Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.
Utlåtande för aktivitetsersättning Actions
Loading...

Utlåtande för aktivitetsersättning

text Utlåtande för aktivitetsersättning-speglad funktionsers/sjukdom Actions
Loading...

Här får du som har en patient som ska ansöka om aktivitetsersättning information om hur du fyller i läkarutlåtandet och om vem som gör vad.

Vad är aktivitetsersättning?

Aktivitetsersättning är en ersättning till den som är under 30 år och har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Hur skriver jag ett utlåtande som ger Försäkringskassan rätt information?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en persons rätt till aktivitetsersättning, behöver vi information om patientens diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. När vi tittar på det medicinska underlaget har vi DFA-kedjan som stöd.

DFA-kedjan består av:

Diagnos – den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.
Funktionsnedsättning – vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen och vilka observationer som gjorts.
Aktivitetsbegränsning – diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.

I läkarutlåtandet behöver du som läkare beskriva patientens diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som är en följd av dessa.

Det ska vara tydligt vad som är patientens egen beskrivning och vad som är din iakttagelse och bedömning som läkare.

Aktivitetsbegränsningen ska beskrivas så att man förstår att den är en följd av angiven diagnos, observationer vid undersökningen (status) och en följd av beskriven funktionsnedsättning. Kedjan ska hänga ihop, orsakssambandet ska vara rimligt.

 

Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör DFA-analysen. Det är det nödvändigt att du tydligt skiljer patientens rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor som att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet. Funktionsnedsättning är när en funktion är sämre än vad som kan ses som det normala spannet av förmåga.

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Läkaren kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1 – rörelse

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning.

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas.

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng.

  • Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning.
  • Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2 – värk

Patienten har värk och konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi.

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen yttrar sig. Detta eftersom exempelvis funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning.

Beskriv aktivitetsbegränsningen genom att ge exempel på hur den påverkar patientens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet, till exempel problem med minne, koncentrationsförmåga eller att följa instruktioner.

Det måste framgå att det är din bedömning av patientens nedsättningar och begränsningar som anges i läkarutlåtandet.

j
 

Här följer en beskrivning av vilken information Försäkringskassan behöver för respektive fält i läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7801 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Fält 2: Från vilken vårdgivare kan Försäkringskassan hämta information om utredningen/underlaget?

Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.

Fält 3: Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga

Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga. Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först. Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt.

Använd inga andra tecken än bokstäver och siffror. Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan  dessa under ”övriga upplysningar”.

Finns skäl till att revidera/uppdatera tidigare att diagnos?

Möjliga anledningar kan vara:

  • att det var länge sedan utredningen gjordes
  • att ny bedömning har rekommenderats i tidigare utlåtande eller
  • att den kliniska bilden avviker från vad som kan förväntas utifrån ställd diagnos

Fält 5: Funktionsnedsättning – beskriv undersökningsfynd och grad av funktionsnedsättning (lätt, måttlig, stor, total) inom relevanta funktionsområden

Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis avvikelser i somatisk och psykisk status
röntgen- och laboratoriefynd, resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar, andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska.

Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som läkaren bedömer tala för ett psykiatriskt tillstånd.

Källhänvisning funktionsområden
Funktionsområdenas hjälptexter följer väsentligen ICF men är något förenklade då kategorierna i läkarutlåtandena är färre.

Intellektuell funktion        
Med intellektuell funktion, teoretisk begåvning eller intelligens avses förmågan att tänka logiskt. För att lösa ett problem på ett logiskt vis gör vi det genom att föreställa oss det i tankarna snarare än att pröva oss fram konkret.        

Exempel: En vuxen som klarat skolgång med normalbetyg och klarar vardagliga krav i arbete och privatliv är i regel normalbegåvad. För en noggrannare nivåbedömning krävs testning utförd av psykolog.

Kommunikation och social interaktion
Med kommunikation avses att kunna uttrycka och ta emot verbala, skrivna eller andra former av information/meddelanden.

Med social interaktion avses förmågan att på ett teoretiskt plan sätta sig in i hur andra människor tänker och känner, även om man inte varit med om samma situation själv. Bristande förmåga till social interaktion leder lätt till missförstånd, konflikter och svårigheter med relationer i privatliv och arbetsliv.

Exempel: Svårigheter som till exempel uppmärksamhetsbrister, impulskontrollbrist, personlighetsstörningar och affektiva sjukdomar kan leda till svårigheter med social interaktion. Om svårigheterna med social interaktion är omfattande ställs diagnos inom det så kallade autismspektrat.

Uppmärksamhet, koncentration och exekutiv funktion
Förmågan till uppmärksamhet handlar om att rikta sitt fokus på rätt sak vid rätt tillfälle samt att skifta, fördela och vidmakthålla uppmärksamhet.

I förmågan ingår även en tidsaspekt. En person behöver viljemässigt kunna rikta sin uppmärksamhet under lång tid, alltså vara uthållig.

Med exekutiv funktion avses förmågan att planera, initiera, genomföra, korrigera och avsluta en handling.

Exempel: Att rikta, reglera och uthålligt bevara uppmärksamheten är en stor svårighet för en person med ADHD/ADD. Tillfälliga svårigheter kan bero på sjukdom (till exempel sömnstörning, depression eller utmattning) eller skada (till exempel hjärnskakning) och uppkomma när som helst under livet. Även svårigheter med exekutiva funktioner är vanliga vid ADHD/ADD men förekommer även vid andra tillstånd.

Annan psykisk funktion
Med annan psykisk funktion avses övriga psykiska funktioner, som berör energinivå, förmågan till impulskontroll, motivation, omdöme, medvetenhet om det egna beteendet samt att vara orienterad till tid, plats, situation och person.

Exempel: I denna ruta kan till exempel affektiva svårigheter, svårigheter att reglera sitt temperament, beteendestörningar och missbruk ingå. Påverkan på medvetande och orienteringsförmåga samt förvirring sekundärt till kroppslig sjukdom kan ingå.

Annan psykisk funktion
Med annan psykisk funktion avses övriga psykiska funktioner, som berör energinivå, förmågan till impulskontroll, motivation, omdöme, medvetenhet om det egna beteendet samt att vara orienterad till tid, plats, situation och person.         

Exempel: I denna ruta kan till exempel affektiva svårigheter, svårigheter att reglera sitt temperament, beteendestörningar och missbruk ingå. Även påverkan på medvetande och orienteringsförmåga samt förvirring sekundärt till kroppslig sjukdom kan ingå.

Balans, koordination och motorik
Med balans avses kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Med koordination avses till exempel öga-handkoordination, gångkoordination och att samordna rörelser av armar och ben. Med motorik avses svårigheter med finmotorik, grovmotorik eller till exempel munmotorik.

Exempel: Svårigheter med dessa områden kan ha uppstått tidigt som till exempel vid en CP-skada eller uppkommit senare i livet till följd av till exempel en stroke eller neurologisk sjukdom.

Annan kroppslig funktion
Med annan kroppslig funktion avses här avvikelser eller förlust i kroppsfunktion och fysiologiska funktioner utifrån ICF:s intentioner. Här beskrivs observerade funktionsnedsättningar (direkt/indirekt) med avvikelser i status men även sådana som framkommit i annan medicinsk utredning.

Exempel: Med annan kroppslig funktion avses konsekvenser av somatisk sjukdom som till exempel avvikelser i kroppslig status, röntgen och laboratoriefynd samt kliniskt fysiologiska undersökningar.

Fält 6: Aktivitetsbegränsningar – beskriv vad patienten har svårt att göra på grund av den eller de
funktionsnedsättningar som beskrivs ovan

Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter i patientens sysselsättning där svårigheter uppstår. Beskriv hur ofta dessa situationer uppstår och graden av svårigheterna. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna.  Om uppgiften baseras på anamnes/intervju eller någon annans observationer anger du det. Ange även om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.

Fält 8: Beskriv även om det finns medicinska skäl till särskilda arbetstider

Särskilda arbetstider kan vara annan än ordinarie förläggning av arbetstiden, till skillnad från att minska arbetstiden lika mycket varje dag.

Beskriv vad patienten kan göra trots sin sjukdom eller sina begränsningar
Beskriv här om patienten har särskilt goda resurser inom något område eller har några speciella förmågor som kan tas till vara. Informationen är till för att hjälpa Försäkringskassan som utöver att bedöma rätten till ersättning, även ansvarar för att samordna rehabilitering och andra aktiva insatser. Beskriv eller lämna gärna förslag på vad som kan underlätta för patienten att komma ut i arbete        

Exempel på vad som kan underlätta att komma ut i arbete:

  • arbetsförberedande insatser
  • delta i fysisk eller social träning
  • olika lokala samverkansaktiviteter
  • utbildningsinsatser
  • olika typer av hjälpmedel.

Fält 10: Kontakt med Försäkringskassan

Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.

 

Här följer en beskrivning av vilken information Försäkringskassan behöver för respektive fält i läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7802 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

Fält 2: Från vilken vårdgivare kan Försäkringskassan hämta information om utredningen/underlaget?

Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.

Fält 4: Funktionsnedsättning

Beskriv om det finns ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång och att det inte finns några andra skäl än rent medicinska som är orsaken till de förlängda studierna. Funktionsnedsättning behöver inte finnas kvar när studierna påbörjas, det är tillräckligt att den orsakat behovet av förlängd skolgång.

Fält 6: Kontakt med Försäkringskassan

Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.

 

Vem ska göra vad?

Patienten ska:

  • Be om ett läkarutlåtande från läkaren.
  • Ansöka om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan.
  • Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.

Läkaren ska:

  • Skriva ett läkarutlåtande om hälsotillstånd.
  • Ge läkarutlåtandet till patienten.

7801 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmågapdf öppnas i nytt fönster

7802 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgångpdf öppnas i nytt fönster

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma om patienten har rätt till aktivitetsersättning och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.
När en patient får aktivitetsersättning gör Försäkringskassan en plan för rehabilitering tillsammans med patienten. Planen ska innehålla åtgärder som kan bidra till patienten kan börja arbeta eller studera.
 
Försäkringskassan behöver i vissa fall ett detaljerat läkarutlåtande (E213) när en enskild person är bosatt i Sverige och har varit bosatt eller förvärvsarbetat i något av EU:s medlemsländer. Blanketten (E213) är gemensam för alla EU-länder och används alltid i dessa sammanhang.
Så går det till:  
  1. Patienten skickar in sin ansökan om aktivitetsersättning tillsammans med läkarutlåtandet.   
  2. Försäkringskassan ser att patienten har bott utomlands.   
  3. Vi på Försäkringskassan kontaktar dig som är läkare och ber dig skriva ett detaljerat läkarutlåtande.

E213 Detaljerat läkarutlåtandepdf öppnas i nytt fönster

 

Läkarutlåtanden och särskilda läkarutlåtanden  

Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning till läkaren för läkarutlåtanden. Det gäller även när patienten har begärt läkarutlåtande för att bifoga sin ansökan om aktivitetsersättning.  

Ersättning betalas bara ut för ett fullständigt läkarutlåtande. I de fall Försäkringskassan behöver begära komplettering av ett utlåtande betalas alltså ersättningen ut först när kompletteringen har kommit in. Ett annat villkor är att avgift för utlåtandet inte tagits ut av patienten.  

Vem kan få ersättning?

Ersättning kan bara betalas ut till läkare som arbetar på privata vårdenheter som har samverkansavtal med landstinget enligt den nationella taxan samt läkare som helt står utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Läkare som är anställda av landstinget eller arbetar på en privat vårdenhet som har vårdavtal med landstinget eller ingår i vårdvalssystemet kan inte få ersättning.

Hur stort är arvodet?

Arvodet är 2 200 kronor för

  • ett utlåtande om hälsotillstånd
  • ett detaljerat läkarutlåtande
  • ett utlåtande för sjukersättning.

Du kan få ersättning även när patienten har begärt ett läkarutlåtande för att ansöka om sjukersättning. Om vi samtycker till att du tar hjälp i utredningen av någon med en annan kompetens, får även den tiden räknas in i den totala tidsåtgången. I så fall kan arvodet bli högre.

Avstämningsmöten

Den personliga handläggaren avgör om det behövs ett avstämningsmöte. Du som läkare kan ta initiativ till ett avstämningsmöte för en patient genom att kontakta Försäkringskassans handläggare.  

Du kan få ersättning om du har deltagit i ett avstämningsmöte. Arvodet är högst 750 kronor för den första timmen och därefter högst 375 kronor per påbörjad halvtimme. Faktura för deltagande i avstämningsmöte skickas till Försäkringskassan.

Fakturor till Försäkringskassan

    

Vanliga frågor

Villkoren för att få aktivitetsersättning finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patienten om aktivitetsersättning

Ja, om patienten har fått uppehållstillstånd kan hen ha rätt till ersättning från Försäkringskassan. Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patient som har fått uppehållstillstånd i SverigeOm patienten är asylsökande och inte har fått uppehållstillstånd ännu har hen inte rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Information för patient som är asylsökande i Sverige

Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.

Ja, det måste vara en läkare som skriver läkarutlåtandet. Men du bör bidra med din kunskap om patientens tillstånd genom att skriva ett utlåtande som kan vara med som ett komplement till läkarutlåtandet. Diskutera med läkaren.

Ja, här hittar du korta beskrivningar av vanliga begrepp inom sjuk- och funktionsnedsättning.

Sjukpenning

Ersättning från Försäkringskassan när en patient inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Aktivitetsersättning

Ersättning från Försäkringskassan till den som är under 30 år och har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Sjukersättning

Ersättning från Försäkringskassan när en patient inte kommer att återfå sin arbetsförmåga.

Läkarintyg

Ett läkarintyg ska användas om du bedömer att din patient inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Läkarutlåtande

Ett utlåtande ska användas vid bedömningar i ett ärende, till exempel när en patient har ansökt om sjuk- eller aktivitetsersättning.

Ja, de äldre blanketterna kommer att vara giltiga fram tills att samtliga landsting har anslutit sig till den nya digitala plattformen, det vill säga fram till och med kalenderåret 2019. När alla landsting är anslutna kommer de äldre underlagen att fasas ut.

Det nya läkarutlåtandet är särskilt anpassat till ansökning om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Stor tyngd läggs vid beskrivningen av funktionsnedsättningen. Dessa ska beskrivas utifrån olika funktionsområden och graderas. I det nya utlåtandet efterfrågar vi konkreta exempel på vad patienten har svårt att göra på grund av sin funktionsnedsättning. Vi efterfrågar inte en bedömning av arbetsförmågan, utan en bedömning av patientens medicinska förutsättningar för arbete.

En annan skillnad är att tidigare och planerad medicinsk behandling eller åtgärd ska redovisas mer utförligt än tidigare. Det finns även möjlighet för intygsskrivande läkare att hänvisa till tidigare utredningar.

Ja, de som ansöker om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga ska skicka med ett läkarutlåtande. Det är lämpligt att läkarutlåtandet lämnas på den blankett som Försäkringskassan har fastställt. Det minskar behov av komplettering.

Nej, det är inget krav på att ett läkarutlåtande ska bifogas ansökan om förlängd skolgång.

Den som ansöker om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och studerar i ordinarie skolform ska, på begäran av Försäkringskassan, ge in ett medicinskt underlag som beskriver funktionsnedsättningen. Det är lämpligt att uppgifterna lämnas på den blankett som Försäkringskassan har fastställt.

För den som studerar i särskild skolform (särskola) behöver inget medicinskt underlag bifogas ansökan.