Betydligt färre än förut får ersättning för arbetsskada
Sedan slutet av 1990-talet har antalet personer som får livränta minskat med 84 procent. En ny analys från Försäkringskassan visar att det är stora skillnader mellan yrken, kön och vad man får livränta för.
Livränta är en ersättning man kan få för en arbetsskada – alltså en skada som uppkommit på grund av arbetet eller på arbetet. Ersättningen ska kompensera för framtida inkomstförluster och skiljer sig därmed både från sjukpenning och från sjukersättning.
– Minskningen av antalet mottagare av livränta sedan slutet av 1990-talet beror framförallt på förändringar i lagstiftningen. Men arbetsskadeförsäkringen har funnits i över hundra år och sett över längre tid beror minskningen på generella förbättringar i framförallt den fysiska arbetsmiljön och ett förändrat arbetsliv, säger Malin Junestav, analytiker inom Avdelningen ledningsstöd och analys.
Två lagändringar pekas ut som orsaker till att färre ansöker om och därmed får livränta. En lagändring som kom 2003 innebär att Försäkringskassan inte längre kan ta initiativ till en utredning kring en persons rätt till livränta. Den andra ändringen kom 2008 när lagstiftningen för sjukersättning förändrades. Efter det är inte kraven för att få sjukersättning och livränta likadana. En naturlig tidpunkt för att ansöka om livränta försvann, och gjorde att ansökningarna och antalet mottagare av livränta minskade.
Stora skillnader mellan yrken och kön
Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad, vilket syns i statistiken om livränta. Av dem som får livränta är 60 procent män och 40 procent kvinnor. Bland män är det vanligast att få livränta inom bygg-, transport- och tillverkningsbranschen. Bland kvinnor är det vanligast att få livränta inom omsorgsyrken, särskilt bland undersköterskor och vårdbiträden.
En förändring under de senaste tio åren är att livränta på grund av psykiatriska diagnoser har blivit något vanligare. Ökningen är särskilt tydlig bland kvinnor.
Livränta som är kopplad till sjukdomar i rörelseorganen, och personskador och förgiftningar har minskat betydligt, främst eftersom färre ansöker om livränta inom dessa områden.
– Förändringen speglar både ett arbetsliv i omvandling, där fysiska faror i arbetsmiljön minskar medan stressrelaterad ohälsa ökar, och ett förbättrat kunskapsläge kring arbetsrelaterad ohälsa, säger Malin Junestav.
Analysen
Livräntans utveckling över tid (Korta analyser 2026:3) pdf, 855 kB.