Vårt uppdrag inom sjukförsäkringen

Vanliga frågor

Hur kan en handläggare på Försäkringskassan bedöma hur sjuk en person är?

Det är förmågan att arbeta som våra handläggare bedömer, inte sjukdomen eller symtomen i sig. Om två personer har råkat ut för precis samma sak kan den ena ha rätt till ersättning utan att den andra har det. Den som sitter på kontoret framför en dator kanske kan arbeta som vanligt med ett brutet ben, men det kan troligtvis inte en idrottslärare. Då är det bara idrottsläraren som har rätt till sjuklön eller sjukpenning. Den som sitter på kontoret kan få ersättning för arbetsresor i stället för sjuklön eller sjukpenning om han eller hon inte kan ta sig till arbetet som vanligt utan måste åka taxi.

Men om benbrottet tar lång tid att läka kanske arbetsgivaren kan ordna så att idrottsläraren kan sitta med pappersarbete under en period tills benet är läkt. Då har idrottsläraren inte längre rätt till sjukpenning. Han eller hon kan fortfarande få ersättning för arbetsresor om det inte går att ta sig till arbetet på vanligt sätt.

Vem ansvarar för rehabiliteringen?

Hälso- och sjukvården och arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen ansvarar för de rehabiliteringsinsatser som behövs för att en person ska kunna återgå i arbete eller börja söka arbete. Försäkringskassan ansvarar för att samordna insatserna. Om rehabiliteringen inte fungerar som den kan handläggaren ge stöd i kontakten med arbetsgivare och vård.

Har antalet avslag på sjukpenning ökat?

Ja. 2016 fick 2,1 procent avslag på sin första ansökan och 2017 var det 2,6 procent. För avslag i ett pågående ärende ökade det från 4,1 procent 2016 till 5,8 procent 2017. För att öka rättssäkerheten i Försäkringskassans handläggning har vi anställt fler handläggare de senaste två åren. Det har lett till att vi har kunnat göra bättre bedömningar vid de tidsgränser som är angivna i den så kallade rehabiliteringskedjan och som myndigheten ska följa enligt lag. Det har i sin tur lett till att fler får avslag vid nyansökningar och i pågående sjukperioder.

Varför begär ni in kompletteringar från läkarintygen?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en persons arbetsförmåga och rätt till sjukpenning, behöver vi bland annat information om patientens diagnos, funktionsnedsättning samt vilken aktivitetsbegränsning som är följden av diagnosen.

För att vi ska kunna göra rättssäkra bedömningar så krävs ibland kompletteringar från läkaren. Exempel på detta är om en person har varit sjukskriven i över 180 dagar. Då ändras Försäkringskassans bedömningsgrunder och handläggaren kan behöva ny information som inte finns i läkarintyget som då behöver kompletteras.

Har man rätt till sjukpenning är det viktigt att man får det samt att det finns en planering för återgång i arbete där de eventuella rehabiliteringsåtgärder som behövs för att komma tillbaka i arbete finns med i planeringen Men det är också viktigt att man inte på oklara grunder hamnar i sjukskrivning utan en konkret plan för att återgå i arbete.

Har antalet kompletteringar av läkarintyg ökat?

Ja, eftersom antalet sjukfall ökat. Andelen begärda kompletteringar ligger jämt över tid. Försäkringskassan begärde in kompletteringar för 9,7 procent av läkarintygen vid sjukskrivning som inkommit till Försäkringskassan för åren 2016/2017. Motsvarande andel för 2011 var 9,3 procent och för 2012 7,2 procent.

Jag är sjuk men ni skriver i mitt beslut att jag kan ta ett normalt förekommande arbete, vad menar ni med det?

Försäkringskassan gör sin bedömning om rätt till sjukpenning utifrån vilken arbetsförmåga en person har. Det kan innebära att en person inte kan gå tillbaka till sitt vanliga arbete men att den kan utföra ett normalt förekommande arbete. Ett normalt förekommande arbete definieras enligt rättspraxis som fysiskt lätta och rörliga förvärvsarbeten utan icke ergonomiska arbetsställningar, exempelvis fysiskt lätta och varierande förvärvsarbeten. Försäkringskassans bedömer arbetsförmågan medan Arbetsförmedlingens roll är att hjälpa människor åter i arbete.