Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Utlåtande för assistansersättning

Här får du som har en patient som ska ansöka om assistansersättning information om hur du fyller i läkarutlåtandet och om vem som gör vad.

Vad är assistansersättning?

Assistansersättning är ersättning som en person med omfattande funktionsnedsättning kan få för att anlita personliga assistenter. Både vuxna och barn kan få assistansersättning.

Hur skriver jag ett utlåtande som ger Försäkringskassan rätt information?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en persons rätt till assistansersättning, behöver vi information om patientens diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. När vi tittar på det medicinska underlaget har vi DFA-kedjan som stöd.

DFA-kedjan består av:

  • Diagnos. Avser den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.
  • Funktionsnedsättning. Avser vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen och vilka observationer som gjorts.
  • Aktivitetsbegränsning. Avser diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.

I läkarutlåtandet behöver du som läkare beskriva patientens diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som är en följd av dessa.

Det ska vara tydligt vad som är patientens egen beskrivning och vad som är din iakttagelse och bedömning som läkare.

Aktivitetsbegränsningen ska beskrivas så att man förstår att den är en följd av angiven diagnos, observationer vid undersökningen (status) och en följd av beskriven funktionsnedsättning. Kedjan ska hänga ihop, orsakssambandet ska vara rimligt.

 

Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör DFA-analysen. Det är det nödvändigt att du tydligt skiljer patientens rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor som att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet. Funktionsnedsättning är när en funktion är sämre än vad som kan ses om det normala spannet av förmåga.

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Funktionsnedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Läkaren kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1 – rörelse

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning.

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas.

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2 – värk

Patienten har värk och konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi.

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen yttrar sig. Detta eftersom exempelvis funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning.

Beskriv aktivitetsbegränsningen genom att ge exempel på hur den påverkar patientens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet, till exempel problem med minne, koncentrationsförmåga eller att följa instruktioner.

 

Här följer en beskrivning av vilken information vi på Försäkringskassan frågar efter i läkarutlåtandets respektive fält. Om utrymmet i någon ruta inte räcker till använder du fortsättningsbladet på sista sidan i blanketten.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara gärna komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7805 Läkarutlåtande för assistansersättning

Fält 2: Utlåtandet är baserat på

Här skriver du vad du baserat läkarutlåtandet på. Fyll i ett eller flera alternativ.

Om utlåtandet är baserat på din undersökning av patienten skriver du datum för det senaste undersökningstillfället.

Motivera under punkt 9 ”Övriga upplysningar” om det inte varit aktuellt med någon undersökning av patienten.

Fält 2a: Finns det andra medicinska utredningar och underlag som är relevanta för fastställd diagnos?

Om det finns andra utredningar eller underlag som är relevanta för de fastställda diagnoserna kan du skriva det här. Det kan till exempel vara ett neuropsykiatriskt utlåtande, ett underlag från habiliteringen, en utredning från en annan specialistenhet eller underlag från andra yrkesprofessioner inom hälso- och sjukvården. Ange även utredningar som du vet har gjorts men som du inte själv har tagit del av. Bifoga gärna andras utredningar eller underlag som du har tillgång till. Om du inte har tillgång till dem, så skriv från vilken vårdgivare Försäkringskassan kan begära dem.

Fält 3: Diagnos

Ange samtliga diagnoser som påverkar funktionsförmågan. Skriv den diagnos som har störst betydelse först. Skriv även diagnoskod, så att inte Försäkringskassan behöver begära den uppgiften senare.

Fält 3a: Beskriv kortfattat historiken för diagnoserna ovan

Här skriver du kortfattat när och hur sjukdomen eller sjukdomarna debuterat och utvecklats fram till i dag. Beskriv också eventuell övrig medicinsk historik som du bedömer är av betydelse. Försäkringskassan behöver uppgifterna för att förstå patientens nuvarande svårigheter. Du behöver däremot inte redovisa patientens fullständiga medicinska historik.

Fält 4: Funktionsnedsättning

Här beskriver du patientens funktionsnedsättningar och redovisar fysiska och psykiska undersökningsfynd samt observationer som kommit fram vid din undersökning. Frågan om funktionsnedsättning är indelad i funktionsområden enligt ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Beskriv patientens funktionsnedsättning under respektive funktionsområde. Skriv även graden av funktionsnedsättning om det är möjligt.

Om patienten inte har någon funktionsnedsättning, eller om du bedömer att den inte är relevant, lämnas rutan tom.

Även undersökningar genomförda av en annan legitimerad yrkesutövare inom hälso och sjukvården kan anges.

Fält 5: Aktivitetsbegränsningar

Aktivitetsbegränsningar är svårigheter att genomföra aktiviteter, en uppgift eller en handling – det som patienten inte kan göra på grund av sitt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning.

Ange de aktivitetsbegränsningar som är en konsekvens av eller kan härledas till patientens funktionsnedsättningar. Aktivitetsbegränsningarna ska vara beskrivna på individnivå, det vill säga hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen begränsar patientens förmåga att klara aktiviteter i det dagliga livet. Lägg särskild vikt vid kroppsnära aktiviteter som personlig hygien, påklädning, matintag och förflyttningar.

Du ska inte ange patientens behov av personlig assistans. Försäkringskassan gör en utredning av vilket behov av hjälp och stöd patienten behöver i form av assistansersättning.

Med risker avses här situationer som kan innebära risker för patienten eller patientens omgivning, till exempel risk för kvävning vid matintag eller att patienten på grund av sin funktionsnedsättning kan medföra en risk för sig själv eller andra.

Fält 6: Pågående och planerade medicinska behandlingar

Ange behandlingar och rehabiliterande insatser, till exempel träning, läkemedel eller hjälpmedel som har påverkat eller kan komma att påverka patientens aktivitetsnivå. Skriv om patienten har hjälpmedel eller om hjälpmedel skulle kunna minska patientens aktivitetsbegränsningar.

Skriv även vem som är ansvarig vårdgivare och tidsplan för behandlingen eller insatsen.

Fält 7: Hur förväntas patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar utvecklas över tid?

Här skriver du hur du bedömer att patientens funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar förväntas utvecklas över tid. Du behöver däremot inte ange prognosen för respektive diagnos.

För assistansersättning behöver Försäkringskassan veta om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser är livslånga, mycket långvariga eller om de är av övergående natur.

Fält 8: Sjukvårdande insatser i hemmet

Om patienten behöver hjälp med hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet skriver du vilken åtgärd det är, hur ofta det sker och tidsåtgång per tillfälle. Skriv också vem som utför åtgärden. Om det är planerat att personliga assistenter ska utföra hälso- och sjukvårdsuppgifterna på delegation ska det framgå. Se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Om du eller någon annan legitimerad yrkesutövare har bedömt att en hälso sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård ska det framgå. Se Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Försäkringskassan kan begära att få ta del av egenvårdsplaneringen.

 

Vem ska göra vad?

Patienten ska:

  • Be läkaren om ett läkarutlåtande
  • Ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan.
  • Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.

Läkaren ska:

  • Skriva ett läkarutlåtande för assistansersättning.
  • Ge läkarutlåtandet till patienten,

7805 Läkarutlåtande för assistansersättningpdf öppnas i nytt fönster

Försäkringskassan ska

  • Bedöma om patienten har rätt till assistansersättning och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

Vanliga frågor

Villkoren för att få assistansersättning finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patienten om assistansersättning

Information för föräldrar om assistansersättning

Ja, om patienten har uppehållstillstånd kan hen ha rätt till ersättning från Försäkringskassan. Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patient som har fått uppehållstillstånd i Sverige

Om patienten är asylsökande och inte har fått uppehållstillstånd ännu har hen inte rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Information för patient som är asylsökande i Sverige

Nej. Försäkringskassan betalar inte ersättning för utfärdande av detta utlåtande.

Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.

Ja, det måste vara en läkare som skriver läkarutlåtandet. Men du bör bidra med din kunskap om patientens tillstånd genom att skriva ett utlåtande som kan vara med som ett komplement till läkarutlåtandet. Diskutera med läkaren.

Ja, men bara om patienten samtycker till att du får ta del av uppgifterna. Annars gäller sekretess för tidigare medicinska underlag.