Kakor på Försäkringskassan

På forsakringskassan.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.
Vi använder också kakor för webbanalys för att göra webbplatsen bättre.

Så här använder Försäkringskassan kakor

Godkänner du att vi också använder kakor för webbanalys?

Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Så räknar Försäkringskassan ut ditt bostadstillägg

För dig som vill veta hur vi räknar fram din bostadskostnad, och hur inkomster och tillgångar påverkar bostadstillägget.

Hur räknar Försäkringskassan på bostadskostnaden?

Hur vi räknar ut din bostadskostnad beror bland annat på om du bor ensam eller med andra, och hur mycket du betalar för ditt boende.

Du betalar alltid en del av bostadskostnaden själv, även om du skulle få högsta möjliga bostadstillägg.

Hur mycket av din bostadskostnad som bostadstillägget täcker beror på vad du betalar för ditt boende.

Om du till exempel betalar 9 000 kronor i hyra, så täcker bostadstillägget

  • 96 procent av de första 5 000 kronorna
  • 70 procent av den del av kostnaden som går över 5 000 kronor, men som går under 7 500 kronor
  • inget av den del av kostnaden som går över 7 500 kronor.

Om du är gift eller sambo så räknar vi automatiskt med att din boendekostnad är hälften av er gemensamma bostadskostnad. Om du bor tillsammans med andra räknar vi ut din del av bostadskostnaden.

Vi räknar också automatiskt din bostadskostnad som lägre om du

  • får bostadsbidrag för barnfamiljer
  • har barn mellan 18 och 20 år som bor hemma, och som har en tillräckligt hög inkomst för att räknas som självförsörjande
  • har barn som har fyllt 20 år och som bor hemma, och som inte får förlängt barnbidrag eller studiehjälp
  • har en eller flera inneboende
  • har ett eget företag och driver den verksamheten hemma.

Bostadskostnad för olika typer av bostäder

Vilka kostnader som vi räknar in i din bostadskostnad beror på hur du bor.

Det här gäller för dig om du hyr lägenhet i första hand, hyr i andra hand, bor i gruppbostad eller är inneboende och betalar hyra.

Det som ingår i boendekostnaden är din hyra, inklusive värme och vatten. Om du betalar andra avgifter som står med på hyresspecifikationen och som gäller ditt boende, så räknas de också med.

Det du betalar för hushållsel ingår däremot inte. Om el ingår i din hyra så drar vi av ett schablonbelopp för det. Schablonbeloppet för hushållsel bestäms av Pensionsmyndigheten.

Du som bor med någon och betalar hyra för det, räknas som att du bor i hyrd bostad.

Om du däremot inte betalar någon hyra, så fördelar vi bostadskostnaden på alla som bor i bostaden. Om du bor hos en förälder så utgår vi från förälderns bostadskostnader. Sedan räknar vi ut hur stor del av kostnaderna som du skulle ha betalat, om ni delade lika på kostnaderna.

När du bor i din egen bostadsrätt räknar vi att din bostadskostnad är avgiften till bostadsrättsföreningen, inklusive kostnader för värme och vatten. Om du betalar andra avgifter som står med på avgiftsspecifikationen och som gäller ditt boende, så räknas de också med.

Det du betalar för hushållsel ingår däremot inte. Om el ingår i din avgift så drar vi av ett schablonbelopp för det. Schablonbeloppet för hushållsel bestäms av Pensionsmyndigheten.

Om du betalar ränta på ett lån som har bostadsrätten som säkerhet, så räknar vi in 70 procent av räntekostnaden i din bostadskostnad.

För dig som bor i eget hus ingår det här i bostadskostnaden, om du har de kostnaderna:

  • den kommunala fastighetsavgiften
  • kostnader för uppvärmning och drift, enligt ett schablonbelopp som Pensionsmyndigheten bestämmer
  • 70 procent av dina räntekostnader för lån som har bostaden som säkerhet
  • 70 procent av tomträttsavgälden
  • avgift för arrenderad tomt.

Så påverkar inkomster och tillgångar bostadstillägget

Förutom bostadskostnaden använder vi dina inkomster, tillgångar och skulder för att räkna ut hur mycket bostadstillägg du kan få.

Om du är gift eller sambo så påverkar bådas inkomster, tillgångar och skulder bostadstillägget.

De här inkomsterna använder vi för att räkna ut hur mycket inkomst du har per år:

  • din aktivitetsersättning eller sjukersättning
  • eventuell lön och tjänstepension (”inkomst av tjänst”)
  • eventuella inkomster från enskild firma, enkelt bolag eller handelsbolag (”inkomst av näringsverksamhet”)
  • eventuella inkomster från ränta och vinster på kapital (”inkomst av kapital”)
  • bidragsdelen av studiemedel och vissa andra inkomster som du inte betalar skatt på (”skattefria inkomster”).

Om du har inkomst av kapital så utgår vi från din senaste beslutade deklaration för det.

De olika inkomsterna påverkar bostadstillägget olika mycket:

  • Vi räknar alltid med hela din aktivitetsersättning, sjukersättning och inkomst av kapital.
  • Om du får till exempel sjukpenning, föräldrapenning eller a-kassa, så räknar vi 80 procent av de pengarna som inkomst.
  • Om du jobbar och får lön eller arvode, så räknar vi med hälften av de pengarna i din inkomst.

Eventuella tillgångar du har räknas också in när vi beräknar ditt bostadstillägg. Du kan få bostadstillägg även om du har tillgångar, men tillgångarna kan påverka hur mycket du får.

Det här räknas som tillgångar:

  • pengar som du har på bankkonto, om du har mer än 25 000 kronor där
  • 80 procent av värdet på dina fonder, aktier och obligationer
  • kapitalförsäkringar och taxeringsvärdet för annan bostad än din permanentbostad, till exempel sommarstugan.

Från dina tillgångar drar vi av de skulder som inte är kopplade till din bostad. Det som blir kvar kallas för din förmögenhet.

  • Som ensamstående kan du ha en förmögenhet på upp till 100 000 kronor utan att det påverkar bostadstillägget.
  • Som gift eller sambo kan du ha en förmögenhet på upp till 200 000 kronor utan att det påverkar bostadstillägget.

När vi räknar på dina tillgångar och skulder utgår vi från värdet som de hade den 31 december föregående år.

Räkneexempel för en hyrd bostad

Laila är ensamstående och bor i en hyresrätt. Hennes hyra är 7 500 kronor per månad inklusive värme och varmvatten.

  1. Steg 1

    Vi räknar ut det hösta bostadstillägg som bostadskostnaden kan ge

    Hyran är 7 500 kronor per månad.

    Bostadstillägget ersätter 96 procent av de första 5 000 kronorna:

    • 96 procent av 5 000 kronor = 4 800 kronor per månad.

    Bostadstillägget ersätter 70 procent av den del av hyran som går över 5 000 kronor, men under 7 500 kronor:

    • 70 procent av 2 500 kronor = 1 750 kronor per månad.

    Sammanlagt ger Lailas hyra ett maximalt bostadstillägg på 6 550 kronor i månaden. För ett helt år blir det 78 600 kronor.

  2. Steg 2

    Vi räknar ut Lailas inkomster

    Laila har de här inkomsterna:

    • 50 044 kronor per år i sjukersättning
    • 180 000 kronor per år i lön.

    Vi räknar med hela Lailas sjukersättning i hennes inkomst, men bara hälften av hennes lön:

    • 50 044 kronor i sjukersättning + 90 000 kronor i lön = 140 044 kronor i inkomst per år.
  3. Steg 3

    Vi räknar ut Lailas förmögenhet

    Förutom sin inkomst har Laila också de här tillgångarna:

    • 30 000 kronor på ett bankkonto
    • 50 000 kronor i fonder
    • 100 000 kronor i kapitalförsäkring.

    Pengar på bankkonto räknas bara in om det är mer än 25 000 kronor. Alltså räknar vi bara med 5 000 kronor av de 30 000 kronor som Laila har på bankkonto.

    Vi räknar bara med 80 procent av värdet på pengar som är placerade i fonder, aktier eller obligationer. Av de 50 000 kronor som Laila har i fonder räknar vi alltså in 40 000 kronor.

    Vi räknar in hela värdet av Lailas kapitalförsäkring på 100 000 kronor.

    • 5 000 kronor på banken + 40 000 kronor i fonder + 100 000 kronor i kapitalförsäkring = 145 000 kronor i förmögenhet.

    Ensamstående personer kan ha 100 000 kronor i förmögenhet utan att det påverkar bostadstillägget. Därför drar vi bort 100 000 kronor från Lailas 145 000 kronor i förmögenhet.

    Det som är kvar, 45 000 kronor, använder vi för att göra ett så kallat förmögenhetstillägg på Lailas årsinkomst. Förmögenhetstillägget är 15 procent av den del av förmögenheten som går över 100 000 kronor.

    • 15 procent av 45 000 kronor = 6 750 kronor.

    Alltså är Lailas förmögenhetstillägg 6 750 kronor per år.

  4. Steg 4

    Vi räknar ut Lailas reduceringsinkomst

    Från Lailas beräknade årsinkomst (140 044 kronor) och förmögenhetstillägg per år (6 750 kronor) drar vi av ett så kallat fribelopp.

    För Lailas del är fribeloppet 134 274 kronor per år. Det utgår från garantinivån för hel sjukersättning, som i sin tur beror på Lailas ålder.

    Det som blir kvar när vi har dragit av fribeloppet från årsinkomsten och förmögenhetstillägget kallas för reduceringsinkomst. För Laila är reduceringsinkomsten 12 520 kronor.

  5. Steg 5

    Vi gör inkomstavdrag och räknar ut vad bostadstillägget blir

    Nästa steg i beräkningen är att minska Lailas högsta möjliga bostadstillägg med en del av reduceringsinkomsten. Det kallas inkomstavdrag. Vi gör inkomstavdraget för att bostadstillägget ska bli rätt i förhållande till Lailas beräknade inkomst och förmögenhet.

    För Lailas del räknar vi med 62 procent av reduceringsinkomsten, eftersom inkomstavdraget är

    • 62 procent av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp samt
    • 50 procent av reduceringsinkomsten som överstiger ett prisbasbelopp.

    Regeringen beslutar varje år hur stort prisbasbeloppet ska vara. I det här exemplet är prisbasbeloppet 48 300 kronor.

    62 procent av reduceringsinkomsten på 12 520 kronor = 7 762 kronor i inkomstavdrag.

    Lailas maximala bostadstillägg från början av beräkningen är 78 600 kronor per år.

    • 78 600 i maximalt bostadstillägg minus 7 762 kronor i inkomstavdrag = 70 838 kronor per år.

    För ett år kommer Laila alltså att få 70 838 kronor i bostadstillägg.

    Eftersom vi betalar ut bostadstillägg varje månad blir det 5 903 kronor i månaden.

Frågor och svar

Senast uppdaterad