Vanliga frågor

Vem kan få sjukpenning?

En person kan ha rätt till sjukpenning om hen har en arbetsförmåga som är tillfälligt nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Beroende på nedsättningens omfattning kan sjukpenningen betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.

Hur mycket får man i sjukpenning?

Sjukpenningen under det första året motsvarar knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Efter ett år sänks sjukpenningen till knappt 75 procent av SGI. Det gäller dock inte för den som har en allvarlig sjukdom, som får behålla den högre nivån i obegränsad tid.

Se följande sida för mer information om SGI.

SGI

För mer information om aktuella belopp för sjukpenning se aktuella belopp.

Aktuella belopp

Vem kan få rehabiliteringspenning?

En person som har nedsatt arbetsförmåga kan få rehabiliteringspenning när hen deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringspenning kan även betalas ut vid medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstiden. Beroende på i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt kan rehabiliteringspenningen betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.

Hur mycket får man i rehabiliteringspenning?

Rehabiliteringspenningen motsvarar knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). För den som har fått rehabiliteringspenning och/eller sjukpenning i ett år sänks ersättningen till knappt 75 procent av SGI.

Se följande sida för mer information om SGI.

SGI

För mer information om aktuella belopp för sjukpenning se aktuella belopp.

Aktuella belopp

Vad är ett pågående sjukfall?

Ett pågående sjukfall är en sammanhängande period då en person är sjukskriven med sjuk- eller rehabiliteringspenning. Pågående sjukfall visar den faktiska ersättningsperioden och denna kan skilja sig åt från när utbetalningen skedde eftersom utbetalningar kan ske i efterhand. I statistiken över pågående sjukfall syns enbart de sjukfall som varar över ett månadsskifte och där utbetalningen av ersättning skett inom tre månader efter det månadsskiftet.

Vad är ett avslutat sjukfall?

Ett sjukfall räknas som avslutat när det har gått 5 dagar från sista ersatta dag utan att en ny ersättningsperiod påbörjats.

Vad är sjuklön?

Sjuklön betalas ut av arbetsgivaren under de första 14 dagarna i en sjukperiod, med undantag av den första dagen som är en karensdag.

Personer som har enskild firma kan inte få sjuklön. Normalt får de sjukpenning från Försäkringskassan efter sju karensdagar, De har dock möjlighet att välja kortare karenstid och få sjukpenning redan från den andra dagen som de inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan läsa mer om karensdagar och karenstid för egenföretagare under sidan Sjukpenning för dig med enskild firma.

Sjukpenning för dig med enskild firma

Påverkas statistiken av regeländringar som gjorts inom sjukförsäkringen?

Det har gjorts ett antal regeländringar inom sjukförsäkringen som påverkar statistiken och möjligheten att göra jämförelser över tid. Exempel på några viktiga regeländringar som gjorts för sjukpenning och rehabiliteringspenning är:

• 1955: En allmän sjukförsäkring med inkomstgrundad sjukpenning införs.

• 1967: Karenstiden för sjukpenning minskas från 3 dagar till 1 dag.

• 1987: Karensdagen för sjukpenning tas bort.

• 1990: Möjlighet till en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning införs.

• 1992: Sjuklön från arbetsgivare till anställda införs under sjukperiodens 14 första dagar. Rehabiliteringspenning införs.

• 1993: En karensdag för sjukpenning återinförs.

• 1997: Sjuklöneperioden förlängs till 28 dagar.

• 1998: Sjuklöneperioden förkortas till 14 dagar.

• 2003: Sjuklöneperioden förlängs till 21 dagar.

• 2005. Sjuklöneperioden förkortas till 14 dagar.

• 2008: Sjukpenningen tidsbegränsas. En vidare prövning av arbetsförmågan görs efter 90 respektive 180 dagars sjukskrivning.

Du kan läsa mer om regeländringarna i dokumentet Förändringar inom socialförsäkrings- och bidragsområdena från 1968-.

Förändringar inom socialförsäkrings- och bidragsområdena från 1968-

Varifrån kommer uppgifterna som statistiken bygger på?

Statistiken baseras på information från Försäkringskassans datalager STORE. Den bygger på utbetalningar av sjuk- och rehabiliteringspenning som bokförts dels under den period som utbetalningarna gäller (sjukfall), dels under den period som utbetalningen gjordes (utbetalda dagar och utbetalt belopp).

Hittar du inte statistiken du söker?

Om du har frågor om statistiken är du välkommen att kontakta statistikenheten.

statistikenheten@forsakringskassan.se