Vårt uppdrag inom sjukförsäkringen

Vanliga frågor

Hur kan en handläggare på Försäkringskassan bedöma hur sjuk en person är?

Det är förmågan att arbeta som våra handläggare bedömer, inte sjukdomen eller symtomen i sig. Om två personer har råkat ut för precis samma sak kan den ena ha rätt till ersättning utan att den andra har det. Den som sitter på kontoret framför en dator kanske kan arbeta som vanligt med ett brutet ben, men det kan troligtvis inte en idrottslärare. Då är det bara idrottsläraren som har rätt till sjuklön eller sjukpenning. Den som sitter på kontoret kan få ersättning för arbetsresor i stället för sjuklön eller sjukpenning om han eller hon inte kan ta sig till arbetet som vanligt utan måste åka taxi.

Men om benbrottet tar lång tid att läka kanske arbetsgivaren kan ordna så att idrottsläraren kan sitta med pappersarbete under en period tills benet är läkt. Då har idrottsläraren inte längre rätt till sjukpenning. Han eller hon kan fortfarande få ersättning för arbetsresor om det inte går att ta sig till arbetet på vanligt sätt.

Vem ansvarar för rehabiliteringen?

Hälso- och sjukvården och arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen ansvarar för de rehabiliteringsinsatser som behövs för att en person ska kunna återgå i arbete eller börja söka arbete. Försäkringskassan ansvarar för att samordna insatserna. Om rehabiliteringen inte fungerar som den ska kan handläggaren ge stöd i kontakten med arbetsgivare och vård.

Har antalet avslag på sjukpenning ökat?

Ja. 2016 fick 2,1 procent avslag på sin första ansökan och 2017 var det 2,6 procent. För avslag i ett pågående ärende ökade det från 4,1 procent 2016 till 5,8 procent 2017. För att öka rättssäkerheten i Försäkringskassans handläggning har vi anställt fler handläggare de senaste två åren. Det har lett till att vi har kunnat göra bättre bedömningar vid de tidsgränser som är angivna i den så kallade rehabiliteringskedjan och som myndigheten ska följa enligt lag. Det har i sin tur lett till att fler får avslag vid nyansökningar och i pågående sjukperioder.

Varför begär ni in kompletteringar från läkarintygen?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en persons arbetsförmåga och rätt till sjukpenning, behöver vi bland annat information om patientens diagnos, funktionsnedsättning samt vilken aktivitetsbegränsning som är följden av diagnosen.

För att vi ska kunna göra rättssäkra bedömningar så krävs ibland kompletteringar från läkaren. Exempel på detta är om en person har varit sjukskriven i över 180 dagar. Då ändras Försäkringskassans bedömningsgrunder och handläggaren kan behöva ny information som inte finns i läkarintyget som då behöver kompletteras.

Har man rätt till sjukpenning är det viktigt att man får det samt att det finns en planering för återgång i arbete där de eventuella rehabiliteringsåtgärder som behövs för att komma tillbaka i arbete finns med i planeringen Men det är också viktigt att man inte på oklara grunder hamnar i sjukskrivning utan en konkret plan för att återgå i arbete.

Har antalet kompletteringar av läkarintyg ökat?

Ja, eftersom antalet sjukfall ökat. Andelen begärda kompletteringar ligger jämt över tid. Försäkringskassan begärde in kompletteringar för 9,7 procent av läkarintygen vid sjukskrivning som inkommit till Försäkringskassan för åren 2016/2017. Motsvarande andel för 2011 var 9,3 procent och för 2012 7,2 procent.

Jag är sjuk men ni skriver i mitt beslut att jag kan ta ett normalt förekommande arbete, vad menar ni med det?

När du har varit sjukskriven i mer än 180 dagar bedömer Försäkringskassan din arbetsförmåga i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden, och inte längre bara till ditt vanliga jobb. Ett normalt förekommande arbete är ett vanligt arbete du kan klara utan några särskilda anpassningar. När vi gör bedömningen får vi inte ta hänsyn till vad du arbetat med tidigare, vilken utbildning du har eller hur arbetsmarknaden ser ut där du bor. Vår roll är att bedöma din arbetsförmåga, medan det är Arbetsförmedlingens roll att hjälpa dig att börja arbeta igen.

Varför kräver ni ibland att läkaren ska ange objektiva fynd för att ni ska acceptera en sjukskrivning?

Försäkringskassan ska inte använda begreppet ”objektiva fynd” utan använda de begrepp som står i läkarintyget, det vill säga observationer, undersökningsfynd och testresultat. Läkaren ska ange vilka observationer som hen har gjort vid undersökningen och det är viktigt att det framgår att läkaren själv gjort en bedömning och analys och inte enbart återupprepar det patienten sagt.