Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Försäkringskassans stöd för elever med förlängd skolgång

På den här sidan kan du som arbetar inom skolan få information om vilket stöd som Försäkringskassan kan ge elever som behöver lite längre tid att bli klara med skolan. Du kan också läsa om vilken roll du har när en elev får aktivitetsersättning och hur du kan stödja eleven när skoltiden snart är slut.

4 minuter

En film från Försäkringskassan om aktivitetsersättning.

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång är pengar en elev kan få om hen behöver längre tid på sig att bli klar med skolan på grund av en funktionsnedsättning. Det kan till exempel bero på att

  • utbildningen är förlagd över fyra år i stället för tre
  • hen behöver omfattande vård
  • hen påbörjar utbildningen senare
  • skolgången tagit längre tid.

Det finns inget krav på att en elev måste ha gått ett visst antal år i skolan för att kunna beviljas aktivitetsersättning.

Information om vad aktivitetsersättning vid förlängd skolgång är och hur man ansöker finns på sidan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång.

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

 

Ordinarie skolform

Eleven

  • begär ett studieintyg från skolan
  • begär ett medicinskt underlag (intyg eller läkarutlåtande) från sin läkare
  • ansöker om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan
  • skickar det medicinska underlaget och studieintyget till Försäkringskassan
  • får också gärna skicka in sina betyg och sin individuella studieplan.

Skolans personal

  • skriver ett studieintyg
  • hjälper eleven med att få ut sina betyg och sin studieplan.

Särskild skolform

Eleven

  • ber skolan om ett studieintyg
  • ansöker om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan
  • skickar studieintyget till Försäkringskassan.

Skolans personal

  • skriver ett studieintyg.
 

 

Om eleven går i ordinarie skolform ska studieintyget innehålla

  • elevens namn och personnummer
  • skolans namn
  • program
  • studiernas start- och slutdatum.

Utöver dessa obligatoriska uppgifter är det bra om studieintyget också beskriver

  • studieplanering och omfattning av studierna (studietakt)
  • målet med studierna
  • om eleven bytt program eller skolform, och i så fall varför
  • hur tidigare studier gått.

Om eleven går i särskild skolform ska studieintyget innehålla

  • elevens namn och personnummer
  • skolans namn
  • studiernas start- och slutdatum
  • uppgift om att eleven går i särskild skolform.
 

 

Om en elev med aktivitetsersättning byter utbildningsprogram eller skolform är det bra om du hör av dig till Försäkringskassan. Kontakta elevens handläggare eller Kundcenter för partner och informera om

  • när eleven byter utbildningsprogram eller skolform
  • vad bytet av utbildningsprogram eller skolform beror på
  • hur lång studietid som återstår för de ämnen eleven behöver för att få grundläggande kunskaper till och med gymnasienivå.
 

 

När eleven börjar bli klar med sin utbildning är det dags att börja tänka på vad som händer sedan. Det kan handla om fortsatta studier och arbete, men också om olika former av rehabilitering för att eleven ska komma ut i arbetslivet. Arbetsförmedlingen och kommunen har särskilda insatser för unga. Du kan läsa mer om det på deras respektive webbplatser.

Försäkringskassan kan stötta i övergången till Arbetsförmedlingen.

Många unga kan gå vidare till högre studier eller arbete med eller utan stöd från Arbetsförmedlingen. Andra kan på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte börja arbeta eller studera direkt, utan behöver någon form av rehabilitering. För dem finns möjlighet att ansöka om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Det är en ersättning för den som inte har fyllt 30 år och som inte kan arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år.

När en elev ansöker om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga kan Försäkringskassan behöva information från skolan, till exempel om skolan ordnat praktik och hur det i så fall fungerat för eleven. Det ta några månader för Försäkringskassan att utreda och besluta om aktivitetsersättning, så det är viktigt att ansökan görs i god tid.

Aktivitetsersättning vid funktionsnedsättning

Om eleven troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan hen ansöka om hel sjukersättning från och med juli det år hen fyller 19 år.

Sjukersättning vid funktionsnedsättning

 

Vanliga frågor

Eleven kan få aktivitetsersättning för studier på grund- och gymnasieskola, på komvux eller folkhögskola. Eleven kan också studera i särskola, särvux, på riksgymnasierna för döva och hörselskadade eller på en utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade.

För längre frånvaro menas 1 månad och skall bero på andra orsaker än funktionsnedsättning, sjukdom eller beviljad ledighet. Det är därför viktigt att Försäkringskassan får veta om en elev varit frånvarande under en längre tid för att inte riskera eventuella återkrav av aktivitetsersättningen.

Ja. Under den tid som eleven har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång bör huvudfokus vara att eleven fullföljer sina studier. Det finns dock möjlighet för eleven att få vissa aktiviteter bekostade från Försäkringskassan som inte skolan ansvarar för.