Sjukskrivningsmiljarden

Sedan 2006 har staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingått överenskommelser för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen, den s.k. sjukskrivningsmiljarden. Syftet med överenskommelserna har varit att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivingsfrågan för att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess och bidra till en stabil sjukfrånvaro.

SKL och regeringen har i december 2015 tecknat en ettårig överenskommelse som omfattar både den tidigare sjukskrivningsmiljarden och stimulansmedel för rehabiliteringsinsatser. Den nya överenskommelsen byter namn till ”En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016”. I samband med detta försvinner den tidigare rehabiliteringsgarantin. Ett nytt område, psykisk ohälsa och smärta, kommer istället att ingå överenskommelsen.

Utveckla sjukskrivningsprocessen

Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess genom att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågan. Sedan 2010 har sjukfrånvaron ökat och Försäkringskassans prognoser visar en fortsatt uppgång under de kommande åren. Det är framförallt kvinnors sjukfrånvaro som ökar och psykisk ohälsa är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både kvinnor och män. Regeringen anser att den stigande sjukfrånvaron är mycket oroande. Att bryta utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron är en av regeringens mest prioriterade frågor.

Överenskommelsen

Totalt avsätts 1,5 miljarder kronor i den nya överenskommelsen varav 500 miljoner utgörs av stimulansmedel för behandlingar och rehabiliteringsinsatser inom villkor 4 och 50 miljoner satsas för att stimulera hälso- och sjukvårdens kontakter med arbetsgivare.

En annan förändring är att den rörliga delen, som handlar om sjukfrånvarons utveckling, inte länge finns med. I andra delar sker en fortsättning och vidareutveckling inom flera områden. Till exempel inom kompetenssatsning i försäkringsmedicin, jämställda sjukskrivningar och funktion för koordinering. Insatserna bedöms kunna höja kvaliteten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen både inom hälso- och sjukvården och sjukförsäkringen och vara till nytta för den enskilde patienten.

I överenskommelsen reserveras även medel för forskning, uppföljning och utvärdering och till bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service.

Redovisningskrav och olika rutindokument tas fram av Försäkringskassan i samråd med SKL. Försäkringskassan granskar redovisningarna och betalar ut medlen från överenskommelsen.

Sjukskrivningsmiljarden - utfall

Sjukskrivningsmiljarden utfall till och med december 2015. Uppdaterad 2016-01-20 (xls 272 kB, öppnar nytt fönster)

Landstingens kontaktpersoner

Kontaktpersoner kring sjukskrivning och rehabilitering (www.skl.se, öppnar nytt fönster)

 

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och SKL (www.skl.se, öppnar i nytt fönster)

SKL:s arbete med sjukskrivningsfrågan

 

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har för åren 2007-2013 träffat överenskommelser som ska stimulera hälso- och sjukvården till att utveckla arbetet med sjukskrivningsprocessen och minska ohälsan i respektive län.

Avtalen har inneburit att regeringen har lämnat särskilt statsbidrag på upp till 1 miljard kronor per år 2007–2013.

Syftet med miljardsatsningen är ytterst att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan.

Regeringen ser det som angeläget att även fortsättningsvis ge ekonomiska incitament som stimulerar hälso- och sjukvården att aktivt medverka till att ytterligare utveckla sjukskrivningsprocessen och behålla de goda resultat som hittills uppnåtts. Därför har regeringen avsatt 1 miljard kronor till detta ändamål även för 2013.

Utbetalningsmodellen är tvådelad och består av dels en villkorad del som är kopplad till konkreta åtgärder som landstingen ska genomföra, dels en rörlig del kopplad till förändringar i sjukfrånvaron.