Vårdgivarnas priser var i princip alltid högre än referenspriserna. De privata vårdgivarnas priser låg 11 procent över referenspriserna, jämfört med folktandvårdens priser som var 5 procent högre.

Det var också stora skillnader i pris mellan länen. Bland de privata vårdgivarna varierade de genomsnittliga priserna från 17 procent över referenspriserna (Jämtland) till 6 procent över (Gävleborg). Hos folktandvården låg de lägsta priserna 2 procent under referenspriserna (Västerbotten) och de högsta priserna 21 procent över (Örebro).

− Det finns stora variationer i hur mycket patienter betalar för sin tandvård. Patienter som går till privata vårdgivare och har de mest omfattande behandlingarna är de som betalar mest över referenspriserna, säger Jonas Erlandsson, analytiker på Försäkringskassan och en av författarna till rapporten.

Nästan 16 procent av befolkningen kom upp i den lägre beloppsgränsen i högkostnadsskyddet på 3 000 kronor (nära 1,2 miljoner personer), och nästan 3 procent nådde även den högre gränsen på 15 000 kronor (drygt 190 000 personer). Hälften av de patienter som nådde den högre beloppsgränsen och gick till privata vårdgivare betalade minst 19 procent mer än referenspriserna för sin tandvård. En tiondel betalade minst 53 procent mer.

− Målet med den här reformen var rimliga kostnader för personer med stora tandvårdsbehov. När vårdgivarnas priser överstiger referenspriserna blir högkostnadsskyddet mindre effektivt. Patienterna får betala mer för sina behandlingar, och subventionen täcker en mindre del av deras kostnader, säger Lars Sjödin, expert på tandvårdsfrågor på Försäkringskassan.

Analysen bygger på data från 2019 och är en del i rapportserien Korta analyser från Försäkringskassan där aktuell statistik och analys presenteras i ett kort format.

Högkostnadsskydd för tandvård (Korta analyser 2022:6) Pdf, 960 kB, öppnas i nytt fönster.