Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.
Utlåtande för vårdbidrag Actions
Loading...

Utlåtande för vårdbidrag

Text Utlåtande för vårdbidrag-speglad föräldraroch bran/funktiuonsnedsättning Actions
Loading...

Här får du som har en patient vars förälder ska ansöka om vårdbidrag information om hur du fyller i läkarutlåtandet och om vem som gör vad.

Vad är vårdbidrag?

Vårdbidrag är ett bidrag till föräldrar vars barn på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom har ett särskilt behov av vård och tillsyn. Vårdbidrag kan också ges för merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning.

Hur skriver jag ett utlåtande som ger Försäkringskassan rätt information?

Socialförsäkringen ställer höga krav på den medicinska informationen för att rätt person ska få rätt ersättning. När Försäkringskassan ska bedöma en förälders rätt till vårdbidrag, behöver vi information om barnets särskilda vård- och tillsynsbehov.  För att utreda detta behöver vi information om barnets diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. När vi tittar på det medicinska underlaget har vi DFA-kedjan som stöd.

DFA-kedjan består av:

  • Diagnos. Avser den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.
  • Funktionsnedsättning. Avser vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen och vilka observationer som gjorts.
  • Aktivitetsbegränsning. Avser diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.

I läkarutlåtandet behöver du som läkare beskriva patientens diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som är en följd av dessa.

Det ska vara tydligt vad som är din iakttagelse och bedömning som läkare och vad som är andras beskrivning, till exempel föräldrarnas.

Aktivitetsbegränsningen ska beskrivas så att man förstår att den är en följd av angiven diagnos, observationer vid undersökningen (status) och en följd av beskriven funktionsnedsättning. Kedjan ska hänga ihop, orsakssambandet ska vara rimligt.

 

Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör DFA-analysen. Det är nödvändigt att du tydligt skiljer patientens rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor som att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet.

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion i förhållande till vad som kan ses som det normala spannet av funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Läkaren kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning.

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas.

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng.  Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, med eller stöd från föräldern eller vuxen person är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2

Patienten har svårigheter med impulsstyrning och koncentration samt svag begåvning. Konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas på individuell nivå.

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av inlärningssvårigheter och problem med att till exempel passa tider eller hantera konflikter och oförutsedda händelser. Det är denna aktivitetsbegränsning som ska beskrivas på individnivå.

En konkretisering av aktivitetsbegränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten

  • endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng
  • inte kan lyfta ett mjölkpaket med en arm
  • bara kan gå en kortare sträcka.
 

Här följer en beskrivning av vilken information Försäkringskassan frågar efter i läkarutlåtandets respektive fält. Om utrymmet i någon ruta inte räcker till använder du fortsättningsbladet på sista sidan i blanketten.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara gärna komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

3220 Läkarutlåtande för vårdbidrag

Fält 3: Utlåtandet är baserat på

Här skriver du vad du baserat läkarutlåtandet på. Fyll i ett eller flera alternativ.

Om utlåtandet är baserat på din undersökning av barnet skriver du datum för det senaste undersökningstillfället.

Motivera under punkt 9 ”Övriga upplysningar” om det inte varit aktuellt med någon undersökning av barnet.

Fält 3a: Finns det andra medicinska utredningar och underlag som är relevanta för fastställd diagnos?

Om det finns andra utredningar eller underlag som är relevanta för de fastställda diagnoserna kan du skriva det här. Det kan till exempel vara ett neuropsykiatriskt utlåtande, ett underlag från habiliteringen, en utredning från en annan specialistenhet eller underlag från andra yrkesprofessioner inom hälso- och sjukvården. Ange även utredningar som du vet har gjorts men som du inte själv har tagit del av. Bifoga gärna utredningar eller underlag som du har tillgång till. Om du inte har tillgång till dem, så skriv gärna från vilken vårdgivare Försäkringskassan kan begära dem.

Fält 4: Diagnos

Ange samtliga diagnoser som påverkar funktionsförmågan. Skriv den diagnos som har störst betydelse först. Skriv även diagnoskod. Om det inte finns en fastställd diagnos kan du ange symtomdiagnos.

Fält 4a: Beskriv kortfattat historiken för diagnoserna ovan

Här skriver du kortfattat när och hur diagnosen debuterat och utvecklats fram till i dag. Beskriv också eventuell övrig medicinsk historik som du bedömer är av betydelse. Försäkringskassan behöver uppgifterna för att förstå barnets nuvarande svårigheter. Du behöver däremot inte redovisa barnets fullständiga medicinska historik.

Fält 5: Funktionsnedsättning

Här beskriver du barnets funktionsnedsättningar och redovisar fysiska och psykiska undersökningsfynd samt observationer som kommit fram vid din undersökning.

Fältet är indelat i funktionsområden enligt ICF klassifikation. Beskriv barnets funktionsnedsättning under respektive funktionsområde. Ange även graden av funktionsnedsättning om det är möjligt.

Om barnet inte har någon funktionsnedsättning inom ett funktionsområde, eller om du bedömer att den inte är relevant för ansökan om vårdbidrag, lämnas rutan tom.

Även resultatet av undersökningar genomförda av en annan legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården kan anges.

Fält 6: Aktivitetsbegränsningar

Ange de aktivitetsbegränsningar som är en konsekvens av eller kan härledas till barnets funktionsnedsättningar. Aktivitetsbegränsningarna ska vara beskrivna på individnivå, det vill säga hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen begränsar barnets förmåga att klara aktiviteter i det dagliga livet.

Vi efterfrågar inte din bedömning av vilket utökat vård- och tillsynsbehov barnet har. Försäkringskassan utreder förälderns rätt till vårdbidrag genom att bedöma barnets särskilda vård- och tillsynsbehov.

Fält 7: Pågående och planerade medicinska behandlingar

Ange behandlingar och rehabiliterande insatser, till exempel träning, läkemedel, hjälpmedel eller ordinerad specialkost som ges på grund av barnets funktionsnedsättning. Det är relevant för Försäkringskassan att veta vilka behandlingar eller insatser som ordinerats barnet dels för att det kan påverka barnets behov av särskild vård- och tillsyn, dels för att föräldern kan ha kostnader kopplade till ordinerade behandlingar/insatser som kan ingå i vårdbidrag. Skriv även vem som är ansvarig vårdgivare och tidsplan för behandlingen eller insatsen.

Fält 8: Hur förväntas barnets funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar utvecklas över tid?

Här skriver du hur du bedömer att barnets funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar kommer att utvecklas över tid och hur länge de förväntas kvarstå (månader eller år). Du behöver däremot inte ange prognos för respektive diagnos.

Försäkringskassan behöver informationen för att kunna bedöma om föräldern har rätt till vårdbidrag.

 

Vem ska göra vad?

Föräldern ska:

  • Be läkaren om ett läkarutlåtande.
  • Ansöka om ersättning hos Försäkringskassan.
  • Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.

Läkaren ska:

  • Skriva ett läkarutlåtande för vårdbidrag.
  • Ge läkarutlåtandet till föräldern.

3220 läkarutlåtande för vårdbidrag (pdf)pdf öppnas i nytt fönster

 Försäkringskassan ska:

  • Bedöma om föräldern har rätt till vårdbidrag och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

Vanliga frågor

Villkoren för att få vårdbidrag finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patientens förälder om vårdbidrag

Ja, om barnet och föräldern har uppehållstillstånd kan föräldern ha rätt till ersättning från Försäkringskassan. Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Information för patient som har fått uppehållstillstånd i Sverige

Om patienten och föräldern är asylsökande och inte har fått uppehållstillstånd ännu har föräldern inte rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Information för patient som är asylsökande i Sverige

Ja. Vårdas barnet långvarigt på sjukhus eller annan institution får föräldern behålla vårdbidraget i 6 månader.

I särskilda fall när föräldern behöver finnas på plats på sjukhuset eller annan institution för att delta i behandlingen, kan föräldern i stället få behålla vårdbidraget i 12 månader.

Nej. Försäkringskassan betalar inte ersättning för utfärdande av detta intyg.

Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig. Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.

Ja, det måste vara en läkare som skriver läkarutlåtandet. Men du bör bidra med din kunskap om patientens tillstånd genom att skriva ett utlåtande som kan vara med som ett komplement till läkarutlåtandet. Diskutera med läkaren.

Ja, men bara om patienten samtycker till att du får ta del av uppgifterna.

Annars gäller sekretess för tidigare medicinska underlag.

Relaterade länkar Utlåtande för vårdbidrag Actions
Loading...