Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Sjukersättning vid stadigvarande nedsatt arbetsförmåga

 
Sjukersättning vid funktionsnedsättning 24 minuter

Den här filmen vänder sig till dig som vill få information om sjukersättning vid funktionsnedsättning.

 

Om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta heltid kan du ha rätt till sjukersättning. Reglerna är olika beroende på hur gammal du är.

Vem kan få sjukersättning?

 

Du kan få sjukersättning från och med juli det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning och

  • inte kan arbeta nu eller i framtiden med något arbete på hela arbetsmarknaden, inte heller i anpassade arbeten, till exempel anställningar med lönebidrag.
  • är försäkrad i Sverige.

Du är i regel försäkrad i Sverige om du bor och arbetar här. Du kan också vara försäkrad i Sverige om du bor i ett annat land, men tidigare har bott eller arbetat i Sverige. Om du bor eller arbetar i olika länder kan det finnas undantag, liksom om du nyligen flyttat till Sverige.

Försäkrad i Sverige

Om du inte kan arbeta nu men längre fram kan du i stället ha rätt till aktivitetsersättning.

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga – för dig under 30 år

 

Du kan få sjukersättning om:

  • du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du kan arbeta högst 75 procent
  • sjukdomen eller funktionsnedsättningen alltid kommer att finnas kvar
  • du är försäkrad i Sverige.

Du är i regel försäkrad i Sverige om du bor och arbetar här. Du kan också vara försäkrad i Sverige om du bor i ett annat land, men tidigare har bott eller arbetat i Sverige. Om du bor eller arbetar i olika länder kan det finnas undantag, liksom om du nyligen flyttat till Sverige.

Försäkrad i Sverige

Din arbetsförmåga bedöms olika beroende på din ålder och arbetslivserfarenhet

Om du är yngre än 60 år och 11 månader bedöms din arbetsförmåga mot alla arbeten på arbetsmarknaden, även anpassade arbeten, till exempel anställningar med lönebidrag.

Om du är 60 år och 11 månader eller äldre bedöms arbetsförmågan olika beroende på din arbetslivserfarenhet:

  • Har du haft ett normalt förekommande arbete under de senaste 15 åren bedöms din arbetsförmåga mot sådana arbeten som du har erfarenhet av under den perioden, eller andra lämpliga arbeten som du blivit erbjuden.
  • Om du inte har haft något normalt förekommande arbete under de senaste 15 åren bedöms arbetsförmågan mot alla arbeten på arbetsmarknaden.

Med normalt förekommande arbete menas arbeten utan krav på särskild anpassning.

Hur mycket får jag?

Hur mycket du får i sjukersättning beror på vilka inkomster du har haft.

 

Om du har arbetat och inte har sjukersättning sedan tidigare får du 64,7 procent av din genomsnittliga inkomst under de senaste åren. Du kan som mest få 23 171 kronor före skatt per månad.

Sjukersättningen beräknas på ett annat sätt om du redan har en fjärdedels, halv eller tre fjärdedelars sjukersättning och ansöker om en högre grad. Då kan du kontakta oss för att få veta vad det nya beloppet skulle bli.

 

Om du inte har arbetat eller haft låga inkomster får du garantiersättning. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

Om du har hel ersättning och har fyllt:

  • 19 år men inte 21 år får du 11 842 kronor före skatt i månaden
    21 år men inte 23 år får du 12 081 kronor före skatt i månaden
    23 år men inte 25 år får du 12 320 kronor före skatt i månaden
    25 år men inte 27 år får du 12 558 kronor före skatt i månaden
    27 år men inte 29 år får du 12 797 kronor före skatt i månaden
    29 år men inte 30 år får du 13 036 kronor före skatt i månaden.
  • 30 år får du 13 275 kronor före skatt i månaden.

Beloppen är före skatt och gäller om du har bott i Sverige hela ditt liv. Det räknas om vid varje årsskifte för att följa prisutvecklingen i samhället. I början av januari får du ett brev från oss där du får veta vilket belopp du kommer att få varje månad och vilka datum det kommer att betalas ut.

Aktuella belopp

Tänk på att du kan ha andra försäkringar

Om du får sjukersättning kan du ibland också få pengar från försäkringar som du har genom ditt arbete eller ditt fackförbund. Fråga dem vad som gäller för dig.

Så ansöker du om sjukersättning vid stadigvarande nedsatt arbetsförmåga

1. Ansök

Du måste fylla i ansökan om sjukersättning för att vi ska kunna gå vidare i ditt ärende.

 

2. Din läkare eller du ska skicka in ett läkarutlåtande

Oftast skickar din läkare in ett läkarutlåtande till oss där hen beskriver din sjukdom eller funktionsförmåga. I sådana fall behöver du inte göra något. Om läkaren inte gör det ska du skicka in ett läkarutlåtande på 1177.

Intyg (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Skicka ditt läkarutlåtande till:

Försäkringskassans inläsningscentral
839 88 Östersund

3. Vi kontaktar dig

När vi tagit emot din ansökan får du en handläggare som kommer att utreda din ansökan. Han eller hon kontaktar dig, antingen per brev eller telefon när utredningen påbörjats. Då får du också veta om det behövs några ytterligare handlingar eller uppgifter.

Om du har lämnat fullmakt till någon annan att sköta ditt ärende kan det hända att handläggaren ändå behöver prata med dig.

4. Du får ett beslut

Det tar normalt 5 månader innan du får ett beslut om sjukersättning. Men det kan ta längre tid om det saknas nödvändiga underlag, t ex ett läkarutlåtande.

Om du skulle få avslag på din ansökan om sjukersättning kan Försäkringskassan erbjuda ett möte med Arbetsförmedlingen.

Om du fått avslag på sjukersättning

5. Utbetalning

Information om när sjukersättning betalas ut:

Utbetalningsdatum och handläggningstider

6. Vi följer upp ditt ärende

Du får sjukersättningen tills vidare. Det betyder att du får den till och med månaden innan du fyller 66 år, om inget händer som påverkar din sjukersättning innan dess.

Din arbetsförmåga kan förändras över tid och det kan i vissa fall komma behandlingar eller mediciner som kan förbättra din arbetsförmåga, därför gör vi en uppföljning med några års mellanrum.

Uppföljningen innebär att vi tittar på dina uppgifter igen och om det behövs kontaktar vi dig. När uppföljningen är avslutad skickar vi ett brev till dig.

Du kan ha rätt till fler ersättningar

Om du får sjukersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.

Bostadstillägg

Du får ett förmånsintyg

När du har fått sjukersättning får du ett förmånsintyg från oss tillsammans med beslutet. Med förmånsintyget kan du få rabatter från vissa företag. Det är företagen själva som bestämmer om de ger rabatt och vi kan därför inte veta vilka företag som ger rabatter.

Intyg för förmånstagare finns digitalt på Mina sidor och du kan även visa intyget via Försäkringskassans app.

Visa förmånsintyg

57 sekunder

Filmen visar hur du laddar ner och visar ditt förmånsintyg digitalt.

Om du inte kan använda intyget digitalt

Du kan beställa ett pappersintyg som du får hem via posten.

Vad får jag göra när jag har sjukersättning?

Du har alltid rätt att vara delaktig i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening. Det viktiga är om det kan jämställas med arbete.

Du kan arbeta eller studera med sjukersättning

 

Du kan – om du orkar och vill – arbeta, studera eller arbeta ideellt och fortfarande ha kvar rätten till sjukersättning. Det gäller dig som fick ett beslut om sjukersättning som inte är tidsbegränsat före den 1 juli 2008 och inte fått ett beslut om högre grad av sjukersättning sedan dess.

Om du tänker börja arbeta och får en inkomst, eller arbeta mer än du redan gör, måste du ansöka om att få arbeta med sjukersättning. Det kallas att arbeta med steglös avräkning.

Om du vill studera eller arbeta ideellt behövs det ingen ansökan. Ideellt arbete kan till exempel vara om du har ett uppdrag i en förening eller om du hjälper en vän eller anhörig.

Hur gör jag om jag vill arbeta när jag har sjukersättning?

Innan du börjar arbeta måste du ansöka om steglös avräkning. Du som har sjukersättning på deltid behöver bara ansöka om du vill öka din arbetstid. Om du till exempel har halv sjukersättning ska du ansöka om du vill arbeta mer än halvtid.

Det finns ingen tidsgräns för hur länge du kan arbeta och ändå ha kvar din rätt till sjukersättning, men du måste ansöka inför varje nytt år.

Ansök på Mina sidor

Om du inte kan ansöka på Mina sidor kan du ansöka på blankett.

7280 Ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Vad händer när jag har ansökt om steglös avräkning?

När du har lämnat in din ansökan kan du börja arbeta direkt. Du kommer att få ett beslut av oss, men du behöver inte vänta på det.

Hur mycket kan jag tjäna utan att min sjukersättning minskar?

När du arbetar med steglös avräkning kan du ha inkomster upp till ett visst belopp utan att din sjukersättning påverkas. Det beloppet kallas fribelopp. Hur stort fribeloppet är beror på vilken omfattning av sjukersättning du har, och från och med vilken månad under året som du börjar arbeta eller utökar ditt arbete.

Om du börjar arbeta en bit in på året beräknas ditt fribelopp utifrån det antal månader som återstår av året när du började arbeta, eller utökade ditt arbete. Fribeloppet beräknas på inkomster före skatt. Även om du tjänar mindre än fribeloppet behöver du ansöka om steglös avräkning.

Så här mycket kan du tjäna 2024 utan att din sjukersättning minskar. Det gäller om du arbetar hela året.

Om din omfattning är:

  • Hel sjukersättning får du tjäna upp till 57 300 kronor.
  • Tre fjärdedels sjukersättning får du tjäna upp till 148 980 kronor.
  • Halv sjukersättning får du tjäna upp till 240 660 kronor.
  • En fjärdedels sjukersättning får du tjäna upp till 332 340 kronor.

Vi vet först efteråt hur mycket sjukersättning som du haft rätt till

När du har ansökt får du ett beslut om sjukersättning som bygger på dina förväntade inkomster under året. När vi fått uppgifter från Skatteverket om din inkomst fattar vi ett nytt beslut utifrån hur mycket inkomst som du faktiskt haft. Det dröjer upp till två år efter inkomståret tills beslutet kan fattas.

Om det visar sig att du fått för mycket sjukersättning, kan du bli tvungen att betala tillbaka pengar. Om du har fått för lite sjukersättning, kan du få mer sjukersättning i efterskott.

Anmäl förändringar

Du måste anmäla alla förändringar som kan påverka rätten till, eller storleken på din ersättning. Om du får högre inkomster än vad du förväntat dig ska du anmäla det på Mina sidor genom att fylla i Anmälan ändrad inkomst vid sjukersättning (steglös avräkning). Anmäl förändringen så snart som möjligt, men senast inom 14 dagar efter att du har fått reda på den.

Vad händer om jag börjar arbeta och får en inkomst utan att ansöka?

Om du inte ansöker om omräkning av din sjukersättning innan du börjar arbeta så upphör reglerna om steglös avräkning att gälla för dig. Det kan leda till att du inte längre har rätt till sjukersättning. Du riskerar också att Försäkringskassan kräver tillbaka din sjukersättning.

Kan jag få sjuklön och sjukpenning om jag arbetar med sjukersättning?

Ja, du kan få sjuklön och sjukpenning på den del som du inte har sjukersättning för.

Jag har bostadstillägg. Kan det påverkas om jag börjar arbeta?

Ja, beloppet för bostadstillägg kan minska om du får ökade inkomster. Kontakta Försäkringskassan så att du får rätt ersättning.

Vad händer om jag inte kan fortsätta att arbeta?

Om du inte kan fortsätta att arbeta, ska du anmäla ändrad inkomst. Det gör du genom att logga in på Mina sidor och fylla i Anmälan ändrad inkomst vid sjukersättning (steglös avräkning).

När du anmäler att du slutat arbeta kan det bli så att du inte får mer sjukersättning för det året. Det beror i så fall på att din inkomst redan har blivit så hög att du har fått den sjukersättning som du har rätt till.

 

När du haft sjukersättning i minst ett år kan du prova att arbeta och ha din ersättning vilande. Det innebär att du har kvar rätten till sjukersättning om du skulle bli sjuk igen. Under tiden du arbetar får du också ett skattefritt belopp som motsvarar 25 procent av den ersättning som är vilande. Du kan ha vilande sjukersättning i högst två år.

Ansök om vilande ersättning innan du börjar arbeta

Du måste ansöka om vilande ersättning i förväg, innan du börjar arbeta.

Om du tänker arbeta deltid och ha oregelbunden arbetstid, till exempel arbeta olika mycket eller olika dagar eller veckor, behöver du kontakta Försäkringskassan i förväg. Då får du veta vad som gäller för dig och hur du kan lägga upp din arbetstid utan att det påverkar din ersättning.

Om du inte kan ansöka på Mina sidor kan du ansöka på blankett:

5042 Ansökan om vilande sjukersättning vid arbete Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Hur fungerar det om jag vill arbeta lite varje vecka?

Du kan arbeta lite grann med till exempel politiskt eller ideellt arbete och ändå behålla hela din sjukersättning. Det gäller om du:

  • har hel sjukersättning
  • arbetar högst 5 timmar i veckan
  • tjänar högst en åttondel av den normala inkomsten för det arbetet du gör.

Men du måste anmäla till oss innan du börjar. Ring till kundcenter på 0771‑524 524 så hjälper de dig.

Vem ordnar arbete?

Du kan ordna ett arbete på egen hand eller ta hjälp av Arbetsförmedlingen. Har du sjukersättning på 75 procent och vill arbeta mer ska du kontakta din handläggare. Hen kontaktar Arbetsförmedlingen som ska kunna erbjuda dig ett arbete inom 6 månader.

Hur gör jag om jag vill studera?

När du har haft sjukersättning i minst ett år kan den vara vilande under tiden du studerar. Det innebär att den inte betalas ut men att du har kvar rätten till sjukersättning om du skulle bli sjuk igen.

Om du studerar blir hela din ersättning vilande oavsett om du studerar på heltid eller deltid. Din sjukersättning kan vara vilande i högst två år. När du studerar kan du söka studiemedel eller annat studiestöd från CSN.

Du måste ansöka innan du börjar studera.

Om du inte kan ansöka på Mina sidor kan du ansöka på blankett.

5043 Ansökan om vilande sjukersättning vid studier Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Du kan ha vilande sjukersättning i högst två år. När du studerar och inte längre får sjukersättning kan du söka studiemedel eller annat studiestöd från CSN.

Ring oss om något ändras

Du måste anmäla alla förändringar som kan påverka rätten till eller storleken på din ersättning. Det gör du genom att ringa oss på 0771-524 524. Det gäller till exempel om:

  • du börjar arbeta eller studera
  • du börjar arbeta i större omfattning än tidigare, till exempel om du får halv ersättning men börjar arbeta heltid
  • du får ideella uppdrag som tillkommer eller ändras i omfattning
  • du fortsätter att arbeta sedan ett beslut om vilande aktivitetsersättning har upphört
  • din arbetsförmåga förbättras, även om du inte arbetar
  • du får en ny eller ändrad utländsk pension, livränta eller liknade
  • du flyttar utomlands.

Förändringar som gäller hur mycket du arbetar måste du anmäla i förväg. Övriga förändringar ska du anmäla så snart du vet. Om du inte anmäler förändringar så kan du bli skyldig att betala tillbaka om du tagit emot för mycket pengar eller fått pengar som du egentligen inte ska ha.

Hjälp oss göra vår webbplats bättre

Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.

Till enkäten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Frågor och svar

  • Ja, du kan ansöka om sjukersättning för tre månader bakåt i tiden. Du får pengarna för den tiden i din första utbetalning. För att du ska kunna få sjukersättning för månaderna innan du har skickat in din ansökan ska du också skicka in ett läkarutlåtande som visar att du inte kunde arbeta då. Har du fått pengar från a‑kassan eller kommunen under de månaderna så dras de av från din sjukersättning.

  • Ja, den delen som är inkomstrelaterad betalas ut till dig oavsett vilket land du bor i. Garantiersättning kan du däremot bara få om du bor i ett land inom EU/EES, i Schweiz eller i Kanada. Vänd dig till Försäkringskassan för mer information om när du har rätt att ta med din garantiersättning till ett annat land.

    Om du flyttar utomlands permanent så ska du anmäla det till Försäkringskassan. Det är viktigt att du talar om vilken adress, bank och kontonummer du vill att sjukersättningen ska skickas till. En gång om året får du ett levnadsintyg skickat till dig som du ska fylla i och skicka in till Försäkringskassan.

    Om du bor i Danmark, Finland, Norge eller Tyskland behöver du inte skicka in något levnadsintyg. Uppgifterna om dig hämtas i stället genom datautbyte mellan Sverige och ditt bosättningsland.

  • Ja. Om du får pension eller ersättning från ett annat land är det viktigt att du berättar för oss om den ändras. Om du gör det får du rätt sjukersättning och slipper bli återbetalningsskyldig.

  • Nej. Din sjukersättning påverkas inte av tidigt uttag av pension. Båda ersättningarna kan betalas ut till dig samtidigt.

  • Du har kvar din rätt till bostadstillägg. Men om du tjänar mer pengar när du arbetar kan tillägget minska.

  • Här kan du läsa om hur mycket Försäkringskassan drar i skatt och hur du undviker kvarskatt om du har fler inkomster.

    Om skatt

  • Du kan avbryta arbetet om du inte längre klarar av att arbeta. Du kan då få tillbaka din sjukersättning. Kontakta i så fall Försäkringskassan.

  • I Sverige kallas invaliditetspension för sjukersättning.

    Sickness compensation in Sweden

Relaterade länkar

Har du en funktionsnedsättning som innebär risk för sämre tandhälsa

För dig som ska ansöka om att avskriva studielån

Tips från Försäkringskassan

Senast uppdaterad