Om en person har en sjukdom eller funktionsnedsättning och arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid och för alla typer av arbeten, har man rätt till sjukersättning.

– I december 2024 hade cirka 220 000 personer sjukersättning vilket motsvarar 3,5 procent av Sveriges befolkning i åldersgruppen 19–65 år. För 20 år sedan hade 9,6 procent i samma åldersgrupp sjukersättning. Utvecklingen beror huvudsakligen på lagändringar som genomfördes år 2008, säger Karin Andersson, analytiker på Försäkringskassan.

Högre andel med psykiatriska diagnos och garantiersättning

Lagändringarna innebär att färre personer med ett långt arbetsliv i fysiskt krävande arbeten får sjukersättning eftersom de kan ha arbetsförmåga i fysiskt lättare arbeten. Det har inneburit förändringar i sammansättningen av gruppen som får sjukersättning.

För 20 år sedan hade 31 procent av mottagarna sjukersersättning på grund av psykiatriska diagnoser – idag är motsvarande siffra 53 procent. År 2004 hade var tionde mottagare ersättning på garantinivå – år 2024 var motsvarande siffra var tredje mottagare. Garantiersättningen är 13 622 kronor före skatt, för den som fyllt 30 år.

– Andelen mottagare med sjukdomar i rörelseorganen och med en ersättning baserad på tidigare inkomst har minskat medan gruppen som aldrig kommit in på arbetsmarknaden, ofta med psykiatriska diagnoser och garantiersättning, beviljas ersättning i samma grad som tidigare, säger Karin Andersson.

Denna utveckling har även medfört att allt fler som har sjukersättning också har bostadstillägg.

Viktigaste fynden från analysen

• Över tid har det blivit allt vanligare att mottagarna av sjukersättning saknar tidigare arbetsinkomster och endast har garantiersättning.
• Psykiatriska diagnoser är idag den vanligaste orsaken till sjukersättning.
• Bland dem med sjukersättning har sammansättning av psykiatriska diagnoser förändrats de senaste 20 åren. Utvecklingsstörningar och neuropsykiatriska diagnoser utgör idag en större andel av sjukersättningarna medan depressioner och ångestsjukdomar har minskat.
• 220 000 personer hade sjukersättning i december 2024, det är ungefär 3,5 procent av Sveriges befolkning mellan 19–65 år.
• Fler kvinnor än män har sjukersättning och medelåldern bland mottagarna är 54 år.

Analysen

Sjukersättningens utveckling över tid (Korta analyser 2025:2) Pdf, 582 kB.

Fakta sjukersättning

• Sjukersättning kan endast ges om personens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning i alla arbeten på arbetsmarknaden. Det innebär att arbetsoförmågan bedöms förbli nedsatt för all överskådlig framtid, och att medicinska eller arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga.
• Den som innan beviljad sjukersättning har arbetat får 64,7 procent av sin inkomst, som mest 23 777 kronor före skatt per månad.
• Den som inte har haft inkomst innan beviljad sjukersättning kan som mest få 13 622 kronor före skatt i månaden, så kallad garantiersättning. För den som är yngre än 30 år är garantiersättningen lägre.
• Den som har så låga inkomster att de inte räcker till både bostadskostnaden och övriga levnadsomkostnader kan få bostadstillägg på som mest 6 550 kronor per månad.