Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Utlåtande för bilstöd

Här får du som har en patient som ska ansöka om bilstöd information om hur du fyller i läkarutlåtandet och om vem som gör vad.

Vad är bilstöd?

Bilstöd är bidrag till en patient som har en varaktig funktionsnedsättning och har stora svårigheter att förflytta sig eller att åka med allmänna kommunikationer. Både vuxna och föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få bilstöd. Bilstödet är till för att köpa eller anpassa ett fordon efter patientens behov.

Hur skriver jag ett utlåtande som ger Försäkringskassan rätt information?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en persons rätt till bilstöd, utreder vi en persons förflyttningssvårigheter. Då behöver vi information om patientens diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. När vi tittar på det medicinska underlaget har vi DFA-kedjan som stöd.

DFA-kedjan består av:

  • Diagnos. Avser den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.
  • Funktionsnedsättning. Avser vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen och vilka observationer som gjorts.
  • Aktivitetsbegränsning. Avser diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.

I läkarutlåtandet behöver du som läkare beskriva patientens diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som är en följd av dessa.

Det ska vara tydligt vad som är patientens egen beskrivning och vad som är din iakttagelse och bedömning som läkare.

Aktivitetsbegränsningen ska beskrivas så att man förstår att den är en följd av angiven diagnos, observationer vid undersökningen (status) och en följd av beskriven funktionsnedsättning. Kedjan ska hänga ihop, orsakssambandet ska vara rimligt.

 

Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör DFA-analysen. Det är det nödvändigt att du tydligt skiljer patientens rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor som att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet. Funktionsnedsättning är när en funktion är sämre än vad som kan ses som det normala spannet av förmåga. 

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. I begreppen psykiatriskt status och observerbara fynd ingår läkarens kliniska bedömning av patientens tankeinnehåll, sätt att bete sig och uttrycka sig i undersökningssituationen.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning. 

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas. 

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en svår aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2

Patienten har värk och konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi. 

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen yttrar sig. Detta eftersom exempelvis funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning. 

Beskriv aktivitetsbegränsningen genom att ge exempel på hur den påverkar patientens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet, till exempel problem med minne, koncentrationsförmåga eller att följa instruktioner.

 

Här följer en beskrivning av vilken information vi på Försäkringskassan frågar efter i läkarutlåtandets respektive fält.  Om utrymmet i någon ruta inte räcker till använder du fortsättningsbladet på sista sidan i blanketten.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara gärna komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

3222 Läkarutlåtande för bilstöd

Viktigt att tänka på när du fyller i läkarutlåtandet

Du ska bedöma om förflyttningssvårigheterna kommer att finnas kvar i nio år framåt, inte diagnosen eller funktionsnedsättningen. Exempel: En patient har amputerat ett ben. Det är givetvis ett varaktigt tillstånd, men med justerad protes och gångträning kan förflyttningssvårigheterna eventuellt minska. Försök bedöma i vilken grad svårigheterna kommer att bestå.

Fält 2: Utlåtandet är baserat på

Här skriver du vad du baserat läkarutlåtandet på. Fyll i ett eller flera alternativ. 

Om utlåtandet är baserat på din undersökning av patienten skriver du datum för det senaste undersökningstillfället. 

Motivera under punkt 9 ”Övriga upplysningar” om det inte varit aktuellt med någon undersökning av patienten.

Fält 2a: Finns det andra medicinska utredningar och underlag som är relevanta för fastställd diagnos?

Om det finns andra utredningar eller underlag som är relevanta för de fastställda diagnoserna kan du skriva det här. Det kan till exempel vara ett neuropsykiatriskt utlåtande, ett underlag från habiliteringen, en utredning från en annan specialistenhet eller underlag från andra professioner inom hälso- och sjukvården. 

Ange även utredningar som du vet har gjorts men som du inte själv har tagit del av. Bifoga gärna utredningar eller underlag som du har tillgång till. Om du inte har tillgång till dem, skriv från vilken vårdgivare Försäkringskassan kan begära dem.

Fält 3: Diagnos

Ange samtliga diagnoser som påverkar funktionsförmågan. Skriv den diagnos som har störst betydelse först. Skriv även diagnoskod.

Fält 3a: Beskriv kortfattat historiken för diagnoserna ovan

Här skriver du kortfattat när och hur sjukdomen eller sjukdomarna debuterat och utvecklats fram till i dag. Beskriv också eventuell övrig medicinsk historik som du bedömer är av betydelse. 

Försäkringskassan behöver uppgifterna för att förstå patientens nuvarande svårigheter. Du behöver däremot inte redovisa patientens fullständiga medicinska historik.

Fält 4: Funktionsnedsättning

Läkarutlåtande om bilstöd som bifogas ansökan ska innehålla information om funktionsnedsättningen och dess inverkan på patientens möjligheter att förflytta sig  (5 § FBF). Här beskriver du patientens funktionsnedsättningar och redovisar fysiska och psykiska undersökningsfynd samt observationer som du gjort under din undersökning. 

Frågan om funktionsnedsättning är indelad i funktionsområden enligt ICF klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Beskriv patientens funktionsnedsättning under respektive funktionsområde. Skriv även graden av funktionsnedsättning om det är möjligt. 

Om patienten inte har någon funktionsnedsättning inom funktionsområdet, eller om du bedömer att den inte är relevant för ansökan om bilstöd, lämnas rutan tom. 

Även resultatet för undersökningar genomförda av en annan legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården kan anges.

Fält 5: Aktivitetsbegränsningar

Aktivitetsbegränsningar är svårigheter att genomföra aktiviteter, en uppgift eller en handling – det som patienten inte kan göra på grund av sitt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning. 

Ange de aktivitetsbegränsningar som är en konsekvens av eller kan härledas till patientens funktionsnedsättningar.

Aktivitetsbegränsningarna ska vara beskrivna på individnivå, det vill säga hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen påverkar patientens förflyttningsmöjligheter. 

Vi efterfrågar inte din bedömning av patientens behov av bilstöd eftersom det är Försäkringskassan som ska utreda det.

Fält 5a: Påverkar funktionsnedsättningen patientens förmåga att förflytta sig till och från allmänna kommunikationer?

Ange om funktionsnedsättningen påverkar patientens förmåga att förflytta sig till och från allmänna kommunikationer och beskriv i så fall på vilket sätt. Ange även vilka hjälpmedel patienten använder. Du ska inte väga in hur lång sträcka patienten har till och från allmänna kommunikationer. 

Svårigheterna att förflytta sig kan ha fysiska eller psykiska orsaker. 

Bedömningen ska utgå från förmågan med eventuella hjälpmedel eller ledsagare.

Fält 5b: Påverkar funktionsnedsättningen patientens förmåga att färdas med allmänna kommunikationer?

Ange om funktionsnedsättningen påverkar patientens förmåga att färdas med allmänna kommunikationer och i så fall på vilket sätt. 

Svårigheterna kan ha fysiska eller psykiska orsaker, till exempel rörelseinskränkningar eller svårigheter att vistas i offentlig miljö på grund av psykiska eller astmatiska besvär. 

Besvär som försvårar att resa med allmänna kommunikationer kan exempelvis vara

  • svårigheter att kliva av och på
  • svårigheter att sitta
  • balanssvårigheter
  • minskad greppförmåga
  • svårt att hålla i sig vid färd. 

Besvär som försvårar för en person att vistas i offentlig miljö kan exempelvis vara

  • astma och allergier
  • tarmsjukdomar
  • fobier och panikattacker eller
  • överkänslighet för till exempel ljud eller ljus. 

Bedömningen ska utgå från förmågan med eventuella hjälpmedel eller ledsagare.

Fält 5c: Om undersökningen gäller ett barn: påverkar funktionsnedsättningen barnets förmåga att åka med allmänna kommunikationer när föräldern är med?

Denna fråga ska endast besvaras om läkarutlåtandet gäller den sökandes barn, oavsett barnets ålder. 

Ange om funktionsnedsättningen påverkar barnets förmåga att åka med allmänna kommunikationer när föräldern är med och i så fall på vilket sätt. 

Bedömningen ska göras utifrån barnets funktionsnedsättning och i förhållande till om det medför väsentligt större förflyttningssvårigheter än för familjer med barn i motsvarande ålder. 

Exempelvis kan ett barn som har svår allergi eller liknande medföra att familjen inte kan utnyttja allmänna kommunikationer. Detsamma kan gälla en familj med rörelsehindrade barn över småbarnsåldern.

Fält 5d: Hur långt bedömer du att patienten klarar att förflytta sig med och utan hjälpmedel?

Ange hur lång sträcka du bedömer att patienten klarar att förflytta sig både med och utan hjälpmedel. Ange även vad du baserar din bedömning på.

Fält 6: Prognos för funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar

Här skriver du hur du bedömer att patientens funktionsnedsättning är sådan att förflyttningsmöjligheterna förväntas kvarstå under minst 9 år.

Försäkringskassan behöver informationen för att kunna bedöma om patienten har rätt till bilstöd.

Fält 7: Pågående eller planerade medicinska behandlingar

Ange behandlingar och rehabiliterande insatser, till exempel läkemedel eller träning som ges på grund av patientens funktionsnedsättning. Ange även behandling eller insatser, eller utredningar som planeras, till exempel operation, terapi eller medicinering. 

Skriv även vem som är ansvarig vårdgivare och tidsplan för behandlingen eller insatsen.

Det är relevant för Försäkringskassan att veta vilka behandlingar eller insatser som ordinerats patienten därför att det kan påverka patientens behov av bilstöd.

 

Vem ska göra vad?

För att Försäkringskassan ska kunna bedöma patientens rätt till bilstöd behöver vi medicinsk information. Läkaren fyller i ett läkarutlåtande som beskriver patientens funktionsnedsättning och hur den påverkar hen.

Patienten ska:

  • Be om ett läkarutlåtande från läkaren.
  • Ansöka om bilstöd hos Försäkringskassan.
  • Skicka in läkarutlåtandet till Försäkringskassan.

Läkaren ska:

  • Fylla i läkarutlåtande för bilstöd.
  • Ge läkarutlåtandet till patienten.

3222 Läkarutlåtande för bilstöd

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma om patienten har rätt till bilstöd och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

 

Vanliga frågor

Villkoren för att få bilstöd finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patienten om bilstöd

Information för föräldrar om ett barn behöver bilstöd

Om en vuxen patient har uppehållstillstånd kan hen ha rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Om ett barn och hens förälder har uppehållstillstånd kan föräldern ha rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patient som har fått uppehållstillstånd i Sverige

Information för patient som är asylsökande i Sverige

Nej. Försäkringskassan betalar inte ersättning för utfärdande av detta utlåtande.

Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.

Ja, det måste vara en läkare som skriver läkarutlåtandet. Men du bör bidra med din kunskap om patientens tillstånd genom att skriva ett utlåtande som kan vara med som ett komplement till läkarutlåtandet. Diskutera med läkaren.

Ja, men bara om patienten samtycker till att du får ta del av uppgifterna. Annars gäller sekretess för tidigare medicinska underlag.