Under året efter barnets första vårdkontakt har 22 procent av kvinnorna och 11 procent av männen sjukpenning, jämfört med 13 respektive 7 procent bland föräldrar vars barn inte vårdats för psykisk ohälsa.

– Det här är första gången någon samlat bilden av hur en förälder till ett barn som vårdats för psykisk ohälsa använder olika delar av socialförsäkringen. Det är svårt att sammanfatta hela rapporten i några få meningar men det blir tydligt att socialförsäkringen är viktig för dessa föräldrar. De använder både tillfällig föräldrapenning, omvårdnadsbidrag och sjukpenning i större utsträckning än andra, säger Anna Persson, analytiker på Försäkringskassan.

När barn mår dåligt är det andra delar av samhället än socialförsäkringen som i första hand ansvarar för familjens behov av till exempel vård och stöd, inte minst hälso- och sjukvården och skolan. Socialförsäkringens roll är att stötta genom ekonomisk kompensation och i vissa fall genom att ge rätt till frånvaro från arbetet. Hur ersättningarna används skiljer sig åt beroende på barnets diagnos och ålder.

– Ett exempel är om man tittar på barn över 11 år så är det föräldrar till barn med ätstörningar som vabbar mest. I snitt tar de ut 53 dagar året efter första vårdkontakten, vilket motsvarar mer än 10 arbetsveckor på ett år, avslutar Anna Persson.

Om rapporten:

I rapporten används Socialstyrelsens sammanfattande mått på psykisk ohälsa, vilket omfattar både psykiatriska sjukdomar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Försäkringskassans socialförsäkringsrapporter fungerar som kunskapsunderlag, dels för berörda inom Försäkringskassan, dels för övriga aktörer i samhället som kommer i kontakt med frågan som analyseras.

Rapporten finns publicerad på forsakringskassan.se för den som vill läsa mer.

Ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa hos barn (Socialförsäkringsrapport 2025:2) Pdf, 902 kB, öppnas i nytt fönster.