Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Så fungerar den svenska sjukförsäkringen

För dig som är sjuk och inte kan jobba finns möjlighet att söka ersättning från sjukförsäkringen. Här berättar vi om olika ersättningar samt de villkor som ska vara uppfyllda för att du ska få pengar från Försäkringskassan.

I Sverige har vi ett allmänt sjukförsäkringssystem som bärs upp av alla som betalar skatt. Sjukförsäkringen är ett skydd för dig som är för sjuk för att jobba och därför inte kan få lön. Då kan du i stället få pengar (så kallad ersättning) från staten för att klara din försörjning och för att kunna betala mat och hyra.

I svensk lagstiftning står vad som gäller för att få ersättning från Försäkringskassan, som är den myndighet som sköter sjukförsäkringen. Huvuduppgifterna är att besluta om en person har rätt till ersättning och sedan att betala ut pengarna. Det går inte på förhand att säga vem som kan få ersättning eller inte, det avgörs i varje enskilt fall.

Bra att veta om sjukförsäkringen

Försäkringskassan vill se ett läkarintyg

När du ansöker om ersättning ska du skicka in ett läkarintyg till Föräkringskassan. Det är viktigt för att Försäkringskassan ska förstå din sjukdom och hur den påverkar dig. Men läkarintyget i sig ger inte automatiskt rätt till ersättning. Handläggaren gör en samlad bedömning där läkarintyget är ett viktigt underlag.

Försäkringskassan gör bara en bedömning av hur mycket du kan jobba. Vi avgör inte hur sjuk du är.

Kan jag både jobba och få ersättning samtidigt?

Många klarar av att jobba trots svår sjukdom men kanske inte på heltid. Det är fullt möjligt att jobba deltid och ansöka om ersättning för tiden du inte jobbar. Men det finns regler som säger hur mycket tid du kan jobba och hur mycket tid du får ersättning för. Här är det viktigt att du talar med din handläggare som kan vägleda dig rätt.

Kan alla få ersättning från Försäkringskassan?

För att få ersättning ska man uppfylla olika villkor. Vissa ersättningar kräver att du har jobbat och betalat skatt, medan andra går att söka om du är bosatt i Sverige (du behöver inte vara svensk medborgare). För dig som har bor utomlands gäller särskilda regler.

Flytta utomlands

Längre ner på sidan kan du se vad som gäller för dig som student, arbetstagare eller arbetslös. Men kom ihåg att informationen är generell och inte en garanti för att du ska få den ersättning du söker. Försäkringskassan måste enligt lag alltid göra en individuell bedömning av din ansökan och de underlag du skickar in.

 

När du blir sjuk i Sverige och måste vara hemma från jobbet i exempelvis en vecka eller två har du rätt till sjuklön. Med andra ord får du lön även om du inte arbetar – men den blir lägre. Det finns vissa situationer då arbetsgivare inte betalar ut sjuklön. Då kan du söka sjukpenning från Försäkringskassan istället.

Du ska anmäla till Försäkringskassan att du är sjuk direkt på första sjukdagen.

Sjukanmälan

 

Den första dagen du är sjuk gör din arbetsgivare ett så kallat karensavdrag, vilket innebär att du inte får sjuklön din första sjukdag. Det gäller dig som arbetar regelbundet, exempelvis cirka 40 timmar i veckan (förenklat uttryckt kan man säga att det gäller dig som har fast månadslön). Är du timanställd och jobbar oregelbundet däremot, slås karensavdraget ut på hela arbetsveckan. Då dras 20 procent av från den sjuklön som du beräknas få under den aktuella veckan.

För dig som är sjuk ofta kan det bli dyrt att återkommande förlora inkomst. Då kan du i vissa fall slippa karensavdraget och få hela sjuklönen ändå, det kallas särskilt högriskskydd.

Karensavdrag

 

SGI betyder sjukpenninggrundande inkomst och är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan. SGI:n ligger till grund för hur mycket pengar du kan få om du ska ansöka om sjukpenning. Det baseras bara på inkomster som du antingen haft i minst sex‑månader eller beräknas ha i minst sex månader framåt. Men det kan också gälla inkomster från arbete som är årligen återkommande (exempelvis säsongsarbete, bland annat sommarjobb, minst 2 år efter varandra) och där Försäkringskassan kan se ett så kallat arbetsmönster, som kan räknas med i SGI. Men du måste då ha tjänat ett minibelopp.

Aktuella belopp

Viktigt att du skyddar din SGI efter avslutat arbete

Du som har jobbat tidigare (i minst sex månader eller årligen återkommande korta perioder) men slutat, kan fortfarande ha rätt till sjukpenning – men detta under vissa villkor. Försäkringskassan kallar det för att ”skydda sin SGI”. Varje situation som ger SGI‑skydd har sina speciella villkor, därför bör du alltid kontakta Försäkringskassan för att ta reda på vad som gäller för just dig. Konsekvensen av att inte skydda sin SGI är att man hamnar utanför sjukpenningsystemet och mister möjligheten till sjukpenning.

SGI-Guiden

Meddela oss om dina villkor förändras

Under tiden som du får ersättning från Försäkringskassan måste du alltid meddela om något förändras som kan påverka din ersättning. Regelverket skiljer sig något beroende på vilken ersättning du har, så prata alltid med din handläggare om något förändras i din situation. Men här kan du se några exempel på förändringar som du måste meddela oss.

  • Löneförhöjning (eller sänkning)
  • Du går upp eller ner i arbetstid (om du arbetar på deltid)
  • Du flyttar utomlands
  • Du åker utomlands på semester
  • Du börjar jobba
  • Din anställning upphör.

Du som har sjukpenning ska meddela när din sjukskrivning tar slut. Det kallas för att avsluta sjukpenning. Det kan du göra på Mina sidor eller genom att ringa oss.

Ring kundcenter

Varför är detta viktigt?

Ersättningarna från Försäkringskassan är villkorsbetingade, vilket betyder att en förändring i dina villkor kan förändra storleken på din ersättning. Men det kan också påverka din rätt till ersättning överhuvudtaget och i värsta fall kan vi be dig betala tillbaka.

Försäkringskassans ersättningar och villkor

Här kan du se en sammanställning av de ersättningar som finns för dig och de villkor du måste uppfylla för att få pengar från sjukförsäkringen. Tänk på att detta är en allmänt hållen översikt. Du behöver klicka på länkarna för att få fördjupad information och för att få veta hur du gör för att ansöka om ersättning.

 

Sjukpenning är den vanligaste ersättningen för den som blivit för sjuk för att jobba. Det är viktigt att förstå att du bara kan ansöka om sjukpenning när du har ett arbete eller har jobbat tidigare. Sjukpenningens storlek, det vill säga beloppet du får beror på din inkomst. Men det finns ett så kallat tak, ett maxbelopp som Försäkringskassan får betala ut. Du kan räkna ut ungefär hur mycket du kan få i sjukpenning genom Ersättningskollen.

Sjukpenning för anställda

Ersättningskollen (ersattningskollen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dessa villkor gäller för att du ska få sjukpenning om du bedöms sakna arbetsförmåga:

 
  • Du ska ha jobbat minst sex månader i rad eller
  • du har nyss fått ett arbete och kan intyga att du kommer jobba där minst sex månader framåt.

Sjukpenning för anställda

 

Är du arbetslös kan du ha möjlighet till sjukpenning om du har jobbat tidigare, är inskriven samt aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Men även här ska många samspelande villkor vara uppfyllda och vi rekommenderar därför att du ringer oss för att få veta mer.

 
  • Om har studiestöd från CSN kan du få behålla det under din sjukskrivning
  • Om du arbetar vid sidan av dina studier (eller sommarjobbar) kan du få behålla ditt studiestöd samt ansöka om sjukpenning vid en sjukskrivning. Men för att få sjukpenning måste du tjäna ett minimibelopp per år.

Om du blir sjuk när du studerar

 

Du som jobbar och måste sjukanmäla dig så ofta som en gång i månaden kan få slippa karensavdraget. Då får du hel sjuklön från första dagen som du är borta från jobbet. Detta kallas för särskilt högriskskydd

Du kan också få högriskskyddet om du måste vara borta långa sammanhängande sjukperioder (mer än 28 dagar i sträck), och perioderna inträffar ofta. Det betyder att Försäkringskassan ersätter din arbetsgivare för den sjuklön som arbetsgivaren betalar ut till dig.

Särskilt högriskskydd

 

Om du har ett arbete men behöver vara borta vid olika tillfällen för att få din medicinska behandling, kommer sannolikt din arbetsgivare att be dig ta ledigt utan lön den tid du är borta. Då kan du ansöka om förebyggande sjukpenning från Försäkringskassan. Det ska täcka en viss del av inkomstbortfallet.

Du kan även ansöka om förebyggande sjukpenning om du är arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen.

Förebyggande sjukpenning för anställda

 

Den här ersättningen finns möjlighet att söka även om du inte jobbat och haft en inkomst, men det krävs att du är sjuk under en längre tid. För att du ska kunna söka aktivitetsersättning ska du uppfylla dessa villkor:

  • Du ska vara mellan 19 och 29 år.
  • Du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att Försäkringskassan bedömer att du inte klarar av att arbeta/studera på heltid under minst ett år. (Du ska då anses sakna arbetsförmåga för alla jobb på arbetsmarknaden, inklusive anpassade arbeten med lönebidrag.)
  • Du ska också som regel vara bosatt i Sverige

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga – för dig under 30 år

 

Om du är under 30 år och behöver längre tid på dig för att bli klar med skolan på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning finns aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. För att kunna söka den måste du uppfylla dessa villkor:

  • Du ska vara mellan 19 och 29 år.
  • Du behöver längre tid på dig att bli klar med grundskolan eller gymnasiet.
  • Du ska som regel vara bosatt i Sverige.

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

 

Om du är mellan 19 och 65 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som alltid kommer att finnas kvar kan du ansöka om sjukersättning. Reglerna är olika beroende på hur gammal du är. För att kunna söka sjukersättning måste du uppfylla dessa villkor:

  • Du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta heltid.
  • Om du är yngre än 60 år och 11 månader gäller det alla jobb på arbetsmarknaden, även till exempel anpassade arbeten med lönebidrag. Om du är 60 år och 11 månader eller äldre bedöms arbetsförmågan olika beroende på din arbetslivserfarenhet.
  • Du ska som regel vara bosatt i Sverige.

Sjukersättning

 

Om du har kostnader för ditt boende och har aktivitetsersättning eller sjukersättning kan du ha rätt till bostadstillägg. På Försäkringskassans hemsida kan du läsa mer om bostadstillägg och få en uppskattning av hur mycket pengar du skulle kunna få.

Bostadstillägg

 

Till dig som är förälder – tillfällig föräldrapenning (vab)

Den allmänna regeln är att du kan vabba fram tills att ditt barn fyller 12 år. Men det finns undantag som gör att du kan vabba även för äldre barn om du lämnar ett läkarutlåtande. Lagen gör också undantag om ditt barn lider av en livshotande sjukdom såsom exempelvis cancer. Om barnets tillstånd gör att hen inte klarar sig själv hemma kan båda föräldrar vabba samtidigt. Den här vab‑regeln gäller fram till dess att ditt barn fyller 18 år.

Vård av barn (vab)

 

För dig som är anhörig eller närstående finns närståendepenning

Om du är närstående till någon som riskerar att inte överleva sin sjukdom kan du få närståendepenning. Det innebär att du kan ta ledigt från jobbet och vara hos den som är sjuk. Du behöver inte vara anhörig för att räknas som närstående utan kan också vara vän eller granne.

Villkoret för att få närståendepenning är att sjukdomen har gått in i ett skede där den är livshotande på kort sikt. Exakt vad som menas med kort sikt är svårt att precisera, men det rör sig om de närmaste månaderna.

Närståendepenning för anställda

Närståendepenning för arbetssökande

 

Bostadsbidrag

Om du har svårt att betala din hyra kan det finnas möjlighet att få bostadsbidrag. På Försäkringskassans hemsida kan du ta reda på om du har rätt till bostadsbidrag. Här finns en tjänst som heter Räkna på bostadsbidrag där du lägger in dina uppgifter och får svar direkt.

Räkna på bostadsbidrag

Bostadsbidrag till unga (under 29 år)

Hur länge kan jag få ersättning?

Om du har fått ersättning från Försäkringskassan gäller den vanligtvis en begränsad tid. Därefter måste du göra en ny ansökan men i vissa fall kan det räcka med att du löpande lämnar in nya läkarintyg. Reglerna kring detta ser olika ut beroende på vilken ersättning du har.

Det är viktigt att du i kontakten med din handläggare noga tar reda på hur du ska göra för att få fortsatt ersättning efter att den första perioden löpt ut. Slutdatum för ersättningsperioden finns i det beslutsbrev som vi skickat eller på ditt läkarintyg.

Du får nämligen bara ersättning så länge som läkarintyget gäller. Försäkringskassan kommer inte att höra av sig och påminna om att din period håller på att löpa ut. Du behöver själv bevaka ditt slutdatum och skicka in nytt läkarintyg eller ny ansökan.

Kan jag ompröva ett negativt beslut från Försäkringskassan?

Om vi beslutar att du inte får den ersättning du sökt (ett så kallat avslag) har du rätt att få din ansökan prövad igen. Detta kallas omprövning av beslut. Om du vill lämna en begäran om omprövning kan du använda blankett 7024 Begär omprövning av beslut. Tänk på att du måste skicka in blanketten inom en bestämd tid efter att du fått avslag. Det ska framgå i avslagsbrevet när du senast kan göra detta.

7024 Begär omprövning av beslut Pdf, 764 kB.

Senast uppdaterad