Högriskskydd

Det finns både allmänt högriskskydd och särskilt högriskskydd. 

För att Försäkringskassan ska kunna behandla en ansökan om särskilt högriskskydd måste ett aktuellt medicinskt underlag som styrker diagnos och att patienten riskerar att få en omfattande sjukfrånvaro, också skickas in.

Vad är allmänt högriskskydd?

Den som har varit sjuk mer än tio gånger under en 12-månadersperiod kan omfattas av allmänt högriskskydd. Det innebär att man inte har någon karensdag utan kan få sjukpenning eller sjuklön redan från första dagen under resterande tid av 12-månadersperioden. 

Vad är särskilt högriskskydd?

Man kan få särskilt högriskskydd om man har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör att man troligen måste vara borta från arbetet minst tio gånger om året. Då har man ingen karensdag utan kan få sjukpenning eller sjuklön redan från första dagen. Försäkringskassan betalar hela sjuklönekostnaden till arbetsgivaren.

En annan situation då man kan få särskilt högriskskydd är om det finns en risk för att man måste vara borta från arbetet vid en eller flera längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år. I detta fall har man fortfarande en karensdag.

En tredje situation är vid förberedelse för och vid ingrepp i samband med donation av organ eller vävnader.

En fjärde situation gäller unga personer som tidigare har haft aktivitetsersättning eller bedömts ha haft rätt till sådan ersättning, där syftet är att göra det lättare för dem att komma ut på arbetsmarknaden.

Även den som är arbetslös kan ansöka om särskilt högriskskydd.

För att Försäkringskassan ska kunna behandla en ansökan om särskilt högriskskydd måste ett aktuellt läkarutlåtande som styrker diagnos och att patienten riskerar att få en omfattande sjukfrånvaro, också skickas in. Blanketten heter 7262 Läkarutlåtande särskilt högriskskydd.

Blankett för sjukvården

7262 Läkarutlåtande särskilt högriskskydd (pdf 76 kB, öppnar nytt fönster)