Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Utlåtande för aktivitets­ersättning

Här får du som har en patient som ska ansöka om aktivitetsersättning information om hur du fyller i läkarutlåtandet och om vem som gör vad.

Vad är aktivitetsersättning?

Aktivitetsersättning kan betalas ut till den som är under 30 år och har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Den kan också betalas ut till den som är under 30 år och som på grund av sin funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sina studier.

Hur skriver jag ett utlåtande som ger Försäkringskassan rätt information?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en persons rätt till aktivitetsersättning, behöver vi information om patientens diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.

 

Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör en helhetsbedömning av på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Det är det nödvändigt att du tydligt skiljer patientens rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Läkaren kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Om det finns neuropsykiatriska funktionsnedsättning är det viktigt att de tydligt redovisas.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningar är svårigheter att genomföra aktiviteter, uppgifter eller handlingar. Exempel på aktivitetsbegränsningar kan vara svårigheter att stå, gå, förstå eller läsa instruktioner och att påbörja och genomföra uppgifter.

Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift. I läkarutlåtandet ska du beskriva de aktivitetsbegränsningar som orsakas av funktionsnedsättningen.

Exempel 1 – neuropsykiatrisk problematik

Patienten har neuropsykiatrisk problematik, och hens funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar ska beskrivas. Det är bra om det går att gradera begränsningarna så att det går att få en uppfattning om hur omfattande besvär individen har.

Neuropsykiatrisk problematik kan till exempel vara psykiska funktionsnedsättningar i form av hyperaktivitet, nedsatt uppmärksamhet, arbetsminne, bristande impulskontroll och nedsatt psykisk uthållighet.Sådana funktionsnedsättningar kan leda till aktivitetsbegränsningar för patienten i form av svårigheter att hantera stress, passa tider, ta till sig information, arbeta uthålligt och målmedvetet samt svårigheter att planera, påbörja och slutföra aktiviteter.

Exempel 2 – värk

Patienten har värk och vilka konsekvenser det har för hens funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi.

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning och hur den yttrar sig.

Beskriv aktivitetsbegränsningen genom att ge exempel på hur den påverkar patientens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet. Det kan, till exempel vara problem att förflytta sig eller ändra kroppsställning, upprätthålla uppmärksamhet längre stunder eller följa instruktioner.

 

Här följer en beskrivning av vilken information Försäkringskassan behöver för respektive fält i läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7801 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Fält 2: Från vilken vårdgivare kan Försäkringskassan hämta information om utredningen/underlaget?

Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.

Fält 3: Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga

Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga. Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först. Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt.

Använd inga andra tecken än bokstäver och siffror. Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan anges dessa under ”övriga upplysningar”.

Finns skäl till att revidera/uppdatera tidigare att diagnos?

Möjliga anledningar kan vara:

  • att det var länge sedan utredningen gjordes
  • att ny bedömning har rekommenderats i tidigare utlåtande eller
  • att den kliniska bilden avviker från vad som kan förväntas utifrån ställd diagnos.

Fält 5: Funktionsnedsättning – beskriv undersökningsfynd och grad av funktionsnedsättning (lätt, måttlig, stor, total) inom relevanta funktionsområden

Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis avvikelser i somatisk och psykisk status, röntgen- och laboratoriefynd, resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar, andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska.

Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som läkaren bedömer tala för ett psykiatriskt tillstånd.

Källhänvisning funktionsområden

Funktionsområdenas hjälptexter följer väsentligen ICF men är något förenklade då kategorierna i läkarutlåtandena är färre.

Intellektuell funktion

Med intellektuell funktion, teoretisk begåvning eller intelligens avses förmågan att tänka logiskt. För att lösa ett problem på ett logiskt vis gör vi det genom att föreställa oss det i tankarna snarare än att pröva oss fram konkret.

Exempel: En vuxen som klarat skolgång med normalbetyg och klarar vardagliga krav i arbete och privatliv är i regel normalbegåvad. För en noggrannare nivåbedömning krävs testning utförd av psykolog.

Övergripande psykosociala funktioner

Med psykosociala funktioner avses förmågan till emotionell kontakt, social ömsesidighet och samspel. Förmågan att på ett teoretiskt plan kunna sätta sig in i hur andra människor tänker och känner, även om man inte har varit med om samma situation själv. Bristande förmåga till social ömsesidighet och samspel leder lätt till missförstånd, konflikter och svårigheter med relationer i privatliv och arbetsliv.

Uppmärksamhet, koncentration och exekutiv funktion

Förmågan till uppmärksamhet handlar om att rikta sitt fokus på rätt sak vid rätt tillfälle samt att skifta, fördela och vidmakthålla uppmärksamhet.

I förmågan ingår även en tidsaspekt. En person behöver viljemässigt kunna rikta sin uppmärksamhet under lång tid, alltså vara uthållig.

Med exekutiv funktion avses förmågan att planera, initiera, genomföra, korrigera och avsluta en handling.

Exempel: Att rikta, reglera och uthålligt bevara uppmärksamheten är en stor svårighet för en person med ADHD/ADD. Tillfälliga svårigheter kan bero på sjukdom (till exempel sömnstörning, depression eller utmattning) eller skada (till exempel hjärnskakning) och uppkomma när som helst under livet. Även svårigheter med exekutiva funktioner är vanliga vid ADHD/ADD men förekommer även vid andra tillstånd.

Annan psykisk funktion

Med annan psykisk funktion avses övriga psykiska funktioner, som psykiska språkfunktioner, emotionella funktioner, minnesfunktioner och psykiska funktioner som berör energinivå, förmågan till impulskontroll, motivation, omdöme, medvetenhet om det egna beteendet samt att vara orienterad till tid, plats, situation och person.

Exempel: I denna ruta kan till exempel affektiva svårigheter, svårigheter att reglera sitt temperament, beteendestörningar och missbruk ingå. Även påverkan på medvetande och orienteringsförmåga samt förvirring sekundärt till kroppslig sjukdom kan ingå.

Balans, koordination och motorik

Med balans avses kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Med koordination avses till exempel öga-handkoordination, gångkoordination och att samordna rörelser av armar och ben. Med motorik avses svårigheter med finmotorik, grovmotorik eller till exempel munmotorik.

Exempel: Svårigheter med dessa områden kan ha uppstått tidigt som till exempel vid en CP-skada eller uppkommit senare i livet till följd av till exempel en stroke eller neurologisk sjukdom.

Annan kroppslig funktion

Med annan kroppslig funktion avses här avvikelser eller förlust i kroppsfunktion och fysiologiska funktioner utifrån ICF:s intentioner. Här beskrivs observerade funktionsnedsättningar (direkt/indirekt) med avvikelser i status men även sådana som framkommit i annan medicinsk utredning.

Exempel: Med annan kroppslig funktion avses konsekvenser av somatisk sjukdom som till exempel avvikelser i kroppslig status, röntgen och laboratoriefynd samt kliniskt fysiologiska undersökningar.

Fält 6: Aktivitetsbegränsningar – beskriv vad patienten har svårt att göra på grund av den eller de
funktionsnedsättningar som beskrivs ovan

I din beskrivning kan du få stöd genom att utgå från det som står i följande kapitlen om aktiviteter och delaktighet i ICF:

  • Lärande och att tillämpa kunskap
  • Allmänna uppgifter och krav
  • Kommunikation
  • Förflyttning
  • Personlig vård
  • Hemliv
  • Mellanmänskliga interaktioner och relationer
  • Viktiga livsområden: exempelvis utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomi
  • Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv: exempelvis som fritidsintressen.
  • Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes, intervju eller någon annans observationer anger du det.

Ange även om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.

Fält 8: Beskriv även om det finns medicinska skäl till särskilda arbetstider

Särskilda arbetstider kan vara annan än ordinarie förläggning av arbetstiden, till skillnad från att minska arbetstiden lika mycket varje dag.

Beskriv vad patienten kan göra trots sin sjukdom eller sina begränsningar

Beskriv här om patienten har särskilt goda resurser inom något område eller har några speciella förmågor som kan tas till vara. Informationen är till för att hjälpa Försäkringskassan som utöver att bedöma rätten till ersättning, även ansvarar för att samordna rehabilitering och andra aktiva insatser. Beskriv eller lämna gärna förslag på vad som kan underlätta för patienten att komma ut i arbete.

Exempel på vad som kan underlätta att komma ut i arbete:
  • arbetsförberedande insatser
  • delta i fysisk eller social träning
  • olika lokala samverkansaktiviteter
  • utbildningsinsatser
  • olika typer av hjälpmedel.

Fält 10: Kontakt med Försäkringskassan

Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.



 

Här följer en beskrivning av vilken information Försäkringskassan behöver för respektive fält i läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7802 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Fält 2: Från vilken vårdgivare kan Försäkringskassan hämta information om utredningen/underlaget?

Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.

Fält 4: Funktionsnedsättning

Beskriv när och hur patientens funktionsnedsättning debuterat, utvecklats och hur den visar sig för närvarande. Beskriv på vilket sätt funktionsnedsättningen påverkar eller har påverkat, patientens förmåga att klara sin skolgång. Funktionsnedsättning behöver inte finnas kvar när studierna påbörjas, det är tillräckligt att den lett till att patienten behövt förlängd skolgång.

Fält 6: Kontakt med Försäkringskassan

Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.

Vem ska göra vad?

Patienten ska:

  • Be om ett läkarutlåtande från läkaren.
  • Ansöka om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan.
  • Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.

Läkaren ska:

  • Skriva ett läkarutlåtande om hälsotillstånd.
  • Ge läkarutlåtandet till patienten.

7801 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

7802 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma om patienten har rätt till aktivitetsersättning och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.

 

När en patient får aktivitetsersättning gör Försäkringskassan en plan för rehabilitering tillsammans med patienten. Planen ska innehålla åtgärder som kan bidra till patienten kan börja arbeta eller studera.

Information för patienten om aktivitetsersättning

Om arbetsträning kan vara en väg tillbaka till arbetet

 

Försäkringskassan behöver i vissa fall ett detaljerat läkarutlåtande (E213) när en enskild person är bosatt i Sverige och har varit bosatt eller förvärvsarbetat i något av EU:s medlemsländer. Blanketten (E213) är gemensam för alla EU-länder och används alltid i dessa sammanhang.

Så går det till:

  • Patienten skickar in sin ansökan om aktivitetsersättning tillsammans med läkarutlåtandet.
  • Försäkringskassan ser att patienten har bott utomlands.
  • Vi på Försäkringskassan kontaktar dig som är läkare och ber dig skriva ett detaljerat läkarutlåtande.

För att blanketten ska fungera bra rekommenderar vi att du sparar den lokalt, högerklickar och öppnar med lämpligt program och väljer språk.

E213 Detaljerat läkarutlåtande Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.

 

Läkarutlåtanden och särskilda läkarutlåtanden

Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning till läkaren för läkarutlåtanden. Det gäller även när patienten har begärt läkarutlåtande för att bifoga sin ansökan om aktivitetsersättning.

Ersättning betalas bara ut för ett fullständigt läkarutlåtande. I de fall Försäkringskassan behöver begära komplettering av ett utlåtande betalas alltså ersättningen ut först när kompletteringen har kommit in. Ett annat villkor är att avgift för utlåtandet inte tagits ut av patienten.

Vem kan få ersättning?

Ersättning kan bara betalas ut till läkare som arbetar på privata vårdenheter som har samverkansavtal med landstinget enligt den nationella taxan samt läkare som helt står utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Läkare som är anställda av landstinget eller arbetar på en privat vårdenhet som har vårdavtal med landstinget eller ingår i vårdvalssystemet kan inte få ersättning.

Hur stort är arvodet?

Arvodet är 2 200 kronor för

  • ett utlåtande om hälsotillstånd
  • ett detaljerat läkarutlåtande
  • ett utlåtande för sjukersättning.

Du kan få ersättning även när patienten har begärt ett läkarutlåtande för att ansöka om sjukersättning. Om vi samtycker till att du tar hjälp i utredningen av någon med en annan kompetens, får även den tiden räknas in i den totala tidsåtgången. I så fall kan arvodet bli högre.

Så begär du ersättning för ett läkarutlåtande

Läkare som har utfärdat ett utlåtande om hälsotillstånd eller ett utlåtande för aktivitetsersättning kan begära arvode på blanketten 7807 Begäran om ersättning för läkarutlåtande – sjukersättning, aktivitetsersättning och livränta.

7807 Begäran om ersättning för läkarutlåtande för sjukersättning, aktivitetsersättning och livränta Pdf, 715.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Avstämningsmöten

Den personliga handläggaren avgör om det behövs ett avstämningsmöte. Du som läkare kan ta initiativ till ett avstämningsmöte för en patient genom att kontakta Försäkringskassans handläggare.

Du kan få ersättning om du har deltagit i ett avstämningsmöte. Arvodet är högst 750 kronor för den första timmen och därefter högst 375 kronor per påbörjad halvtimme. Faktura för deltagande i avstämningsmöte skickas till Försäkringskassan.

Fakturor till Försäkringskassan

Frågor och svar

  • Vi behöver ett medicinskt underlag för de elever som studerar på en utbildning som inte kräver att eleven har en funktionsnedsättning. Det medicinska underlaget ska visa att eleven har en funktionsnedsättning. Det kan framgå till exempel av ett läkarutlåtande. Vi behöver inte något medicinskt underlag om eleven studerar på en utbildning som kräver att eleven har en funktionsnedsättning, till exempel gymnasiesärskola.

Senast uppdaterad