Socialförsäkringens del av svensk ekonomi den lägsta sen 1980
2025 motsvarade utbetalningarna av socialförsäkringen 3,9 procent av BNP. Det är den lägsta siffran sedan år 1980.
– Trots att inflationen höjer utgifterna för många ersättningar minskar utgifterna på totalen, bland annat för att det föds färre barn och att sjukfrånvaron minskar, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
År 2025 betalades totalt 255,5 miljarder kronor ut från socialförsäkringen, det är 3,9 procent av BNP och den lägsta siffran sedan 1980. Utgifterna är i stort sett oförändrade mellan år 2024 och år 2025, men eftersom ekonomin och BNP växt mellan åren så minskar socialförsäkringens andel av BNP. Uppgifterna kommer från Försäkringskassan årliga publikation Socialförsäkringen i siffror som släpps idag.
– Socialförsäkringens del av svensk ekonomi styrs av politiska beslut och av förändringar i ekonomi och befolkning. Till exempel ökar utgifterna för vissa ersättningar när inflationen höjer prisbasbeloppet. Det gäller till exempel föräldrapenning, sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning, säger Ulrik Lidwall.
– Samtidigt ser vi att utgifterna minskar för barnbidrag och tillfällig föräldrapenning när det föds färre barn än tidigare. Vi ser även att utgifterna minskar för sjukfrånvaron och sjukpenning. Även utgifterna för bostadsbidraget minskar eftersom färre får det och den tillfälliga höjningen under pandemin fasats ut, säger Ulrik Lidwall.
Fakta: Socialförsäkringen i siffror
En årlig publikation som sammanfattar och beskriver de ersättningar som ingår i den svenska socialförsäkringen och som administreras av Försäkringskassan.
Saxat ur Socialförsäkringen i siffror 2025:
- 1 av 10 i åldern 19–65 år saknar en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). SGI ger ekonomisk trygghet i händelse av sjukdom och arbetsförmåga och kvalificerar till föräldraförsäkringen.
- Mellan år 2024 och år 2025 var socialförsäkringens utgifter, i löpande priser exklusive administration, i princip oförändrade.
- Utgiftsökningen rör framförallt assistansersättning och sjuk- och aktivitetsersättning, som båda ingår i utgiftsområde ”Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning”. Däremot minskade utgifterna för både sjukpenning och bostadsbidrag.
- Utgifterna för ekonomisk trygghet för familjer och barn – till exempel barnbidrag, föräldrapenning och ersättningen för vab – har sammantaget varit stabila under perioden 2023–2025. Däremot har det skett förändringar inom ersättningarna. Utgifterna för omvårdnadsbidrag har ökat med 1,8 miljarder och föräldrapenning med 1,2 miljarder kronor. Samtidigt har utgifterna för bostadsbidrag, barnbidrag och ersättning för vab minskat med sammanlagt 2,7 miljarder kronor.