Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Statistik om ohälsomått

Här hittar du förklaringar av de mått på ohälsa som används för att analysera hur användandet av sjukförsäkringen utvecklas. Ohälsomåtten gör det möjligt att göra jämförelser mellan tidpunkter med hänsyn till kön, åldersgrupper och geografi.

Statistik

Den senaste statistiken om ohälsomåtten.

 

 

 

Publikationer

Ett urval av publikationer om sjuk- och rehabiliteringspenning.

Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018 (Svar på regeringsuppdrag 2018-06-08)

 

Vanliga frågor

Ohälsotalet, sjuktalet och sjukpenningtalet är alla mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Beräkningssättet och vilka ersättningar som ingår skiljer sig åt för de olika måtten:

• Ohälsotalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar.

• Sjuktalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning. Måttet baseras på antalet utbetalda bruttodagar

• Sjukpenningtalet: Ersättningar som ingår är Sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar

Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en nettodag. Bruttodagar innebär att alla dagar räknas som en dag oavsett omfattning.

Sjukersättning och aktivitetsersättning har funnits sedan 2003, innan dess motsvarades dessa ersättningar av förtidspension och sjukbidrag.

Ohälsotalet och sjuktalet beräknades fram till och med år 1997 per sjukpenningförsäkrad. Från och med år 1998 beräknas måtten per registrerad försäkrad.

Det har gjorts ett antal regeländringar som i hög grad påverkar ohälsotalet, sjuktalet och sjukpenningtalet och möjligheten att göra jämförelser över tid. Exempel på några viktiga regeländringar är:

• 1955: En allmän sjukförsäkring med inkomstgrundad sjukpenning införs.

• 1967: Karenstiden för sjukpenning minskas från 3 dagar till 1 dag.

• 1987: Karensdagen för sjukpenning tas bort.

• 1990: Möjlighet till en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning införs.

• 1992: Sjuklön från arbetsgivare till anställda införs under sjukperiodens 14 första dagar. Rehabiliteringspenning införs.

• 1993: En karensdag för sjukpenning återinförs. Det blir möjligt att få en eller tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag.

• 1997: Sjuklöneperioden förlängs till 28 dagar.

• 1998: Sjuklöneperioden förkortas till 14 dagar.

• 2003: Sjuklöneperioden förlängs till 21 dagar. Förtidspension och sjukbidrag ersätts av sjukersättning och aktivitetsersättning.

• 2005: Sjuklöneperioden förkortas till 14 dagar.

• 2008: Sjukpenningen tidsbegränsas. En vidare prövning av arbetsförmågan görs efter 90 respektive 180 dagars sjukskrivning. Kraven på rätten att få sjukersättning skärps, och möjligheterna att få tidsbegränsad sjukersättning försvinner.

Du kan läsa mer om regeländringarna i dokumentet Förändringar inom socialförsäkrings- och bidragsområdena från 1968-.

Förändringar inom socialförsäkrings- och bidragsområdena från 1968-

Statistiken baseras på information från Försäkringskassans datalager STORE. Den bygger på utbetalningar av sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning som bokförts under den period som utbetalningarna skedde.

Om du har frågor om statistiken är du välkommen att kontakta statistikenheten.

statistikenheten@forsakringskassan.se