Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.
Försäkringsmedicin på Försäkringskassan Actions
Loading...

Försäkringsmedicin på Försäkringskassan

Text Försäkringsmedicin på Försäkringskassan Actions
Loading...

Här kan du som arbetar inom hälso- och sjukvården läsa om vad försäkringsmedicin är och vad det innebär för Försäkringskassans arbete med våra olika ersättningar.

Vad är försäkringsmedicin?

Försäkringsmedicin handlar om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av hur olika försäkringar är utformade.

Försäkringskassan behöver medicinsk information om en patient från hälso- och sjukvården för att bedöma rätten till ersättning. Villkoren i de olika förmånerna inom socialförsäkringen avgör vilken typ av medicinsk information som är nödvändig.

De medicinska bedömningar som är grunden för underlagens innehåll ska vara baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Att säkerställa kvaliteten i de medicinska bedömningarna är del av hälso- och sjukvårdens uppdrag.

Medicinsk information kan kommuniceras i form av medicinska underlag, men även som svar på skriftliga eller muntliga frågor från Försäkringskassan till hälso- och sjukvården.

För att hjälpa dig inom hälso- och sjukvården att förstå vilken information vi behöver och på vilket sätt du ska fylla i ett medicinsk underlag så har vi tagit fram ifyllnadsanvisningar för de olika medicinska underlagen. Du finner dem på respektive sida för intyg och utlåtanden. Fler utvecklas successivt.

Vem ska göra vad?

Hälso- och sjukvården ska:

  • Utfärda de medicinska underlag som behövs.
  • Se till att de medicinska underlagen innehåller den information som behövs för att Försäkringskassan ska kunna besluta om rätt till ersättning eller stöd.
  • Komplettera informationen om det behövs.

Försäkringskassan ska:

  • Bedöma kvalitet och rimlighet i medicinska underlag.
  • Väga samman informationen för att kunna ta beslut om ersättning eller stöd.
  • Begära mer information om det behövs.

Handläggarna på Försäkringskassan använder medicinska underlag och beslutar om olika stöd och ersättningar inom sjukförsäkringen.

Handläggarna har

  • viss grundläggande medicinsk kunskap
  • god kunskap om det försäkringsjuridiska sammanhang där informationen ska användas
  • god kunskap om existerande stödverktyg och stödresurser samt hur och när de ska användas.

Handläggarna kan få stöd av Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare.

 

På Försäkringskassan finns cirka hundra försäkringsmedicinska rådgivare. De är läkare och hjälper våra handläggare att förstå medicinsk information från hälso-och sjukvården så de kan värdera informationens betydelse.

De flesta av våra försäkringsmedicinska rådgivarna arbetar som stöd i handläggningen av sjukförsäkringsförmåner, ersättning inom funktionsnedsättning och arbetsskadeärenden. De är även stöd i andra ersättningar, som till exempel tillfällig föräldrapenning för svårt sjuka barn och aktivitetsstöd. De deltar också i olika regionala och lokala utbildningsinsatser, både internt och externt.

Inom Försäkringskassan finns också sex försäkringsmedicinska koordinatorer. En försäkringsmedicinsk koordinator har ett samlat ansvar för den försäkringsmedicinska verksamheten inom det område de verkar. De medverkar i olika regionala och nationella forum och samverkansaktiviteter. De är också involverade i interna och externa utbildningar om försäkringsmedicin.

 

Försäkringsmedicin och sjukförsäkringen

Sjukskrivningsprocessen är komplex eftersom den involverar många olika aktörer med olika uppdrag. Grunden för att en person ska få sjukpenning är att arbetsförmågan är nedsatt.

Att inte arbeta kan vara en del av den behandling som en patient rekommenderas av sin läkare. Om läkaren bedömer att en patients arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, innebär det inte automatiskt att hen kan få sjukpenning.

Försäkringstillhörighet och SGI

Skälen till att en patient inte kan få sjukpenning trots att läkaren utfärdat ett läkarintyg kan vara flera. Det kan till exempel handla om att patienten inte är försäkrad i Sverige eller inte har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

Annan bedömning av arbetsförmågan

En annan anledning till att patienten inte får sjukpenning kan vara att Försäkringskassan gör en annan bedömning av patientens arbetsförmåga än läkaren. Det kan vara så att Försäkringskassan har mer ingående information om de krav som arbetet ställer på individen och att de funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som läkaren beskriver i läkarintyget till Försäkringskassan inte bedöms sätta ner arbetsförmågan i förhållande till arbetet.

Var patienten befinner sig i sjukskrivningsprocessen

De olika bedömningsgrunderna i rehabiliteringskedjan kan innebära att de begränsningar som läkaren beskriver i läkarintyget sätter ned arbetsförmågan i förhållande till patientens ordinarie arbete, men däremot inte i förhållande till andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda eller arbetsuppgifter i normalt förekommande arbeten.

Underlag av hög kvalitet

För att Försäkringskassan ska ha så goda förutsättningar som möjligt att kunna bedöma en individs arbetsförmåga måste informationen i läkarintygen grundas på en kvalitativ bedömning av individens tillstånd och arbetsförmåga, som tydligt måste framgå i intyget.

Socialstyrelsen förvaltar och utvecklar det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Beslutstödet består av två olika delar:

1. Övergripande principer för sjukskrivning

Denna del ska användas som en vägledning i de frågor som läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar.

2. Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika sjukdomsdiagnoser

Denna del ger specifika rekommendationer i form av sjukskrivningstider för olika diagnoser utifrån deras allvarlighetsgrad.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (socialstyrelsen.se)

 

För att tydliggöra att sjukskrivningsprocessen är en del av hälso- och sjukvårdens arbete har staten sedan 2006 tecknat överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som handlar om att öka kvaliteten och effektiviteten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Överenskommelserna har lett till att sjukskrivningsfrågan har fått en plats inom ramen för landstingens arbete.

SKL arbetar tillsammans med landstingen med de olika villkoren i överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

Överenskommelser mellan SKL och regeringen inom vård och omsorg (skl.se)

 

Försäkringskassan behöver information om individens medicinska tillstånd för att kunna fatta beslut. De nya intygsblanketter som tagits fram motsvarar den information som behövs i ärendet. Att skriva intyg ställer stora krav på kompetens inom området funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar individens vardag.

   

Vanliga frågor

Rehabiliteringskedjan är en del av regelverket som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Rehabiliteringskedjan innebär att vi prövar patientens arbetsförmåga utifrån olika bedömningsgrunder beroende på hur länge hen har varit sjuk.

Rehabiliteringskedjan bygger på tanken att sjukpenning är en tillfällig ersättning som en person kan få för en kortvarig nedsättning av arbetsförmågan eller under en kortare period då hen ställer om till ett nytt arbete.

Rehabiliteringskedjan

Relaterade länkar Försäkringsmedicin på Försäkringskassan Actions
Loading...