Nyhetsbrev #2 2016

FK Analyserar

Arkiv: Alla nyhetsbrev

Nyhetsbrev nr 2, 2016

Ledare, Elisabeth Hopkins har ordet

Kunskap för välinformerade beslut – inte minst internt

Ett återkommande tema i Laura Hartmans ledare har varit vikten av att sprida kunskap till beslutsfattare och samhälle för att aktörer ska kunna fatta välinformerade beslut. Som tf. avdelningschef för Analys och prognos sedan en dryg månad tillbaka fortsätter jag med kunskap och kunskapsspridning i centrum, denna gång med fokus på Försäkringskassans inre arbete.

Läs mer

 

Ganska mycket i detta nummer handlar om kunskap som tas fram i syfte att direkt kunna användas i organisationen. Det är minst lika viktigt att vår egen verksamhet kan fatta välinformerade beslut. Exempelvis pågår det inom ramen för vårt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete flera olika typer av studier av kvalitén i handläggningen. Syftet är att se om besluten är likformiga och under vilka omständigheter som eventuella brister uppstår. Tanken är att resultaten ska kunna användas till att förändra och förbättra vårt arbete där det behövs.

Försäkringskassan förändrar, förbättrar och förnyar hela tiden sina arbetssätt. När detta sker är det centralt att förändringar utvärderas och följs upp. En viktig del av vårt arbete består i att föreslå och ta fram nya mätpunkter för att kunna följa upp verksamheten på ett vettigt sätt och sedan använda dem när vi tar fram nya kunskapsunderlag. Exempel på frågor som vi ställer oss är: Hur påverkas verksamheten när vi förändrar våra arbetssätt, påverkas kvalitén i vårt arbete och påverkas effektiviteten i hur vi utför vårt arbete? Många av de kunskapsunderlag som Analys och prognos tar fram försöker svara på dessa och andra frågor. Ett bra exempel, med ett glädjande resultat, är utvärderingen av ett nytt arbetssätt inom sjukförsäkringen, En enklare sjukförsäkringsprocess. Utvärderingen visar att Försäkringskassan klarar att genomföra en stor förändring i arbetssättet utan att tiden till utbetalning eller andelen ärenden som prövas vid 180 dagar enligt rehabiliteringskedjan påverkas. .

Men det räcker inte att ta fram kunskap. En stor och viktig del av arbetet består i att sprida den och vara en kunskapspartner internt för myndigheten. Vi jobbar intensivt i dialog med företrädare för olika delar i organisationen i hur man på bästa sätt tar vara på det vi tar fram. Och det finns ett otroligt sug efter dessa samarbeten. Efterfrågan är oändlig och för oss gäller det att tillsammans prioritera de insatser som kan göra störst nytta.

Elisabeth Hopkins
Tf. avdelningschef för Analys och prognos

Stäng

Bedömningsutrymmet under luppen

Socialförsäkringarna rymmer ett stort antal ärendeslag där handläggarna har ett betydande bedömningsutrymme. Grundläggande för rättssäkerheten är att lika ärenden bedöms lika. Under 2016 pågår ett omfattande arbete inom Försäkringskassan där kvalitén i handläggningen av sjukersättning granskas. Syftet är att se om besluten är likformiga och under vilka omständigheter som eventuella brister uppstår.

– Vi lyfter på alla stenar och granskningen sker från skilda perspektiv, med olika metoder och tillsammans med andra avdelningar inom Försäkringskassan, säger Jon Dutrieux, analytiker på avdelningen för Analys och prognos.

Läs mer

Arbetet kring sjukersättningen är en del av Försäkringskassans systematiska kvalitetsutvecklingsarbete. Analytikerna på avdelningen för Analys och prognos samarbetar med avdelningen för funktionsnedsättning, dit arbetet med sjukersättning hör, och rättsavdelningen. De studier som nu genomförs riktar sig till en intern målgrupp inom Försäkringskassan. Men troligen så kommer en rapport publiceras under 2017 då fler studier kring sjukersättningen är genomförda.

Den studie som kommit längst, en registerstudie, redovisar hur andelen avslag efter ansökan om sjukersättning har utvecklats under de senaste åren, samt hur den skiljer sig åt mellan kontor och handläggare och ska ge ett första underlag för systematiskt kvalitetsarbete.

– Men det är viktigt att notera att hög eller låg andel avslag i sig inte säger något om besluten är korrekta eller inte, säger Jon Dutrieux. Om skillnaderna är stora kan det vara en signal både om att likformigheten i tillämpningen är låg, eller att den rättsliga kvaliteten brister, men även att olika delar av myndigheten hanterar olika ärenden.

Rapporten försöker svara på är hur stor spridningen i utfall är och vad det säger om likformigheten i tillämpningen av sjukersättningen och vad det går att lära om skillnader i tillämpning genom att att lägga till andra ¬uppgifter på data om avslagsandelar.

Studien ska sedan vara underlag för olika fördjupningar där tre områden inom Försäkringskassan med olika stor intern spridning i avslagsandel studeras. En vinjettstudie där handläggare får göra en bedömning av olika tänkta scenarier ska söka svaret på om skillnader i andel avslag kan vara ett uttryck för olikheter i tillämpningen och en intervjustudie ska försöka svara på vilka möjliga förklaringar till olikheterna i spridning som kan finnas i arbetssätt eller lokala kulturer.

– Den sista pusselbiten blir att studera om de områden som fattar likformiga beslut också fattar korrekta beslut i högre utsträckning. Svaret hoppas vi få i en fördjupad rättslig aktstudie från Försäkringskassans rättsavdelning, säger Jon Dutrieux.

2014 genomförde Rättsavdelningen en kvalitetsuppföljning av handläggningen av sjukersättningen. Den ledde till ett omfattande och pågående förändringsarbete för att förbättra kvaliteten. Bland annat så har organisationen förändrats med handläggning på färre enheter och resurser har tillförts för att arbeta av stora ärendebalanser.

– Det är förstås bra men när verksamheten hela tiden är under förändring ökar svårigheterna att få tydliga resultat av vilka arbetssätt som ger större likformighet.

I mitten av april bjuder Försäkringskassan in ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) och Socialdepartementet till ett seminarium kring studierna. ISF kommer också senare i år att titta på beslutskvaliteten inom sjukersättningen.

– Och vi ser ju gärna att ISF tar vid från resultaten av våra studier.

Stäng

Avslag avgörande för nöjdheten

Försäkringskassan genomför sedan 1997 årligen en enkätundersökning riktad till personer som fått ett beslut eller en utbetalning från Försäkringskassan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur kontakten med Försäkringskassan upplevs och att följa utvecklingen av olika nyckelmått, så som nöjdhet, över tid. En analys av svaren från 2015 års undersökning presenteras i den nya socialförsäkringsrapporten ”Nöjd eller missnöjd med Försäkringskassan? Problem, styrkor och de viktigaste förbättringsområdena”.

– För Försäkringskassan är undersökningens resultat ett centralt underlag för att utveckla verksamheten. Det är viktigt att ta tillvara de svar vi får och att agera utifrån dem, säger Johanna Lovén, analytiker på avdelningen för Analys och prognos.

Läs mer

Resultaten visar att de svarande överlag är neutralt inställda till eller nöjda med Försäkringskassan. Utvecklingen under de senaste fem åren har varit stadigt positiv och kan ses som ett tecken på att myndigheten utvecklas åt rätt håll. Det betyder dock inte att kritik saknas eller att tillräcklig kunskap finns om vad som avgör om individen blir nöjd eller missnöjd efter kontakt med Försäkringskassan.

– Det är framförallt kring två frågor som vi behöver fördjupa kunskapen. Den ena handlar om varför avslag från Försäkringskassan är starkt kopplat till missnöjdhet och den andra om vilka förväntningar man har på Försäkringskassan.

Svarande som uppger att de har fått avslag från Försäkringskassan är klart mer missnöjda än andra. Avslag är viktigare för graden av nöjdhet än de övriga bakgrundsfaktorer som undersökts, så som kön, ålder, inkomst och boenderegion.

– Men ett avslag måste inte leda till missnöje. Frågan är om det är avslaget i sig som bidrar till missnöjdheten eller om den beror på andra faktorer som Försäkringskassan kan påverka. Utgår vi från att Försäkringskassan följt lagen och att handläggningen gått korrekt till så blir det intressant att veta vad det är som kunde gjorts bättre. Hur är beslutsbreven utformade, hur är tonen i breven? Men vi kan inte se detta i svaren. I enkäten frågar vi till exempel inte om vilken typ av ersättning avslaget gäller.

Ett sätt att nå djupare kunskap kring detta vore att gå vidare med intervjuundersökningar tror Johanna Lovén.

En annan faktor som är relaterad till nöjdhet är om man ringt till Kundcenter. – De som har ringt dit är oftare något mindre nöjda. De långa väntetiderna i Kundcenter är ett framträdande mönster i de svarandes förbättringsförslag.

Låg tillgänglighet i telefon är ett problem som Försäkringskassan länge dragits med. Det är därför rimligt att den upplevt låga tillgängligheten åtminstone är ett av de områden som påverkar nöjdhet med Försäkringskassan.

Johanna Lovén pekar på ett annat område där kunskapen behöver öka. Det handlar om de försäkrades förväntningar på vad socialförsäkringen och Försäkringskassans service ska erbjuda och vad det betyder för den upplevda nöjdheten.

Enkätens svarsfrekvens var låg, 35 procent, vilket var klart lägre än i 2014 års kundundersökning där den var 42 procent. Därför genomfördes en särskild bortfallsundersökning.

– Men analysen av bortfallet visade inte på någon skillnad i nöjdhet mellan de som hade besvarat kundundersökningen och de som inte svarat.

Läs Nöjd eller missnöjd med Försäkringskassan?

Stäng

Omorganisation i takt med både tiden och forskningen 

Försäkringskassan har infört en ny process för sjukförsäkringsärenden där handläggningen nu sker utifrån behov. En utvärdering visar att målet nåddes. Aktiviteterna i de mest komplexa ärendena kommer igång snabbare.

Men någon effekt på sjukfallens längd går inte att se.
 

Läs mer

Den grundläggande förändringen i det nya arbetssättet inom sjukförsäkringen – En enklare sjukförsäkringsprocess – är IBB. Det ska läsas ut som initial behovsbedömning och handlar om den första indelning som görs av sjukfallen; korta och okomplicerade, de som blir längre men där det inte behövs särskilt stöd, och så de som blir längre och där det finns behov av stöd och samordningsinsatser.

En enklare sjukförsäkringsprocess började införas på ett fåtal kontor under hösten 2013. I oktober 2014 hade alla genomfört utbildning och gått in i det nya arbetssättet. Nu har implementering och resultatet av förändringen utvärderats.

– Vi har jämfört förändringen i de kontor som bytt arbetssätt med förändringen i kontor som inte bytte under samma period. Att bytet av arbetssätt kunde genomföras utan att påverka vare sig tiden till utbetalning eller andelen ärenden där en 180-dagarsprövning enligt rehabiliteringskedjan genomfördes är ett bra betyg till organisationen, säger Petra Ornstein på avdelningen för Analys och prognos som varit projektledare för utvärderingen.

Syftet med den nya sjukförsäkringsprocessen är att få till stånd en tidigare kontakt vid komplicerade ärenden genom en sammanhållen handläggning från början till slut. Sjukfall ska tidigt bedömas utifrån sitt samordningsbehov, aktiva insatser ska endast erbjudas i ärenden där det finns behov av stöd och samordning. Och handläggningen ska komma igång tidigt.

– Våra resultat pekar i riktning mot att detta skett och att implementeringen av det nya arbetssättet lyckats, säger Petra Ornstein. Även om bytet av arbetssätt inte gått helt smärtfritt så har verksamheten visat stor förmåga att utföra återkommande uppgifter och samtidigt ta till sig ett nytt arbetssätt. Däremot kan vi inte se någon effekt på sjukfallens längd eller andra konsekvenser på sjukfrånvaron.

Målet att få till ett differentierat arbetssätt i sjukfallen nåddes.

Men borde inte sjukfallen också bli kortare? 

– Differentieringen i sig verkar inte ha påverkat längden på sjukfall. Däremot skulle ett differentierat arbetssätt kunna ge bättre förutsättningar för att arbeta med sjukfall framöver. Vad som påverkar sjukfallens varaktighet är en viktig fråga att fortsätta studera.

Sjukfallen blev heller inte längre under implementeringsfasen trots att mycket kraft gick till förändringsarbetet.

Förändringen genomfördes under en period då handläggarna varje vecka fick mer att göra eftersom antalet nya sjukfall ökade hela tiden.

Att införa ett nytt arbetssätt, många handläggare bytte också kontor och kollegor, är en stor påfrestning på en organisation.

Borde inte Försäkringskassan väntat till en senare, lugnare tidpunkt, med förändringen?

– Kanske var tidpunkten med tanke på det ökande antalet sjukfall olycklig men det här bytet av arbetssätt hade kommit ändå. Det är också en förändring i rätt riktning. Den går i takt både med vad forskningen har att säga om hur man bör arbeta med sjukfall och med de önskemål som socialdepartementet uttryckt, säger Petra Ornstein.

Läs Effektutvärdering av Den nya sjukförsäkringsprocessen

Stäng

Välutbildade delar mest jämställt

Bibliotekarier, kemister och civilingenjörer är exempel på yrken där kvinnor och män delar mest lika på föräldrapenningdagarna. En manlig bibliotekarier tar i genomsnitt ut 137 dagar, att jämföra med genomsnittet i landet på 69 dagar för männen. Det visar statistik från Försäkringskassan över uttaget av föräldrapenning till dess att barnet fyllt två år som redovisas i ”Föräldrapenning och yrke” (Korta analyser 2016:1) den senaste rapporten i serien Korta analyser från Avdelningen analys och prognos.

Läs mer

– Vi ser att det finns skillnader mellan yrken men i vår statistik går det inte att se orsakerna till varför det ser ut som det gör, något som vore intressant att studera vidare, säger Andrea Kolk, som skrivit rapporten.

– Vad som är tydligt är att även i de yrken där männen har ett högt genomsnittligt uttag så är det stor skillnad jämfört med kvinnornas uttag. För att nå ett jämställt uttag behöver uttaget förändras inom alla yrken.

I rapporten visas också att färre än hälften av alla pappor, 44 procent, tar ut fler än de 60 reserverade dagarna och att män i kvinnodominerade yrken tar ut fler dagar än genomsnittet.

Läs Akademiker delar mest lika

Stäng

Påverkar vädret hälsan?

Genom att titta på data från SMHI och uppgifter från Försäkringskassan om pågående sjukfall kan man, kanske, få en bild av hur antalet soltimmar och nederbörd påverkar hälsan. Det var i alla fall vad laget Patatas Bravas försökte sig på vid årets upplaga av Hack for Sweden som nyligen genomfördes för tredje året i rad.

Läs mer

Hack for Sweden är ett samarbete mellan 23 statliga myndigheter och organisationer, bland annat Försäkringskassan som deltog för andra gången. Peter Abrahamsson och Clara Arrhenius från Analys och prognos fanns på plats under helgen. Tanken är att deltagarna genom att utnyttja öppen data ska visa på möjligheter att utveckla nya tjänster och produkter. I år tävlade 24 lag med över 70 personer.

Patas Bravas och ett annat lag kommer senare i vår att bjudas in till Försäkringskassan för att berätta mer om hur de ser att Försäkringskassans data kan användas.

Årets vinnare av Hack for Sweden Awards blev laget Ge0hack3rs, som vann med en webbtjänst som ska hjälpa invånare, besökare, planerare och näringsliv att utnyttja stadens möjligheter.

Stäng

Män får mest bilstöd

Under den senaste 10-årsperioden har antalet mottagare av bilstöd minskat något. Från 2011 till 2013 ökade antalet mottagare. Det är fler män än kvinnor som får bilstöd. Ibland uppstår tillfälliga toppar för bilstöd då många omprövningar görs samtidigt.

Läs mer

Hallå där Frida Hultgren

Frida Hultgren, analytiker på avdelningen för Analys och prognos som ansvarar för officiell statistik om socialförsäkringen och dess utveckling. Hon arbetar just nu med två projekt som handlar om att bygga upp och förbättra statistik kring internationella ärenden och migrationen.

 

Läs mer

– Det handlar om närmare 30 förmåner där Försäkringskassan måste ta hänsyn till EU-förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Vi ska se över vårt it-stöd för att förbättra statistikfångsten. Det rör frågor som hur många kvinnor och män som varje år försäkras respektive upphör att vara försäkrade i Sverige, hur många som arbetar i flera länder, vilka förmåner som betalas ut till kvinnor och män bosatta i ett annat land samt vilka förmåner som betalas ut till personer som arbetar, men som inte bor i Sverige

– Min uppgift är att hålla ihop arbetet med den nya statistiken. Tidplanen är tajt, 1 juni ska regeringen ha vår rapport vilket innebär att vi redan inom de närmaste veckorna måste ha ett material färdigt för granskning och diskussion.

– En viktig uppgift för projektet är att ta fram förslag på stöd, såväl manuella som elektroniska, som ska möjliggöra för Försäkringskassans medarbetare att dokumentera dessa uppgifter. Syftet med denna dokumentation är i förlängningen att riksdag och regering ska få ett bättre beslutsunderlag än vad de har idag.

Det andra uppdraget handlar om migrationen. Vad är det för statistik ni ska ta fram?

– Det är en verklig utmaning. Den första stora svårigheten handlar om att avgränsa och kategorisera populationen. En stor del av de som varje år invandrar till Sverige är återvändande personer födda i Sverige eller personer födda i andra nordiska länder men det är också många personer som behövt fly från sina hemländer. Frågan är vilken kunskap vi behöver om de olika typerna av invandrare.

– Vi måste tillsammans med SCB, som håller ihop detta regeringsuppdrag, Migrationsverket och kanske Skatteverket, ena oss om avgränsningar såväl när det gäller vilka som ska inkluderas som när i tiden bakåt strecket ska dras så att vi alla pratar om samma sak.

Har ni några resultat?

– Vi har ännu inte kommit så långt men när vi avgränsat populationen kan vi koppla informationen till våra egna system och förhoppningsvis göra de analyser som efterfrågas.

Stäng

FK tar plats i SCBs användarråd

Eva-Lo Ighe, verksamhetsområdeschef på Analys och prognos är ny ledamot i SCB:s användarråd för välfärdsstatistik.

Läs mer

Användarrådet har en rådgivande funktion och företräder användare av den statistik som SCB ansvarar för inom området välfärdsstatistik.

Användarrådet behandlar frågor som rör behov av ny statistik, utveckling och förbättring av befintlig statistik samt prioriteringar och omprioriteringar inför kommande budgetår.

Anna Hedborg, tidigare bland annat socialförsäkringsminister och generaldirektör för Riksförsäkringsverket är ordförande i rådet.

Stäng


Prenumerera på nyhetsbrevet

 

Din e-postadress: