Vilka får assistansersättning?
Här kan du läsa om delar av den officiella statistiken om assistansersättning. Fokus ligger framför allt på vilka det är som får assistansersättning, samt utvecklingen av antal mottagare och deras genomsnittliga antal assistanstimmar över tid.
Assistansersättning är ett ekonomiskt stöd för att täcka kostnaderna för personlig assistans. För att få assistansersättning måste man omfattas av lagen om stöd och service (LSS) och ha en omfattande och varaktig funktionsnedsättning. Både barn och vuxna kan beviljas assistansersättning.
Assistansersättningens utveckling
Assistansreformen infördes 1994 och innebar att personer med funktionsnedsättning kunde få rätt till personlig assistans. Syftet var att ge människor med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar en möjlighet att leva ett liv som andra och vara delaktiga i samhället.
Assistansersättning kan beviljas till den som behöver hjälp med grundläggande behov som
- hjälp med andning
- att sköta sin hygien
- att äta och dricka
- att klä av och på sig
- att kommunicera med andra.
Den kan också beviljas för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Personer som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov kan också ha rätt till assistans för andra personliga behov.
Det år som assistansersättningen infördes beviljades drygt 6 100 personer assistansersättning från Försäkringskassan. Antal personer med statlig assistansersättning ökade därefter stadigt fram till år 2009 för att sedan stabiliseras i några år. I slutet av 2015 fick drygt 16 000 personer assistansersättning men sedan dess har antal mottagare minskat. Minskningen kan framför allt förklaras av att färre personer beviljats assistansersättning. Det är därmed fler personer som av olika anledningar slutar få assistansersättning än vad det är som beviljas assistansersättning. I december 2022 fick 13 380 personer assistansersättning från Försäkringskassan. Av dessa var 55 procent män och pojkar och 45 procent kvinnor och flickor.
Antal personer med assistansersättning efter kön, decembervärdet 1994–
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning från och med 1994
Statlig assistansersättning kan man få först om ens grundläggande behov i genomsnitt uppgår till mer än 20 timmar i veckan. Sedan assistansersättningen infördes ökade genomsnittligt antal timmar per mottagare fram till 2015. I december 2022 hade de som beviljats assistans i genomsnitt beviljats assistans för 133 timmar i veckan. Män och pojkar har i genomsnitt något fler assistanstimmar i veckan än kvinnor och flickor.
Genomsnittligt antal timmar per vecka, decembervärdet 1994–
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning från och med 1994
Ökade utgifter beror på fler timmar (Korta analyser 2016:3)
Pdf, 279 kB, öppnas i nytt fönster.
Anledning till assistans varierar efter kön och ålder
För att få assistansersättning måste man omfattas av lagen om stöd och service (LSS) och tillhöra en av lagens tre personkretsar. I personkrets 1 ingår personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personer som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom ingår i personkrets 2. I personkrets 3 ingår personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Totalt sett är det ungefär lika många som ingår i personkrets 1 som i personkrets 3, medan betydligt färre ingår i personkrets 2. Av de kvinnor och flickor som har assistansersättning är det något vanligare att tillhöra personkrets 3. För män och pojkar är det vanligast att tillhöra personkrets 1.
Vad som är mer utmärkande är att fördelningen av personkrets skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Av barn 0‑19 år tillhör 71 procent av de assistansberättigade personkrets 1. Dessa har assistans på grund av en utvecklingsstörning, autism eller ett autismliknande tillstånd. Andelen som tillhör personkrets 2 och personkrets 3 ökar med åldern. Av mottagare som är 60 år och äldre tillhör majoriteten personkrets 3.
Antal mottagare av assistansersättning efter personkrets och ålder i december 2022
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning efter län
Fakta om assistansersättningen
Assistansersättning kan ges till personer som behöver personlig assistans på grund av en funktionsnedsättning. För att få ersättning från Försäkringskassan måste hjälp med grundläggande behov uppgå till mer än i genomsnitt 20 timmar i veckan. Om behovet är mindre är det kommunen som kan tillgodose behovet av hjälp. Personer som bor i gruppbostad eller vårdas på institution har inte rätt till assistansersättning.
Assistansersättningen ska ersätta de assistansberättigades kostnader för personlig assistans. Assistansen kan köpas från en kommun, ett brukarkooperativ eller ett privat företag. Det är även möjligt för den assistansberättigade personen att bli egen arbetsgivare åt sina assistenter. Assistansersättningen betalas med ett schablonbelopp per timme, vilket år 2022 motsvarade 319,70 kronor. Det finns dock en möjlighet att ansöka om ett högre timbelopp för personer med särskilda skäl. Det högsta beloppet 2022 var 358,06 kronor.