Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Vårt uppdrag inom assistansersättning

Här kan du som är intresserad av att förstå Försäkringskassans uppdrag inom assistansersättningen läsa om vad som styr vem som har rätt till statlig assistansersättning och vilket ansvar som ligger på kommunerna.

Försäkringskassans uppdrag

Möjligheten till assistansersättning är viktig för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv på samma sätt som personer utan funktionsnedsättning. Tillsammans med Sveriges kommuner har vi ett ansvar att ge rätt stöd till personer med funktionsnedsättning, där vår del handlar om att bedöma rätten till statlig assistansersättning.

Försäkringskassan ansvarar för att den statliga assistansersättningen, utifrån gällande lagar och rättspraxis, går till de personer som har rätt till den. Alla ska kunna räkna med att bedömas på ett likvärdigt sätt oavsett var i landet de bor. Dessutom har vi ett ansvar att anmäla om vi misstänker att utförare av assistans inte följer de lagar och regler som gäller.

Vem kan få assistansersättning från Försäkringskassan?

För att få statlig assistansersättning från Försäkringskassan behöver personen tillhöra någon av personkretsarna i LSS. Personen ska även ha behov av hjälp mer än 20 timmar i veckan med fem i lagen fastställda behov; personlig hygien, intagande av måltider, av- och påklädnad, kommunikation med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen.

Kommunen och Försäkringskassan – vem gör vad?

Ansvaret för personlig assistans är idag delat mellan kommunerna och Försäkringskassan. Ansvarsfördelningen är, i huvudsak, beroende av hur omfattande den enskildes behov av personlig assistans för grundläggande behov är.

Om en persons behov av hjälp med de i lagen fastställda behoven överstiger 20 timmar per vecka är Försäkringskassan ansvarig för att betala ut assistansersättning.

Personen använder sedan dessa pengar för att själv välja hur den personliga assistansen ska anordnas. Assistansen kan anordnas av en kommun eller någon annan som har tillstånd att bedriva verksamhet med assistans. Det är även möjligt att anställa sina egna assistenter.

Understiger behovet 20 timmar i veckan är det kommunen som är ansvarig för stödinsatserna. Exempel på sådana kan vara personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, särskilda boenden och daglig verksamhet. Stöd till personer med funktionsnedsättning och deras familjer ges till största delen, 89 procent av insatserna, av kommunen. Om en person behöver vård till följd av sin funktionsnedsättning ansvarar sjukvården för detta.

Rätt ersättning ska gå till rätt person i rätt tid

För att säkerställa att rätt person får assistansersättning, och att bedömningarna är likvärdiga och rättssäkra, utgår Försäkringskassan från gällande regelverk och rättspraxis. Dessa beskrivs i vår vägledning gällande Assistansersättning. Rättspraxis har ändrats och förtydligats sedan 1994 då LSS infördes, bland annat genom domar i Högsta förvaltningsdomstolen.

Försäkringskassan ska följa den praxis som domarna skapar och då kan bedömningen av vem som har rätt till assistansersättning och i vilken utsträckning förändras över tid.

Försäkringskassan gör i dagsläget, efter lagändringen den 1 april, inte tvåårsomprövningar av rätten till assistans. Det innebär som regel att de som idag har assistans inte kan bli av med de timmar de redan har.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över LSS, uppdraget ska redovisas i ett betänkande senast den 15 december 2018. Du kan läsa mer om LSS-utredningen på regeringens hemsida.

Varför är inte andning ett grundläggande behov?

”Grundläggande behov” syftar här på de i lagen fastställda behov som ger rätt till personlig assistans. Andning är självklart ett mänskligt behov, men hjälp med andningssvårigheter är inte en del av insatsen personlig assistans, men kan vara det för exempelvis sjukvården eller kommunen.

Fram till 2015 räknade Försäkringskassan in ”ständig och aktiv tillsyn”, exempelvis för personer med andningssvårigheter, i det femte grundläggande behovet – ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”.

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde dock då att det femte grundläggande behovet endast omfattar den som har en psykisk funktionsnedsättning. Därmed kan denna hjälp inte räknas in bland de behovs som enligt lagen anges som grundläggande.

Hur bedömer Försäkringskassan rätten till personlig assistans för sondmatning?

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2018 fastställde att hjälp med sondmatning ingår i det grundläggande behovet hjälp med måltider. Det innebär att fler än tidigare har rätt till statlig assistansersättning för hjälp med sondmatning. I vilken omfattning måste dock bedömas i varje enskilt fall. De delar som ska räknas in är de som är av privat och integritetskänslig karaktär vilket framgår av domen.

Rent konkret innebär det enligt vårt rättsliga ställningstagande att hjälp med på- och urkoppling av sondslangen samt justering av slangarna, men också i vissa fall övervakning under själva näringstillförseln. Detta förutsätter att assistenten övervakar matningen på ett så intensivt och närgånget sätt att matningen bör betraktas som tillräckligt privat och integritetskänslig.

Sådan övervakning kan behövas av medicinska skäl när det finns en väsentligt förhöjd risk för att vätska och mat hamnar i luftstrupe och lungor (aspiration) med risk för allvarliga komplikationer om den enskilde inte själv kan påkalla hjälp. Det kan vara fallet för medvetandesänkta personer, sängbundna personer utan normal sväljreflex och personer med tendens till ventrikelretention. Det rör sig om en komplex medicinsk bedömning som bör göras i varje enskilt fall.

Vanliga frågor

LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en rättighetslag som ska garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar har goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet, och att de kan påverkar vilket stöd och vilken service som de får. Syftet med lagen är att de här personerna ska få möjlighet att leva som andra.

För att ansöka om personlig assistans behöver personen tillhöra någon av personkretsarna i LSS. De tre personkretsarna är:

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Personkrets 2: Personer som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder på grund av yttre våld eller en kroppslig sjukdom.

Personkrets 3: Personer som har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättning som inte beror på normalt åldrande. Detta gäller om de fysiska eller psykiska funktionsnedsättningarna är stora och orsakar betydande svårigheter i personens dagliga livsföring och personen därför har ett stort behov av stöd eller service. Betydande svårigheter i personens dagliga livsföring kan vara att han eller hon behöver hjälp med att klä på sig, laga mat, förflytta sig eller kommunicera med omgivningen.

Statlig assistansersättning är en av flera olika sorters stöd som personer med funktionsnedsättning kan ha rätt till. Lagen slår fast att just detta stöd är till för att hjälpa de som behöver hjälp med fem specifika behovsområden (se nedan) i mer än 20 timmar i veckan för att kunna leva ett liv som andra.

Den som inte kommer upp över denna gräns kan självklart fortfarande vara i stort behov av hjälp, men den ska då utföras av exempelvis sjukvården eller kommunen.

Knappt 15000 vuxna och barn hade assistansersättning i december år 2017. Statens utgifter för den delen av socialförsäkringen som Försäkringskassan ansvarar för är 228 miljarder. Utgifterna för den statliga assistansersättningen 2017 uppgick till 27,9 miljarder kronor. Det motsvarade drygt 12% av totalkostnaden.