Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Merkostnadsersättning för barn

 
Hur fungerar merkostnadsersättning för barn? (Teckenspråk) 17 minuter

Den här filmen vänder sig till dig som vill få information på teckenspråk om vad som gäller om du ska ansöka om merkostnadsersättning för barn.

 

Om du har kostnader till följd av ditt barns funktionsnedsättning kan du få merkostnadsersättning.

Vem kan få merkostnadsersättning för barn?

Du kan få merkostnadsersättning om

  • ditt barn har en funktionsnedsättning som kan antas bestå i minst sex månader
  • du har merkostnader på minst 14 325 kronor per år på grund av barnets funktionsnedsättning
  • du är förälder till barnet, blivande adoptivförälder eller har vårdnaden om barnet
  • du och barnet är försäkrade i Sverige.

Du och barnet är i regel försäkrade i Sverige om du bor och arbetar här. Om du bor eller arbetar i olika länder kan det finnas undantag, liksom om du nyligen flyttat hit.

Försäkrad i Sverige

Om ni är två föräldrar som ansöker om merkostnadsersättning för samma barn räknar vi ihop era totala merkostnader för barnet eller barnen för att se om ni har rätt till merkostnadsersättning.

Två föräldrar kan få merkostnadsersättning

Du och den andra föräldern kan få merkostnadsersättning för samma barn om era totala merkostnader för barnet eller barnen är minst 14 325 kronor per år. Ni kan välja hur ersättningen ska fördelas mellan er. Om ni inte väljer får ni hälften var. Om ni inte är överens gör vi en fördelning i fjärdedelar utifrån hur stora merkostnader som var och en av er har.

 

Reglerna för vårdbidrag samt omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning skiljer sig åt. För att ha rätt till merkostnadsersättning krävs högre merkostnader än vad som tidigare krävdes för att få en skattefri merkostnadsdel av vårdbidraget.

För att få merkostnadsersättning måste godtagna merkostnader vara minst 14 325 kronor per år utifrån 2024 års prisbasbelopp. Det kan jämföras med att det skulle ha krävts att merkostnaderna var minst 10 314 kronor per år för att få en skattefri merkostnadsdel i vårdbidraget.

Vad räknas som merkostnader?

Merkostnader är kostnader som du har på grund av ditt barns funktionsnedsättning, alltså kostnader utöver de som är vanliga för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning. Merkostnader kan vara engångskostnader eller återkommande kostnader, till exempel för förbrukningsmaterial.

Försäkringskassan bestämmer vad som är merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning.

Ett exempel: Du kan normalt inte få ersättning för att köpa en cykel till ditt barn eftersom det är en kostnad man vanligtvis har. Men om du behöver anpassa cykeln för att ditt barn ska kunna cykla trots sin funktionsnedsättning så kan du ha rätt till merkostnadsersättning. I det fallet får du ersättning för kostnaden för att anpassa cykeln – du får inte ersättning för vad cykeln kostade utan anpassning.

Merkostnader är indelade i sju kategorier enligt lagstiftningen. Det går inte att räkna upp allt som kan vara merkostnader men här är några exempel:

  • Hälsa, vård och kost – till exempel kostnader för mediciner och specialkost.
  • Slitage och rengöring – till exempel slitage av kläder, ökad tvätt och rengöring.
  • Resor – till exempel resor med egen bil om ditt barn inte kan åka kollektivt.
  • Hjälpmedel – till exempel inköp eller hyra och försäkring av hjälpmedel.
  • Hjälp i den dagliga livsföringen – till exempel kostnader för insatser som beviljas av kommunen.
  • Boende – vid till exempel byte av bostad kan kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdutrustning, hjälpmedel eller som behandlingsrum vara en merkostnad om kostnaden inte täcks på annat sätt.
  • Övriga ändamål – kostnader på grund av en funktionsnedsättning som inte ryms inom kategorierna ovan.

Du kan bara få merkostnadsersättning för sådant du själv betalar

Det betyder att du inte kan få ersättning för sådant som staten, kommunen eller regionen bekostar. Om du till exempel har kostnader för sjukresor för ditt barn kan du bara få kostnaden upp till högkostnadsskyddet godkänt som merkostnad. Likaså kan du inte få merkostnader om det finns ett likvärdigt hjälpmedel att låna gratis från kommunen eller regionen.

Därför bör du kontakta kommunen eller regionen innan du köper hjälpmedel som barnet behöver på grund av sin funktionsnedsättning.

 

Vi bedömer om de kostnader du angett i ansökan kan godkännas som merkostnader. För att få merkostnadsersättning krävs att de villkor som beskrivs i lagstiftningen är uppfyllda. För detta krävs att:

Kostnaden uppstår på grund av funktionsnedsättningen

Kostnaden måste uppstå på grund av en funktionsnedsättning, det kan inte vara en kostnad som du skulle ha haft även om barnet inte hade en funktionsnedsättning. Vi bedömer med stöd av informationen i medicinska underlag om det finns ett samband mellan funktionsnedsättningen och kostnaden.

Kostnaden är utöver vad som är normalt för barn i motsvarande ålder utan funktionsnedsättning

Kostnaden måste vara utöver vad man vanligen har för kostnader för barn i samma ålder för att vara en merkostnad. Vi tar stöd av information från till exempel Konsumentverket för att avgöra vad som är normala kostnader även utan funktionsnedsättning. Därefter gör vi en bedömning av vad som är utöver det.

Kostnaden är skälig eller rimlig

Kostnaden måste också vara skälig. Skälig är ett uttryck som används i lagstiftningen och skulle kunna jämföras med att kostnaden är rimlig.

Vi bedömer kostnadernas storlek med hänsyn till din individuella livssituation. Vad som är skäligt kan variera från fall till fall och vi utreder därför om merkostnaderna är skäliga. Vi använder information från olika källor, till exempel regioner, Konsumentverket, Energimyndigheten, FASS, arbetsterapeut, apotek och distriktssköterska.

Du betalar själv för kostnaden

Det måste vara du själv som betalar kostnaden. Om staten, kommunen eller regionen betalar räknas det inte som en merkostnad.

Om staten, kommunen eller regionen tillgodoser någon del av ditt barns behov kallas det annat samhällsstöd i lagstiftningen och godkänns inte som merkostnad. Därför behöver vi veta vad barnet har för eventuella insatser eller stöd. Det kan till exempel vara kommunen som bekostar ett stöd som barnet behöver eller att ett behov tillgodoses genom att vi betalar ut en annan ersättning för barnet.

 

Alla föräldrar har kostnader för sina barn oavsett om barnet har en funktionsnedsättning eller inte. Sådana kostnader kallar vi normala kostnader och du kan inte få merkostnadsersättning för dem. Om du har högre kostnader på grund av barnets funktionsnedsättning är det en merkostnad och du kan ha rätt till merkostnadsersättning.

Du räknar ut hur stora kostnader du har per år för ditt barn. Du kan till exempel använda information från Konsumentverket för att ta reda på vilka kostnader man vanligtvis har för barn utan funktionsnedsättning. Om du inte vet skriver du det i din ansökan, så att du kan få stöd av din handläggare.

Individuella kostnader

I sammanställningarna av individuella kostnader för barn hittar du tabeller med Konsumentverkets beräkning av ett antal normala kostnader.

Sammanställning av individuella kostnader för barn 2024 Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Sammanställning av individuella kostnader för barn 2023 Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.

Hushållsgemensamma kostnader

I sammanställningarna av hushållsgemensamma kostnader hittar du tabeller med Konsumentverkets beräkning av ett antal normala kostnader.

Sammanställning av hushållsgemensamma kostnader 2024 Pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster.

Sammanställning av hushållsgemensamma kostnader 2023 Pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster.

Om du behöver hjälpmedel finns information på 1177 vårdguiden.

1177 vårdguiden (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om staten, kommunen eller regionen ersätter någon del av dina kostnader behöver du räkna bort det när du beräknar hur stora merkostnader du har.

Om du har en merkostnad för en dyrare produkt med lång livslängd beräknar Försäkringskassan vad den årliga kostnaden blir. Det betyder att merkostnaden fördelas på det antal år produkten förväntas användas.

Hur mycket pengar kan jag få?

Du kan få mellan 1 433 och 3 343 kronor per månad för ett barn beroende på hur stora merkostnader du har. Om dina merkostnader är lägre än 14 325 kronor per år kan du inte få ersättning.

Beloppen gäller för 2024 och räknas om vid varje årsskifte för att följa prisutvecklingen i samhället. Du betalar ingen skatt på ersättningen.

Aktuella belopp

Merkostnader per år och ersättning per månad

  • Dina merkostnader är minst 14 325 kronor per år. Du kan få 1 433 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 20 055 kronor per år. Du kan få 1 910 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 25 785 kronor per år. Du kan få 2 388 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 31 515 kronor per år. Du kan få 2 865 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 37 245 kronor per år. Du kan få maxbeloppet 3 343 kronor per månad.

Om ni är två föräldrar som ansöker om merkostnadsersättning för samma barn räknar vi ihop era totala merkostnader för barnet eller barnen för att se om ni har rätt till merkostnadsersättning.

Så ansöker du om merkostnadsersättning

1. Ansök på Mina sidor

Ansök om merkostnadsersättning på Mina sidor. Läs om hur du kan räkna ut dina merkostnader under rubriken Räkna ut din merkostnad.

Du använder samma ansökan för att ändra fördelningen av ersättningen mellan dig och den andra föräldern.

Skriv i ansökan om du hellre vill berätta om dina merkostnader muntligt än beskriva dem i ansökan.

 

Det går bra att ansöka gemensamt i e-tjänsten. När en av er loggat in och fyllt i uppgifterna om dig, den andre föräldern och barnet samt signerat kommer er ansökan bli synlig i den andre förälderns Mina sidor. Där ska hen granska och själv signera ansökan. Det måste göras inom 14 dagar, annars raderas hela ansökan och ni behöver göra en ny.

2. Skicka in läkarutlåtande

När du har gjort din ansökan skickar du in ett läkarutlåtande som beskriver barnets funktionsnedsättning. Du som ansöker via vår e-tjänst kan skicka in läkarintyget och andra bilagor digitalt via Mina sidor så snart vi har tagit emot din ansökan. Du kan se ditt ärende på Mina sidor inom ett dygn efter att du ansökt och klickar då på Lägg till bilagor till din ansökan.

Om du inte ansöker via e-tjänsten skickar du läkarintyget och andra bilagor till:

Försäkringskassans inläsningscentral
839 88 Östersund

3. Vi kontaktar dig

När vi börjat handlägga ditt ärende bokar vi en tid med dig där vi tillsammans går igenom dina kostnader.

Förbered dig inför samtalet så att du kan beskriva vilka kostnader du har på grund av ditt barns funktionsnedsättning, orsaken till kostnaderna och hur du har beräknat dem, om det inte redan framgår av din ansökan.

Om du har skrivit att du behöver tolk kommer handläggaren att boka det till samtalet.

4. Du får ett beslut

Vi bedömer vilka kostnader som är skäliga och kan godkännas. Om dina merkostnader är minst 14 325 kronor per år får du ett beslut om ett visst belopp per månad. Beslutet kan vara tidsbegränsat eller så länge du är underhållsskyldig för barnet.

Handläggningstiden kan variera beroende på hur komplicerat ditt ärende är, eller om vi behöver be dig komplettera din ansökan. Vi kan inte säga exakt, men i normalfallet kan du räkna med att få beslut inom cirka tre månader. Du går inte miste om några pengar medan vi handlägger din ansökan. Om du har rätt till ersättning får du pengarna i efterskott, efter att vi har fattat beslutet.

5. Utbetalning

Merkostnadsersättningen betalas ut den 18 eller 19 varje månad.

Avvikande utbetalningsdagar

Utbetalningsdatum och handläggningstider

6. Meddela oss om något förändras

Meddela om merkostnaderna som du har för ditt barn ändras. Anmäl förändringen så snart som möjligt, men senast 14 dagar efter att du har fått reda på den. Annars riskerar du att behöva betala tillbaka pengar.

Hjälp oss göra vår webbplats bättre

Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.

Till enkäten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Frågor och svar

  • Du kan få merkostnadsersättning från att ditt barn är nyfött om du har merkostnader till följd av ditt barns funktionsnedsättning.

  • Ja, du kan få merkostnadsersättning tre månader bakåt i tiden från den månad då vi får din ansökan, om du redan då uppfyllde förutsättningarna för rätt till ersättning.

  • Ja, barnet behöver inte ha en fastställd diagnos. Det räcker att du skickar in ett intyg från en läkare som beskriver barnets medicinska tillstånd.

  • Vi bedömer de sammanlagda merkostnaderna för barnen. Om du har flera barn med funktionsnedsättning så kan varje barn kan ge rätt till som mest den högsta nivån på ersättningen. Du kan också få merkostnadsersättning även om dina merkostnader för barnen var för sig inte är tillräckligt höga, men de sammanlagt är så stora att de ger rätt till ersättning.

  • I beslutsbrevet som du får när du beviljas merkostnadsersättning står det hur länge beslutet gäller. Du kan få merkostnadsersättning för en viss tid eller utan tidsbegränsning. Du kan bara få merkostnadsersättning så länge som du är underhållsskyldig för ditt barn.

  • Du som förälder är underhållsskyldig tills barnet fyller 18 år. Om barnet går i skolan är du underhållsskyldig så länge barnet går i grundskola, gymnasium eller motsvarande, men längst tills barnet fyller 21 år.

  • När du inte längre är underhållsskyldig för ditt barn kan du inte få merkostnadsersättning. Men om ditt vuxna barn har merkostnader på grund av en funktionsnedsättning kan han eller hon själv ansöka om merkostnadsersättning.

    Merkostnadsersättning för vuxna

  • Nej, du kan få merkostnadsersättning även om du kan likställas med barnets förälder, det kan du om något av följande stämmer in på dig:

    • Du är barnets särskilt förordnade vårdnadshavare och har vård om barnet.
    • Du är blivande adoptivförälder till barnet som inte är svensk medborgare och inte är bosatt i Sverige när du får barnet i din vård.
  • Nej, du behöver inte redovisa dina kostnader med kvitton. Har du underlag, till exempel kvitton, kan det vara ett sätt för dig att visa att du har kostnaden, när du betalar den och hur mycket du betalar. Finns det ett underlag kan det alltså underlätta utredningen både för dig och för Försäkringskassan vid din ansökan om merkostnadsersättning.

  • Ja, du får behålla merkostnadsersättningen om ditt barn vårdas på sjukhus eller en annan institution om vården kan beräknas pågå under högst sex månader.

  • Nej, om den andre föräldern har vårdbidrag kan du inte beviljas merkostnadsersättning för samma barn samtidigt som vårdbidraget betalas ut.

  • Nej. Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning är två ersättningar som Försäkringskassan handlägger var för sig.

    Om du har ansökt om båda ersättningarna så utreder vi om du har rätt till ersättningarna och du får två separata beslut.

  • Ja, ett beslut om merkostnadsersättning ska följas upp regelbundet, minst vart fjärde år om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum eller när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras.

    Exempel på ändrade förhållanden är om en eller flera av dina merkostnader har upphört eller om ditt barns hälsotillstånd har blivit bättre.

  • Ja. Du kan beviljas merkostnadsersättning även om ditt barn har assistansersättning men merkostnaderna kan inte vara kostnader som ersätts genom assistansersättningen.

  • Vi har en viss handläggningstid och det är därför bra om du kommer in med din ansökan fyra månader innan ditt beslut upphör.

  • De allmänna råden innehåller rekommendationer för hur Försäkringskassan ska beräkna dina merkostnader under en period om tolv månader.

  • De allmänna råden påverkar beslut som fattas från och med 15 juni 2022.

Tips från Försäkringskassan

Senast uppdaterad