Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Intyg för en patient som har aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning

Har du en patient som har aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning? Här hittar du information om hur du fyller i ett läkarintyg för att patienten ska kunna ansöka om att behålla ersättningen under sin sjukdom och om vem som gör vad.

Vad är aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning?

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning är ersättningar till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program genom Arbetsförmedlingen. Blir deltagaren sjuk och inte kan delta i programmet kan hen ha rätt att få behålla ersättningen.

När ska jag skriva ett läkarintyg?

Du ska skriva ett intyg den åttonde dagen som patienten är sjuk eller när patienten begär det. Det betyder inte att du behöver sjukskriva patienten.

I vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan begära ett läkarintyg redan från den första sjukdagen.

Hur skriver jag intyg som ger Försäkringskassan rätt information?

För att kunna lämna aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning behöver Försäkringskassan få ett läkarintyg som ger en medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta eller delta i sitt program.

Läkarintyget ska bland annat visa hur aktivitetsbegränsningarna som orsakas av sjukdom påverkar förmågan att delta i programmet och vad läkaren grundar sin bedömning på.

Det måste finnas tillräcklig information i läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna lämna aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning vid sjukdom. Vad som är tillräckligt varierar beroende på sjukdomen och vilka aktiviteter som ingår programmet.

För att Försäkringskassan ska kunna använda läkarintyget som ett beslutsunderlag för aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning behöver det vara tydligt vad som är din patients berättelse och vad som är din egen professionella bedömning.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor, till exempel att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet. Funktionsnedsättning är när en funktion är sämre än vad som ligger inom det normala spannet för en förmåga.

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Du som läkare kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Med aktivitetsbegränsning menas de svårigheter en person har att utföra aktiviteter. Svårigheterna är en konsekvens av sjukdom och funktionsnedsättning. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss aktivitet i det arbetsmarknadspolitiska programmet.

Exempel 1 – rörelse

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan påverka de kroppsliga funktionerna till exempel genom muskelsvaghet eller rörelseinskränkning. Detta är funktionsnedsättningen (fält 4).

Funktionsnedsättningen kan leda till svårigheter med att ändra kroppsställning, lyfta, bära eller gå. Det är alltså denna begränsning av aktivitetsförmågan som utgör aktivitetsbegränsningen och ska beskrivas på individnivå (fält 5).

En konkretisering av aktivitetsbegränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten

  • endast med svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng
  • inte kan lyfta ett mjölkpaket med en arm
  • bara kan gå en kortare sträcka.

Exempel 2 – värk

Patienten har värk och konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi (fält 4).

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen yttrar sig. Detta eftersom exempelvis funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning.

Beskrivningen av aktivitetsbegränsningen kan bestå av exempel på aktiviteter i det dagliga livet eller i det arbetsmarknadspolitiska programmet. Det kan också vara aktuellt att beskriva i vilken omfattning patienten har svårigheter (fält 5).

 

Här följer en beskrivning av vilken information vi på Försäkringskassan frågar efter i läkarintygens respektive fält.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

Fält 2: Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga

 Här anger du vilken eller vilka sjukdomar som sätter ned patientens förmåga att delta i programmet. Denna information kan bara utelämnas när intyget gäller avstängning på grund av smitta. I de fall det är en åtgärd som gett nedsatt förmåga att delta i programmet, exempelvis ett kirurgiskt ingrepp, anges det i klartext utöver huvuddiagnosen.

Fält 2: Diagnoskod enligt ICD-10 (huvuddiagnos)

Här anger du kod för huvuddiagnosen. Använd så många positioner som möjligt, dock minst tre, vid psykiska diagnoser minst fyra. Andra diagnoser som har betydelse för patientens förmåga att delta i programmet anges i klartext.

Fält 3: Aktuellt sjukdomsförlopp

Här ska patientens egen berättelse om sjukdomen och dess konsekvenser beskrivas kortfattat. Eventuell relevant information i journalen är också av intresse. Det kan till exempel handla om sjukdomens utveckling, uppgifter om insjuknandedatum, eventuellt given behandling, inläggningsdatum, operationsdatum eller tidpunkt för hemgång. Informationen ska endast gälla de sjukdomar som sätter ner förmågan att delta i programmet och som redovisas i fält 2.

Fält 4: Funktionsnedsättningar – observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat

Här beskriver du funktionsnedsättningen och dess omfattning utifrån den eller de diagnoser (fält 2) som orsakar nedsatt förmåga att delta i programmet och som observerats vid din och andra professioners undersökning och medicinska utredning.
 
Ange om beskrivningen bygger på  iakttagelser, undersökningsfynd eller utredningsresultat. Ange även uppgifter om observerade funktionsnedsättningar i form av grader, mått och värden.

Exempel på funktionsnedsättningar:

  • nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation
  • nedsatt kraft
  • nedsatt koncentration
  • nedsatt minnesfunktion
  • nedsatt energi

Fält 4: Jag baserar uppgifterna på

Här anger du på vilken grund du har gjort bedömningen. Flera alternativ kan väljas. Förlängning av en sjukskrivning ska enligt de övergripande principerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på en ny bedömning av sjukdom, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning samt värdering av behandling och sjukdomsförlopp. Det innebär att bedömningen i huvudsak ska baseras på din egen undersökning och endast i undantagsfall på telefonkontakt eller journaluppgifter.

Fält 5: Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos (fält 2) och funktionsnedsättning (fält 4)

Här värderar du och beskriver tydligt hur sjukdomen begränsar patientens förmåga till aktivitet, liksom hur omfattande konsekvenserna är. Informationen i detta fält är den mest centrala för Försäkringskassans bedömning av rätten till aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.

Aktivitetsbegränsningar i rörelseorganen ska de beskrivas så att det framgår vad patienten inte kan göra, exempelvis om patienten har svårt att förflytta sig, nedsatt tolerans för sittande eller framåtböjd kroppsställning eller inte klarar lyft eller långvarig statisk belastning av någon kroppsdel. Begränsningen kan också graderas i till exempel gångsträcka, med eller utan hjälpmedel, eller hur länge sittande eller stående tolereras.

Vid psykiska problem kan aktivitetsbegränsningen innebära att patienten har mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt, förstå instruktioner eller att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift. Patienten kan också ha svårt att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav eller att förstå och uttrycka sig i tal och skrift.

Exempel på aktiviteter som kan vara begränsade är att:

  • ändra kroppsställning
  • bibehålla kroppsställning
  • lyfta armarna ovan axelhöjd
  • gå med eller utan hjälpmedel
  • utföra finmotoriskt arbete med händerna
  • vara uppmärksam
  • lära nytt, förstå instruktioner
  • påbörja, genomföra och avsluta en uppgift
  • hantera stress, förändring och andra psykologiska krav
  • förstå och uttrycka sig i tal och skrift
  • lyfta
  • sitta.

Fält 6a: Rekommendationer

Här bedömer du om det finns behov av kontakt med Arbetsförmedlingen, företagshälsovården eller annan aktör för att underlätta återgång i programmets aktiviteter för patienten.

Fält 6b: Planerad eller pågående behandling eller åtgärd

Här beskriver du behandling eller åtgärder som pågår eller planeras. Om möjligt anger du när i tiden dessa åtgärder börjar respektive slutar.

Fält 7: Är arbetslivsinriktad rehabilitering aktuell?

Här beskriver du eventuella behov av insatser för att möjliggöra återgång i aktivitet, till exempel arbetsträning.

Fält 8a: Patientens arbetsförmåga bedöms i förhållande till

Här anger du vilken sysselsättning eller aktivitet i programmet nedsättningen av förmågan att delta bedöms i förhållande till.

Om bedömningen görs i förhållande till en aktivitet i ett arbetsmarknadspolitiskt program så behöver Försäkringskassan veta vilken det är. Om patienten exempelvis praktiserar på en restaurang kan det vara viktigt att veta om hen, i huvudsak, utför administrativa sysslor eller om arbetsuppgifterna innehåller tunga lyft eller dylikt.

Fält 8b: Jag bedömer att patientens arbetsförmåga är

Här sätter du de aktivitetsbegränsningar som anges i fält 5 i relation till de krav som patientens sysselsättning eller aktiviteter i programmet ställer. Graden av nedsättning och den tidsperiod intyget gäller ska framgå. Försäkringskassan baserar sjukskrivningen på omfattningen på patientens program, inte på heltid. Tänk därför på att fråga hur stor omfattning programmet har.

Ett exempel: Programmet är 75 procent av en heltid på 40 timmar, det vill säga 30 timmar per vecka.  Patienten är sjukskriven på 50 procent. Försäkringskassan anser då att hen har en förmåga att delta i programmet motsvarande 15 timmar.

Fält 9: Patientens arbetsförmåga bedöms nedsatt längre tid än den som det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger, därför att

Om du sjukskriver patienten längre tid än vad som rekommenderas i det försäkringsmedicinska beslutsstödet motiverar du det här.

  • Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt. Det ska också framgå av informationen i fält 4 och 5 att förmågan till aktivitet fortfarande sätter ned förmågan att delta i programmets aktiviteter.
  • Om det inträffar medicinska komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå förmåga att delta i programmet, ska du beskriva komplikationerna eller sjukdomstillstånden och förklara varför dessa fördröjer tillfrisknandet. Detsamma gäller om andra sjukdomstillstånd som förstärker arbetsoförmågan tillkommer.
  • Om patienten väntar på en funktionsförbättrande medicinsk åtgärd ska det framgå hur lång tid som åtgärden eller behandlingen beräknas ta. Det kan exempelvis handla om en höftleds- eller knäledsprotes eller någon annan behandling. Arbetsgivaren och Försäkringskassan behöver denna information för att kunna bedöma om det finns möjlighet till tillfällig omplacering eller anpassade uppgifter i programmet.
  • Om motiveringen är att det pågår behandling, till exempel sjukgymnastik eller kognitiv beteendeterapi, ska du beskriva anledningen till att förmågan att delta i programmet är nedsatt under behandlingen. Det ska också framgå vad behandlingen förväntas leda till.
  • Om sjukskrivningstidens längd påverkas av flera sjukdomar som orsakar en längre period med aktivitetsbegränsning än varje sjukdom för sig, ska du beskriva och förklara detta.
  • Om det är faktorer i arbetsmiljön som gör att sjukdomen fortsätter eller försämras ska detta framgå.

Fält 10: Prognos – kommer patienten att få tillbaka sin arbetsförmåga i nuvarande arbete? (Gäller inte arbetslösa)

Här beskriver du patientens möjligheter att återgå till sina aktuella arbetsuppgifter eller att vårda sitt barn. Uppgifterna är viktiga för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med patienten.

Fält 11: Kan resor till och från arbetet med annat färdsätt än normalt göra det möjligt för patienten att återgå i arbete?

Här anger du om resor till och från arbetet med annat färdsätt kan göra att patienten kan arbeta trots sjukdomen. Det kan till exempel vara taxi.

Fält 12: Kontakt önskas med Försäkringskassan

Här anger du om du vill bli kontaktad av en handläggare på Försäkringskassan.

Fält 13: Övriga upplysningar och förtydliganden

Här kan du förtydliga vad som angetts i andra fält eller lämna annan information som du bedömer har betydelse. Det kan exempelvis handla om skattningsskalor eller laboratorievärden. 

 

Stöd för intygsskrivande

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (socialstyrelsen.se)

Sjukskrivning och rehabilitering (skl.se)

Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården (socialstyrelsen.se)

Vem ska göra vad?

Patienten ska:

  • Sjukanmäla sig till Arbetsförmedlingen första sjukfrånvarodagen.  
  • Begära ett läkarintyg (om sjukfrånvaron överstiger 7 dagar om hen inte har läkarintygsföreläggande).  
  • Ange sjukfrånvaro i ansökan om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.
  • Skicka läkarintyget till Försäkringskassan om hen inte har bett läkaren att göra det.  

Läkaren ska:

  • Skriva ett läkarintyg.  
  • Ange diagnos och funktionsnedsättning i läkarintyget samt beskriv på vilket sätt aktivitetsbegränsningen sätter ner patientens förmåga att delta i aktiviteterna i det arbetsmarknadspolitiska programmet.  
  • Skicka läkarintyget till Försäkringskassan om patienten ber läkaren att göra det.

Läkarintyget finns elektroniskt i de flesta journalsystemen. Läkare som inte har intyg i sitt journalsystem kan ladda ner en blankett här.  

7804 Läkarintyg för sjukpenning

Försäkringskassan ska:

  • Ta ställning till om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning kan lämnas vid sjukfrånvaro och betala ut ersättningen.

Vanliga frågor

Nej. Läkarintyg som gäller en patient med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning kan i nuläget inte kompletteras elektroniskt. Kontakta din patients handläggare för att komplettera läkarintyget.

Nej. Försäkringskassan betalar inte ersättning för utfärdande av detta intyg.

Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.