Sedan 1997 har de genomsnittliga inkomsterna i Sverige ökat med 134 procent. Under samma period har inkomstgränsen för bostadsbidrag höjts med 28 procent för barnfamiljer, medan den för ungdomshushåll har legat helt stilla.

Trenden att färre beviljas bidrag har varit tydlig de senaste 5 åren. Under den perioden har antalet ungdomshushåll med bostadsbidrag minskat med 44 procent och antalet barnfamiljer med bidrag minskat med 32 procent.

– Inkomstgränserna har inte följt inkomstutvecklingen. Om man tittar på inkomstgränserna för ungdomshushåll så skulle de ha varit mer än dubbelt så höga som dagens nivåer om de hade höjts i samma takt som inkomstutvecklingen. När gränserna inte höjs leder det till att färre kan få bostadsbidrag, säger Alma Wennemo Lanninger, analytiker på Försäkringskassan.

Svårt att uppskatta inkomst leder till återkrav

En annan orsak till att färre ansöker om bostadsbidrag kan vara att det är svårt att uppskatta hur mycket pengar man kommer tjäna under ett år. Om man har tjänat mer pengar än vad man uppskattade vid ansökan kan man bli återbetalningsskyldig.

Under 2024 blev 35 procent av alla hushåll med bostadsbidrag skyldiga att betala tillbaka hela eller delar av beloppet.

– Det är ytterligare en förklaring som brukar lyftas till varför allt färre ansöker om och får bostadsbidrag. Man är rädd för att hamna i skuld, säger Alma Wennemo Lanninger.

Förslag om månadsberäkning

För att minska risken för felaktiga utbetalningar och skuldsättning har regeringen föreslagit att Försäkringskassan ska införa månadsberäkning av bostadsbidraget. Förändringen förväntas träda i kraft i januari 2027.

Analysen

Bostadsbidrag till ungdomshushåll och barnfamiljer (Korta analyser 2026:2) pdf, 451 kB.

Om analysen: "Bostadsbidrag till ungdomshushåll och barnfamiljer" ingår i Försäkringskassans serie Korta analyser som presenterar aktuell statistik och analys.

Läs mer: Publikationer