Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Utlåtande för merkostnadsersättning

Informationen på den här sidan gäller dig som är läkare för en person med funktionsnedsättning som ska ansöka om merkostnadsersättning. Här får du information om hur du fyller i läkarutlåtandet och om vem som gör vad.

Vad är merkostnadsersättning?

En patient kan få merkostnadsersättning om hen har merkostnader till följd av sin funktionsnedsättning. Merkostnaderna ska då uppgå till ett visst belopp per år och vara kostnader som är utöver vanliga kostnader för en person i samma ålder som inte har en funktionsnedsättning.

Hur skriver jag ett utlåtande som ger Försäkringskassan rätt information?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en persons rätt till merkostnadsersättning, behöver vi information om patientens diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. När vi tittar på det medicinska underlaget har vi DFA-kedjan som stöd.

 

DFA-kedjan består av:

  • Diagnos. Avser den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.
  • Funktionsnedsättning. Avser vilka funktioner eller förmågor som är nedsatta jämfört med personer i samma ålder och vilka observationer som gjorts.
  • Aktivitetsbegränsning. Avser diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser i vardagen.

I läkarutlåtandet behöver du som läkare beskriva patientens diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som är en följd av dessa.

Det ska vara tydligt vad som är patientens egen beskrivning och vad som är din iakttagelse och bedömning som läkare.

Aktivitetsbegränsningen ska beskrivas så att man förstår att den är en följd av angiven diagnos, observationer vid undersökningen (status) och en följd av beskriven funktionsnedsättning. Kedjan ska hänga ihop, orsakssambandet ska vara rimligt.

 

Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör DFA-analysen. Det är nödvändigt att du tydligt skiljer patientens rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor som till exempel att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet. Funktionsnedsättning är när en funktion är sämre än vad som kan ses som det normala spannet av förmåga.

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan du som läkare uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Du kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1 – rörelsepåverkan

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning.

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas.

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, i vilken omfattning patienten klarar sin personliga hygien, klarar vardagliga händelser som att städa, handla och laga mat är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2 – kognitiv påverkan

Patienten har svårigheter med nedstämdhet och nedsatt förmåga att interagera med en eller flera personer. Konsekvenser för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att det föreligger funktionsnedsättning i form av depression eller kommunikationssvårigheter till följd av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis svårigheter att kommunicera eller interagera med en eller flera personer, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen på individnivå yttrar sig.

Beskrivningen av aktivitetsbegränsningen kan bestå av exempel på aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet. Det kan också vara aktuellt att beskriva i vilken omfattning patienten har svårigheter att självständigt hantera vardagliga sysslor som att sköta sin hygien, att handla, städa och tvätta. Här kan man också lyfta fram kognitiva förmågor som ger en kognitiv påverkan.

 

Här följer en beskrivning av vilken information vi på Försäkringskassan frågar efter i läkarutlåtandets respektive fält. Om utrymmet i någon ruta inte räcker till använder du fortsättningsbladet på sista sidan i blanketten.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara gärna komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7806 Läkarutlåtande för merkostnadsersättning Pdf, 931 kB.

Fält 2: Utlåtandet är baserat på

Här skriver du vad du baserat läkarutlåtandet på. Fyll i ett eller flera alternativ.

Om utlåtandet är baserat på din undersökning av patienten skriver du datum för det senaste undersökningstillfället.

Motivera under punkt 9 ”Övriga upplysningar” om det inte varit aktuellt med någon undersökning av patienten.

Fält 2a: Finns det andra medicinska utredningar och underlag som är relevanta för fastställd diagnos?

Om det finns andra utredningar eller underlag som är relevanta för de fastställda diagnoserna kan du skriva det här. Det kan till exempel vara ett neuropsykiatriskt utlåtande, ett underlag från habiliteringen, en utredning från en annan specialistenhet eller underlag från andra yrkesprofessioner inom hälso- och sjukvården. Ange även utredningar som du vet har gjorts men som du inte själv har tagit del av. Bifoga gärna utredningar eller underlag som du har tillgång till. Om du inte har tillgång till dem, så skriv gärna från vilken vårdgivare Försäkringskassan kan begära dem.

Fält 3: Diagnos

Ange samtliga diagnoser som påverkar funktionsförmågan. Ange också diagnoskod. Skriv den diagnos som har störst betydelse först. Skriv även diagnoskod. Om det inte finns en fastställd diagnos kan du ange symtomdiagnos.

Fält 3a: Beskriv kortfattat historiken för diagnoserna ovan

Här skriver du kortfattat när och hur diagnosen debuterat och utvecklats fram till i dag. Beskriv också eventuell övrig medicinsk historik som du bedömer är av betydelse. Försäkringskassan behöver uppgifterna för att förstå patientens nuvarande svårigheter. Du behöver däremot inte redovisa patientens fullständiga medicinska historik.

Fält 4: Funktionsnedsättning

Här beskriver du patientens funktionsnedsättningar och redovisar fysiska och psykiska undersökningsfynd samt observationer som kommit fram vid din undersökning.

Frågan om funktionsnedsättning är indelad i funktionsområden enligt ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Beskriv patientens funktionsnedsättning under respektive funktionsområde. Skriv även graden av funktionsnedsättning om det är möjligt.

Om patienten inte har någon funktionsnedsättning inom funktionsområdet, eller om du bedömer att den inte är relevant för att ansöka om merkostnadsersättning, lämnas rutan tom.

Även resultatet av undersökningar genomförda av en annan legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården kan anges.

Fält 5: Aktivitetsbegränsningar

Aktivitetsbegränsningar är svårigheter att genomföra aktiviteter, en uppgift eller en handling – det som patienten inte kan göra på grund av sitt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning.

Ange de aktivitetsbegränsningar som är en konsekvens av eller kan härledas till patientens funktionsnedsättningar. Aktivitetsbegränsningarna ska vara beskrivna på individnivå, det vill säga hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen begränsar patientens förmåga att klara aktiviteter i det dagliga livet.

Vi efterfrågar inte din bedömning av patientens merkostnader. Försäkringskassan utreder om patienten har rätt till merkostnadsersättning.

6. Pågående och planerade medicinska behandlingar

Ange behandlingar och rehabiliterande insatser, till exempel träning, läkemedel, hjälpmedel eller ordinerad specialkost som ges på grund av patientens funktionsnedsättning.

Skriv även vem som är ansvarig vårdgivare och tidsplan för behandlingen eller insatsen.

Försäkringskassan behöver veta vilka behandlingar eller insatser som ordinerats för att patienten kan ha kostnader kopplade till ordinerade behandlingar eller insatser som ger rätt till merkostnadsersättning.

7. Hur förväntas patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar utvecklas över tid?

Här skriver du hur du bedömer att patientens funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar förväntas utvecklas över tid. Du behöver däremot inte ange prognosen för respektive diagnos.

Försäkringskassan behöver informationen för att kunna bedöma om patienten har rätt till merkostnadsersättning.

 

Just nu får Försäkringskassan många ansökningar som gäller läkemedel mot obesitas. Det finns vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kostnader ska kunna godtas för läkemedel för obesitas som inte ingår i läkemedelsförmånen:

  • du som läkare ska ha bedömt att de behandlingar som är prioriterade av Socialstyrelsen vid obesitas inte är medicinskt motiverade för patienten
  • patienten ska ha obesitas fastställd före 66 års ålder
  • behandlingen med läkemedlet ska ha påbörjats före 66 års ålder.

Vem ska göra vad?

För att patienten ska få merkostnadsersättning behöver Försäkringskassan medicinsk information för att bedöma rätten till denna ersättning. Du som läkare fyller i ett läkarutlåtande som beskriver patientens funktionsnedsättning och hur den påverkar hen.

Patienten ska:

  • Be om ett läkarutlåtande om merkostnadsersättning.
  • Ansöka om merkostnadsersättning.hos Försäkringskassan.
  • Skicka in läkarutlåtandet till Försäkringskassan.

Läkaren ska:

  • Skriva ett läkarutlåtande för merkostnadsersättning..
  • Ge läkarutlåtandet till patienten.

7806 Läkarutlåtande för merkostnadsersättning Pdf, 931 kB.

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma om patienten har rätt till merkostnadsersättning.och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

Frågor och svar

  • Villkoren för att få merkostnadsersättning finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

    Information för patienten om merkostnadsersättning för vuxna

    Information för patienten om merkostnadsersättning för barn

  • Ja, om patienten har uppehållstillstånd kan hen ha rätt till ersättning från Försäkringskassan. Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

    Information för patient som har fått uppehållstillstånd i Sverige

    Om patienten är asylsökande och inte har fått uppehållstillstånd ännu har hen inte rätt till ersättning från Försäkringskassan.

    Information för patient som är asylsökande i Sverige

  • Nej. Försäkringskassan betalar inte ersättning för utfärdande av detta intyg.

  • Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.

  • Ja, det måste vara en läkare som skriver läkarutlåtandet. Men du bör bidra med din kunskap om patientens tillstånd genom att skriva ett utlåtande som kan vara med som ett komplement till läkarutlåtandet. Diskutera med läkaren.

  • Ja, men bara om patienten samtycker till att du får ta del av uppgifterna.

    Annars gäller sekretess för tidigare medicinska underlag.

Senast uppdaterad