Aktivera JavaScript

Du verkar inte ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. För att kunna använda alla funktioner på Försäkringskassans webbplats måste du tillåta JavaScript i din webbläsare eller uppgradera till en webbläsare som kan hantera JavaScript.

Vårt uppdrag inom sjukförsäkringen

Här kan du som är intresserad av Försäkringskassans uppdrag inom den allmänna sjukförsäkringen läsa om handläggarens roll, läkarintyg och vilka andra aktörer som är delaktiga vid en sjukskrivning. Totalt fick 591 000 personer sjukpenning någon gång under år 2019 varav 63 procent var kvinnor och 37 procent var män.

Försäkringskassans uppdrag

Försäkringskassan uppdrag från regeringen inom sjukförsäkringen är att ge rätt ersättning till rätt person genom en rättssäker och effektiv handläggning. Försäkringskassan ska även samverka med hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer. Det långsiktiga målet är att så få människor som möjligt ska behöva vara borta från sitt arbete på grund av sjukdom.

Handläggarens roll

Försäkringskassans handläggare ska bedöma arbetsförmågan hos den som ansöker om sjukpenning för att kunna besluta om hen har rätt till ersättning. Bedömningen görs utifrån uppgifterna i ansökan, läkarintyget och lagstiftningen.

Läkarintyg – underlag för att beskriva arbetsförmåga

Den som är borta från arbetet i mer än sju dagar måste ha ett läkarintyg. Läkarintyget används av arbetsgivaren och Försäkringskassan för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt och personen därför har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. Läkarintyget ger alltså inte automatiskt rätt till ersättning.

I läkarintyget ska läkaren beskriva hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan och ange hur länge och i vilken omfattning personen behöver vara sjukskriven. Innehåller inte läkarintyget tillräckligt med information kan Försäkringskassan begära att läkaren kompletterar det.

Den försäkringsmedicinska rådgivaren tolkar information

Försäkringsmedicinska rådgivare anlitas som experter i medicinska frågor som uppstår i handläggningen. De är medicinskt kunniga och ger handläggarna stöd i att förstå och analysera informationen i läkarintygen. Försäkringsmedicinska rådgivare fattar inga beslut om sjukpenning.

Försäkringskassans samordningsuppdrag

Försäkringskassan har ansvar för att samordna rehabiliteringsinsatser för den som är sjukskriven. I det arbetet ska Försäkringskassan samverka med arbetsgivare, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt andra myndigheter som berörs av rehabilitering för den sjukskrivna.

Det innebär att Försäkringskassan i samverkan med andra aktörer, både när det gäller den enskilde och på strukturell nivå, ställer krav på att de bidrar till att skapa förutsättningar för återgång i arbetet för den som är sjukskriven. Försäkringskassan ska se ser till att rätt åtgärder görs i rätt tid av den som har ansvar för det, men utför inte några rehabiliterande insatser.

Rehabiliteringskedjan

Din arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge du har varit sjuk. Detta kallas för rehabiliteringskedjan.

Bedömning i flera steg

Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.

Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare.

Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Vad händer om du blir sjuk?

2 minuter

Se filmen om hur sjukskrivningsprocessen fungerar.

Undantag från tidsgränserna i rehabiliteringskedjan

Tidsgränserna i rehabiliteringskedjan gäller inte om Försäkringskassan bedömer att övervägande skäl talar för att personen kan gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren inom ett år från den första sjukdagen. Med övervägande skäl menas att mer talar för än emot att personen kan återgå i arbete hos arbetsgivaren. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbeten hos arbetsgivaren även efter dag 180. Tidsgränserna gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma en persons arbetsförmåga i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden.

Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. För den som är arbetssökande bedöms arbetsförmågan i förhållande till hela arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden. För egenföretagare bedöms arbetsförmågan i förhållande till hela arbetsmarknaden först efter 180 dagar.

Minimera

Visste du att...

Avslag vid initial ansökan om sjukpenning 2019. 3,9 procent är avslagna ansökningar. 96,1 procent är beviljade ansökningar.

Avslag av sjukpenning under pågående sjukfall 2019. 7,1 procent är avslagna ansökningar. 92,9 procent är beviljade ansökningar. Källa: Försäkringskassans årsredovisning 2018.

Vanliga frågor

: Hur kan en handläggare på Försäkringskassan bedöma hur sjuk en person är?

Det är förmågan att arbeta som våra handläggare bedömer, inte sjukdomen eller symtomen i sig. Om två personer har råkat ut för precis samma sak kan den ena ha rätt till ersättning utan att den andra har det. Den som sitter på kontoret framför en dator kanske kan arbeta som vanligt med ett brutet ben, men det kan troligtvis inte en idrottslärare. Då är det bara idrottsläraren som har rätt till sjuklön eller sjukpenning. Den som sitter på kontoret kan få ersättning för arbetsresor i stället för sjuklön eller sjukpenning om han eller hon inte kan ta sig till arbetet som vanligt utan måste åka taxi.

Men om benbrottet tar lång tid att läka kanske arbetsgivaren kan ordna så att idrottsläraren kan sitta med pappersarbete under en period tills benet är läkt. Då har idrottsläraren inte längre rätt till sjukpenning. Han eller hon kan fortfarande få ersättning för arbetsresor om det inte går att ta sig till arbetet på vanligt sätt.; Vem ansvarar för rehabiliteringen?

Hälso- och sjukvården och arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen ansvarar för de rehabiliteringsinsatser som behövs för att en person ska kunna återgå i arbete eller börja söka arbete. Försäkringskassan ansvarar för att samordna insatserna. Om rehabiliteringen inte fungerar som den ska kan handläggaren ge stöd i kontakten med arbetsgivare och vård.; Hur många får avslag på sin ansökan om sjukpenning?

2018 fick 3 procent avslag på sin första ansökan och 2019 var det 3,9 procent. För avslag i ett pågående ärende var det 5,3 procent 2018 och 7,1 procent 2019.; Varför begär ni in kompletteringar från läkarintygen?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en persons arbetsförmåga och rätt till sjukpenning, behöver vi bland annat information om patientens diagnos, funktionsnedsättning samt vilken aktivitetsbegränsning som är följden av diagnosen.

För att vi ska kunna göra rättssäkra bedömningar så krävs ibland kompletteringar från läkaren. Exempel på detta är om en person har varit sjukskriven i över 180 dagar. Då ändras Försäkringskassans bedömningsgrunder och handläggaren kan behöva ny information som inte finns i läkarintyget som då behöver kompletteras.

Har man rätt till sjukpenning är det viktigt att man får det samt att det finns en planering för återgång i arbete där de eventuella rehabiliteringsåtgärder som behövs för att komma tillbaka i arbete finns med i planeringen Men det är också viktigt att man inte på oklara grunder hamnar i sjukskrivning utan en konkret plan för att återgå i arbete.; Har antalet kompletteringar av läkarintyg ökat?

Ja, eftersom antalet sjukfall ökat. Andelen begärda kompletteringar ligger jämt över tid. Försäkringskassan begärde in kompletteringar för 9,7 procent av läkarintygen vid sjukskrivning som inkommit till Försäkringskassan för åren 2016/2017. Motsvarande andel för 2011 var 9,3 procent och för 2012 7,2 procent.; Jag är sjuk men ni skriver i mitt beslut att jag kan ta ett normalt förekommande arbete, vad menar ni med det?

När du har varit sjukskriven i mer än 180 dagar bedömer Försäkringskassan din arbetsförmåga i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden, och inte längre bara till ditt vanliga jobb. Ett normalt förekommande arbete är ett vanligt arbete du kan klara utan några särskilda anpassningar. När vi gör bedömningen får vi inte ta hänsyn till vad du arbetat med tidigare, vilken utbildning du har eller hur arbetsmarknaden ser ut där du bor. Vår roll är att bedöma din arbetsförmåga, medan det är Arbetsförmedlingens roll att hjälpa dig att börja arbeta igen.; Varför kräver ni ibland att läkaren ska ange objektiva fynd för att ni ska acceptera en sjukskrivning?

Försäkringskassan ska inte använda begreppet ”objektiva fynd” utan använda de begrepp som står i läkarintyget, det vill säga observationer, undersökningsfynd och testresultat. Läkaren ska ange vilka observationer som hen har gjort vid undersökningen och det är viktigt att det framgår att läkaren själv gjort en bedömning och analys och inte enbart återupprepar det patienten sagt.