Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga – för dig under 30 år

 
Aktivitetsersättning vid funktionsnedsättning 22 minuter

Den här filmen vänder sig till dig som vill få information om vad som gäller för dig som ska ansöka om aktivitetsersättning på grund av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning.

 

Du kan få aktivitetsersättning om du är mellan 19 och 29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta heltid under minst ett år. Under tiden med aktivitetsersättning kan du få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta.

Vem kan få aktivitetsersättning?

Du kan få aktivitetsersättning om:

  • Du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du kan arbeta högst 75 procent av en heltid i minst ett år.
  • Det gäller för alla arbeten på hela arbetsmarknaden, även till exempel anpassade arbeten med lönebidrag.
  • Du är 19–29 år.
  • Du är försäkrad i Sverige.

Du är i regel försäkrad i Sverige om du bor och arbetar här. Du kan också vara försäkrad i Sverige om du bor i ett annat land, men tidigare har bott eller arbetat i Sverige. Om du bor eller arbetar i olika länder kan det finnas undantag, liksom om du nyligen flyttat till Sverige.

Försäkrad i Sverige

Aktivitetsersättningen kan beviljas i ett till tre år beroende på hur länge din arbetsförmåga är nedsatt.

Hur mycket får jag i aktivitetsersättning?

Du kan få aktivitetsersättning på hel- eller deltid. Deltid kan vara 75, 50 eller 25 procent. Hur stor ersättningen blir beror på vilka inkomster du har haft.

 

Om du har arbetat och inte har aktivitetsersättning sedan tidigare får du 64,7 procent av din genomsnittliga inkomst under de senaste åren. Men du kan som mest få 23 171 kronor före skatt per månad.

Aktivitetsersättningen beräknas på ett annat sätt om du redan har en fjärdedels, halv eller tre fjärdedelars aktivitetsersättning och ansöker om en högre grad. Då kan du kontakta oss för att få veta vad det nya beloppet skulle bli.

 

Om du inte har arbetat eller haft låga inkomster får du garantiersättning. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

Om du har hel ersättning och har fyllt:

  • 19 år men inte 21 år får du 11 842 kronor före skatt i månaden
  • 21 år men inte 23 år får du 12 081 kronor före skatt i månaden
  • 23 år men inte 25 år får du 12 320 kronor före skatt i månaden
  • 25 år men inte 27 år får du 12 558 kronor före skatt i månaden
  • 27 år men inte 29 år får du 12 797 kronor före skatt i månaden
  • 29 år men inte 30 år får du 13 036 kronor före skatt i månaden.

Beloppen är före skatt och gäller om du har bott i Sverige hela ditt liv. Det räknas om vid varje årsskifte för att följa prisutvecklingen i samhället. I början av januari får du ett brev från oss där du får veta vilket belopp du kommer att få varje månad och vilka datum det kommer att betalas ut.

Aktuella belopp

Tänk på att du kan ha andra försäkringar

Om du får aktivitetsersättning kan du ibland också få pengar från försäkringar som du har genom ditt arbete eller ditt fackförbund. Fråga dem vad som gäller för dig.

Så ansöker du om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga för dig under 30 år

1. Ansök på Mina sidor

Du kan tidigast få aktivitetsersättning i juli det år som du fyller 19 år.

2. Din läkare eller du ska skicka in ett läkarutlåtande

Oftast skickar din läkare in ett läkarutlåtande till oss där hen beskriver din sjukdom eller funktionsförmåga. I sådana fall behöver du inte göra något. Om läkaren inte gör det ska du skicka in ett läkarutlåtande via 1177 Vårdguiden.

Skicka in intyg eller utlåtande (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Skicka ditt läkarutlåtande till:

Försäkringskassans inläsningscentral
839 88 Östersund

3. Du får en handläggare

När vi tagit emot din ansökan får du en handläggare som kommer att utreda din ansökan. Han eller hon kontaktar dig, antingen per brev eller telefon. Då får du också veta om det behövs några ytterligare handlingar eller uppgifter.

Om du har lämnat fullmakt till någon annan att sköta ditt ärende kan det hända att handläggaren ändå behöver prata med dig.

4. Du får ett beslut

Det tar normalt 4 månader innan du får ett beslut om aktivitetsersättning. Men det kan ta längre tid om det saknas nödvändiga underlag, t ex ett läkarutlåtande.

  • Om din ansökan blir beviljad kommer din handläggare att planera tillsammans med dig vad du ska göra under tiden med aktivitetsersättning.
  • Om du får avslag på din ansökan kommer din handläggare att erbjuda dig ett möte med Arbetsförmedlingen.

Om du fått avslag på aktivitetsersättning

5. Utbetalning

Aktivitetsersättningen betalas ut den 18 eller 19 varje månad. Om du bor utomlands skickas din aktivitetsersättning från Sverige på utbetalningsdagen.

Avvikande utbetalningsdagar

Utbetalningsdatum och handläggningstider

Du kan ha rätt till bostadstillägg

Om du får aktivitetsersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.

Bostadstillägg

Du får ett förmånsintyg

 

Visa digitalt förmånsintyg, enkelt och hållbart

2 minuter

Den här filmen vänder sig till dig som har sjukersättning, aktivitetsersättning eller handikappersättning. Den förklarar på teckenspråk hur du kan använda tjänsten Visa förmånsintyg.

 

När du har fått aktivitetsersättning får du ett förmånsintyg från oss tillsammans med beslutet. Med förmånsintyget kan du få rabatter från vissa företag. Det är företagen själva som bestämmer om de ger rabatt och vi kan därför inte veta vilka företag som ger rabatter.

Intyg för förmånstagare finns digitalt på Mina sidor och du kan även se intyget i Försäkringskassans app.

Visa förmånsintyg

57 sekunder

Filmen visar hur du laddar ner och visar ditt förmånsintyg digitalt.

Om du inte kan använda intyget digitalt

Du kan beställa ett pappersintyg som du får hem via posten.

Vad händer när jag har aktivitetsersättning?

Under tiden som du har aktivitetsersättning planerar du tillsammans med din handläggare på Försäkringskassan vad du ska göra för att kunna börja arbeta eller studera. Om du har förutsättningar att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering ska du medverka utifrån din förmåga. Arbetslivsinriktad rehabilitering är insatser som du behöver för att du ska kunna börja arbeta, till exempel arbetsträna på en arbetsplats. För att du ska få rätt insatser samarbetar Försäkringskassan med Arbetsförmedlingen.

Om du vill börja arbeta, eller arbeta mer än vad du gör, ska du alltid ringa din handläggare på Försäkringskassan innan du börjar med det. Ni planerar tillsammans och handläggaren hjälper dig så att du får rätt ersättning.

 

När du haft aktivitetsersättning i minst ett år kan du prova att arbeta och ha din ersättning vilande. Men tänk på att du måste ansöka om vilande ersättning i förväg, innan du börjar arbeta.

Om du tänker arbeta deltid och ha oregelbunden arbetstid, till exempel arbeta olika mycket eller olika dagar eller veckor, behöver du kontakta Försäkringskassan i förväg. Då får du veta vad som gäller för dig och hur du kan lägga upp din arbetstid utan att det påverkar din ersättning.

Om du beviljas vilande ersättning har du kvar rätten till aktivitetsersättning om det inte skulle fungera att arbeta, men ersättningen betalas inte ut. Under tiden du arbetar får du i stället ett skattefritt belopp som motsvarar 25 procent av den ersättning som är vilande. Du kan ha vilande aktivitetsersättning i högst två år.

Om du måste avbryta arbetet ska du kontakta din handläggare så att du kan få tillbaka din ersättning.

Minimera

 

Du kan pröva att studera i sex månader

När du har haft aktivitetsersättning i minst ett år kan du få behålla ersättningen, om du vill prova att studera i högst sex månader. Du måste ansöka innan du börjar studera, annars riskerar du att bli av med din ersättning. Din handläggare kan berätta mer.

Studera med vilande aktivitetsersättning

När du har haft aktivitetsersättning i minst ett år kan den vara vilande under tiden du studerar. Det innebär att den inte betalas ut, men du har kvar rätten till aktivitetsersättning om det inte skulle fungera att studera.

Om du studerar blir hela din ersättning vilande oavsett om du studerar på heltid eller deltid. Din aktivitetsersättning kan vara vilande i högst två år. Om du fått behålla din aktivitetsersättning när du prövat att studera kan vilandeperioden i vissa fall bli kortare. När du studerar kan du söka studiemedel eller annat studiestöd från CSN.

Du måste ansöka innan du börjar studera, annars kan du inte få vilande ersättning. Du riskerar också att bli av med din ersättning. Din handläggare kan berätta mer.

Om du måste avbryta studierna ska du kontakta din handläggare så att du kan få tillbaka din ersättning.

 

Under tiden som du har aktivitetsersättning kan du delta i olika aktiviteter av fritidskaraktär som kan påverka dig på ett positivt sätt. Försäkringskassan kan stå för vissa av de kostnader som du har för dina aktiviteter. Att delta i aktiviteter är frivilligt, men de får inte hindra eller ersätta en arbetslivsinriktad rehabilitering. Om du vill delta i en aktivitet ska du kontakta din handläggare innan du påbörjar aktiviteten.

Ring oss om något ändras

Om du får aktivitetsersättning så måste du ringa till oss på 0771-524 524 och berätta om du:

  • börjar arbeta eller studera
  • du börjar arbeta i större omfattning än tidigare, till exempel om du får halv ersättning men börjar arbeta heltid
  • får en ny, eller ändrad utländsk pension, livränta eller liknande
  • flyttar utomlands
  • du får ideella uppdrag som tillkommer eller ändras i omfattning
  • du fortsätter att arbeta sedan ett beslut om vilande aktivitetsersättning har upphört
  • din arbetsförmåga förbättras, även om du inte arbetar.

Förändringar som gäller hur mycket du arbetar måste du anmäla i förväg. Övriga förändringar ska du anmäla så snart du vet. Om du inte anmäler förändringar så kan du bli skyldig att betala tillbaka om du tagit emot för mycket pengar eller fått pengar som du egentligen inte ska ha.

När aktivitetsersättningen upphör

Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. När perioden med aktivitetsersättning tar slut finns olika möjligheter och vissa saker du behöver göra.

Viktigt att göra ‑ skydda din rätt att få sjukpenning

Om du är arbetslös ska du anmäla dig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande den första vardagen i den månad då aktivitetsersättningen upphör. Det gör du för att skydda din rätt att få sjukpenning om du blir sjuk längre fram. Om du arbetade innan du fick aktivitetsersättning så grundas sjukpenningen på din tidigare sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

Om du inte har arbetat tidigare och du har haft aktivitetsersättning till och med månaden innan du fyllde 30 år, så kan du ha rätt till sjukpenning i särskilda fall.

Sjukpenning i särskilda fall

Din handläggare kan berätta mer.

Du kan också läsa mer i SGI‑guiden.

Det här kan du ha rätt till:

 

Du kan få sjukpenning om du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Har du inte haft någon arbetsinkomst tidigare kan du få sjukpenning i särskilda fall. Du måste ha ett läkarintyg som styrker att du är sjuk och inte kan arbeta redan från den första sjukdagen.

Du måste sjukanmäla dig

Om du vill ansöka om sjukpenning i direkt anslutning till att aktivitetsersättningen upphör ska du först sjukanmäla dig. Det måste du göra redan första vardagen i den månad då aktivitetsersättningen har upphört.

Du kan ansöka via Mina sidor.

 

När du inte har rätt till aktivitetsersättning och är inskriven hos Arbetsförmedlingen och deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering, kan du ha rätt till rehabiliteringspenning.

Du kan ansöka via Mina sidor.

 

Om du vill ha en ny period med aktivitetsersättning måste du skicka in en ny ansökan. Det kan också behövas ett nytt läkarutlåtande. Din handläggare kan svara på om det behövs. Det kan ta cirka fyra månader att handlägga en ansökan, så ansök i god tid innan ersättningen upphör.

Du kan ansöka via Mina sidor.

 

Om du inte kan arbeta varken nu eller i framtiden kan du ha rätt till sjukersättning. Då behöver du lämna in en ansökan och ett aktuellt läkarutlåtande. Din handläggare kan hjälpa dig att avgöra om du behöver ett nytt utlåtande eller inte.

Du kan ansöka via Mina sidor.

Hjälp oss göra vår webbplats bättre

Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.

Till enkäten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Frågor och svar

  • Ja, du kan ansöka om aktivitetsersättning för tre månader bakåt i tiden. Du får pengarna för den tiden i din första utbetalning.

    För att du ska kunna få aktivitetsersättning för månaderna innan du har skickat in din ansökan ska du också skicka in ett läkarutlåtande som visar att du inte kunde arbeta då. Har du fått pengar från a‑kassan, sjukpenning eller kommunen under de månaderna så dras de av från din aktivitetsersättning.

  • Ring till kundcenter på 0771‑524 524 så hjälper de dig.

  • Här kan du läsa om hur mycket Försäkringskassan drar i skatt och hur du undviker kvarskatt om du har fler inkomster.

    Om skatt

  • Ja, den delen som är inkomstrelaterat betalas ut till dig oavsett vilket land du bor. Garantiersättning kan du däremot bara ta med dig till länder inom EU/EES, Schweiz och Kanada. Vänd dig till Försäkringskassan för mer information om när du har rätt att ta med din garantiersättning till ett annat land.

    Om du flyttar utomlands permanent så ska du anmäla det till Försäkringskassan. Det är viktigt att du talar om vilken adress, bank och kontonummer du vill att aktivitetsersättningen ska skickas till. En gång om året får du ett levnadsintyg skickat till dig som du ska fylla i och skicka in till Försäkringskassan.

    Om du bor i Danmark, Finland, Norge eller Tyskland behöver du inte skicka in något levnadsintyg. Uppgifterna om dig hämtas i stället genom datautbyte mellan Sverige och ditt bosättningsland.

  • Du kan arbeta upp till 5 timmar i veckan med till exempel politiskt eller ideellt arbete och ändå behålla hela din aktivitetsersättning. Det gäller om du har hel aktivitetsersättning. Du får heller inte ha för stora inkomster av arbetet. Det är därför viktigt att du kontaktar din handläggare innan du börjar arbeta.

  • Du kan avbryta arbetet eller studierna om du inte längre orkar av att arbeta eller studera. Du kan få tillbaka din aktivitetsersättning.

    Kontakta i så fall din handläggare.

  • Nej, CSN betalar inte studiestöd under tid med aktivitetsersättning.

  • Du kan avbryta studierna. Du behöver inte visa något medicinskt underlag när du avbryter studierna.

    Du måste anmäla studieavbrottet till Försäkringskassan eftersom en påbörjad studiemånad räknas som en förbrukad prövotidsmånad. Om, och när, du vill återuppta studierna efter ett avbrott ska du ansöka om prövotid igen. Du kan då använda de månader du har kvar av prövotiden.

    Om du vill avbryta dina studier räcker det med att du meddelar det till Försäkringskassan. Du får ett meddelande att din prövotid har avbrutits och hur många månader som har förbrukats.

Relaterade länkar

Om du är mellan 19 och 64 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning

Om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning

Tips från Försäkringskassan

Senast uppdaterad