlig assistans och att utöva tillsyn. Denna del av Socialstyrelsens verksamhet tas från och med den 1 juni 2013 över av en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Ändrade blanketter

Blanketterna Räkning (3057) och Tidsredovisning (3059) anpassas till de nya reglerna. 

Leverantörer av administrativa system för assistansanordnare kan begära tekniska versioner av blanketterna, som lämpar sig för inbyggnad i systemen. De kan beställas redan nu genom att skicka e-post till blankettladan@forsakringskassan.se. Observera att de här versionerna av blanketterna är speciellt framtagna tekniska underlag för IT-utveckling och inte ska användas av anordnare och brukare.

Inspektionen för vård och omsorg behandlar ansökan om tillstånd

För att bedriva verksamhet med personlig assistans måste du först ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och Omsorg.

Till Inspektionen för vård och omsorg webbplats (öppnar nytt fönster)

Information om nytt IT-stöd för assistansersättning.

2014-06-24

Försäkringskassan arbetar nu med ett projekt för att bygga ett helt nytt IT-stöd för assistansersättningen.

Vad innehåller det nya IT-stödet

  • Ett nytt handläggningsstöd med inbyggda maskinella kontroller som ska effektivisera handläggningen och minska risken för felaktiga utbetalningar
  • Förbättrad statistik
  • Möjlighet för anordnare att skicka in tidsredovisningar elektroniskt

Vilka delar av IT-stödet kommer påverka anordnare

Vi kommer att förändra och i vissa fall också ta fram nya blanketter som anordnare och assistansberättigade använder. Exakt vilka blanketter som kommer att förändras är inte klart ännu. Redan nu kan vi dock se att blanketterna för tidsredovisning och räkning kommer att förändras på något vis.
Redan nu pågår samarbete med anordnare och företag som ha tekniska lösningar för tidsredovisning.

När kommer förändringarna att träda ikraft

Projektet pågår fram till slutet av 2015 och planeringen är att det nya IT-stödet ska driftsättas i september 2015. Innan driftsättningen ska information och utbildning ges till berörda handläggare, assistansanordnare och assistansberättigade i de delar som påverkar dem.


Mer information finns här:
Försäkringskassan om funktionsnedsättning, Nyhetsbrev 3
 

Stäng

 

Information om godkännande av teknisk lösning med elektronisk signering på blankett Tidsredovisning (FK 3059)

Information om elektronisk signering (pdf 124 kB, öppnar nytt fönster)

Faktablad

Försäkringskassans faktablad ger dig mer fördjupad information om assistansersättning.

Läs mer om assistansersättning (pdf 110 kB, öppnar nytt fönster)

Vägledningar

Här finner du Försäkringskassans vägledningar i pdf-format.

Läs mer om vägledningar

Statistik och rapporter

Officiell statistik och rapporter finner du här

Fler blanketter

3066 Anmälan från arbetsgivare - uppgifter om personliga assistenter (pdf 57 kB, öppnar nytt fönster)

3080 Anmälan - Uppgift om personlig assistent för retroaktiv tid (pdf 101 kB, öppnar nytt fönster)

Fördjupad information

Vill du veta mer kan dessa externa länkar ge dig ytterligare information.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lägger ut uppgifter om assistansföretag som beviljats tillstånd på Inspektionen för vård och omsorg webbplats. Där finns också blanketter för att ansöka och anmäla. 

Länk till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

15

Enligt Försäkringskassans föreskrifter ska redovisning av assistans ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Det har på senare tid förekommit uppgifter om att en korrekt redovisning som kommer in efter detta datum får till följd att utbetalning för den redovisade månaden uteblir. Försäkringskassan vill förtydliga att den enda konsekvensen av att en korrekt redovisning kommer in efter detta datum är att utbetalningen av assistansersättning för den redovisade månaden fördröjs..

Vad händer om redovisning av assistans kommer in för sent?

15

Enligt Försäkringskassans föreskrifter ska redovisning av assistans ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Det har på senare tid förekommit uppgifter om att en korrekt redovisning som kommer in efter detta datum får till följd att utbetalning för den redovisade månaden uteblir. Försäkringskassan vill förtydliga att den enda konsekvensen av att en korrekt redovisning kommer in efter detta datum är att utbetalningen av assistansersättning för den redovisade månaden fördröjs..

Vad händer om redovisning av assistans kommer in för sen

15

Enligt Försäkringskassans föreskrifter ska redovisning av assistans ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter den månad då assistans började utföras. Det har på senare tid förekommit uppgifter om att en korrekt redovisning som kommer in efter detta datum får till följd att utbetalning för den redovisade månaden uteblir. Försäkringskassan vill förtydliga att den enda konsekvensen av att en korrekt redovisning kommer in efter detta datum är att utbetalningen av assistansersättning för den redovisade månaden fördröjs..

Information om assistansersättning

Den försäkrade ska redovisa uppgifter om lämnade timmar inom ramen för beviljat beslut. Den försäkrade kan ha ansökt om fler timmar men inte hunnit få beslut om dessa timmar. Om han eller hon har fått assistans även för dessa timmar och vill ha timmarna utbetalda så ska även dessa timmar redovisas till Försäkringskassan. Ibland har de ansökta och de redan beviljade timmarna redovisats särskilt, t ex på separata blanketter. Från och med redovisningen för maj månad bör samtliga lämnade timmar redovisas på en och samma blankett (dvs. FK 3059 Tidsredovisning respektive FK 3057 Räkning). Anledningen till ändringen är att detta har hanterats olika i landet och att det kommande nya IT-systemet inte medger särskild redovisning för ansökta och redan beviljade timmar. Genom detta förtydligande blir handläggningen lika i landet.

 

toch redovisa

tVi anser nu att det här är så pass angeläget att vi väljer att genomföra en övergång till efterskottsbetalning där det är möjligt och så snart som möjligt

En enklare vardag