Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning. Rehabiliteringen måste i sådana fall ingå i en rehabiliteringsplan som personen har gjort tillsammans med Försäkringskassan.
En person som är sjukskriven kan få rehabiliteringsersättning till exempel om hen arbetstränar under en period, deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram eller deltar i en utbildning under högst ett år. Rehabiliteringsersättningen består av två delar, rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.
Vad är rehabiliteringspenning?
Rehabiliteringspenningen kompenserar inkomstförlusten som uppstår när en person deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Den är lika stor som sjukpenningen och kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels omfattning. Om hen får någon annan form av ekonomiskt stöd under utbildningen minskar det rehabiliteringspenningen med samma belopp.
Vad är särskilt bidrag?
Det särskilda bidraget ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen. En person kan till exempel få traktamente och ersättning för resor om hen måste bo på annan ort för att kunna delta i rehabiliteringen. Hen kan också få ersättning för läromedel och kursavgifter.
Det särskilda bidraget betalas bara ut om kostnaderna inte kan ersättas på något annat sätt, till exempel av arbetsgivaren eller via någon annan försäkring.
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är exempel på ersättningar som baseras på SGI.
Försäkringskassan fastställer en persons SGI utifrån hens beräknade årliga arbetsinkomst. När hen inte längre har arbetsinkomster är huvudregeln att den sjukpenninggrundande inkomsten slutar att gälla. Men det finns situationer där den som inte arbetar får behålla sin SGI, till exempel om hen är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete.