Forskningsprojekt tredje utlysningen

Åtta projekt har beviljats forskningsmedel i tredje omgången

 

Utveckling av ett instrument för bedömning, urval till och utvärdering av multimodal rehabilitering i primärvård.

Östergötlands- och Västerbottens läns landsting
Projektledare Björn Gerdle, professor.

Multimodal rehabilitering har visat sig ha positiva effekter för smärtpatienter. Metoden införs nu snabbt inom primärvården runt om i Sverige.
Vi behöver mera kunskap om komplexiteten och svårighetsgraden i patientens symptombild för att kunna erbjuda en effektiv behandling.
Frågan är vilka patienter som klarar sig med behandling i primärvården och vilka som behöver remitteras till en specialistklinik? Projektet ska utveckla ett instrument/beslutsstöd för att skilja patienter med mindre komplex problematik från patienter med mer uttalad komplexitet. (Nivå ett och två.)
Deltagarna i studien är i åldern 18-65 år och lider av långvarig smärta.
Ett identiskt REHSAM-projekt genomförs också i Västerbotten av Britt-Marie Ståhlnacke, docent.

 

WorkUp. Motivations- och arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid smärta i nacke, skuldra och rygg.

Region Skåne,
Projektledare Birgitta Grahn, docent.

Besvär från rörelseorganen är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i västvärlden. Det är viktigt att identifiera riskfaktorer och vilka faktorer som påverkar återgång i arbete.
Motivation är en mänsklig drivkraft som påverkar vårt agerande. Patienter med ryggsmärta söker vård för att bli undersökta och få behandling och råd för egenvård, när deras motivation har nått en viss nivå. Att identifiera motivationsnivåer kan bidra till en förbättrad rehabiliteringsplanering, som i förlängningen leder till mer hållbar hälsa, bättre funktion och arbetsförmåga.
Vår hypotes är att tidiga, tidskoordinerade, skräddarsydda, evidensbaserade interventioner leder till ett snabbare tillfrisknande gällande hälsa, funktion men också en snabbare arbetsåtergång, jämfört med sedvanlig behandling. Det omfattar: 1. Identifiering av patientens riskfaktorer (röda, gula, blå flaggor) och motivationsfaktorer. 2. Baserad på screeningen erbjuds patienten en strukturerad skräddarsydd intervention. Anpassningar på arbetsplatsen för att stödja arbetsåtergång, genomförs i enlighet med ADA, som är en dialog i tre steg mellan patienten, hälso- och sjukvården och arbetsplatsen.

2012 06 12 WorkUp – Besvär nacke/rygg REHSAM III Kick-off, Birgitta Grahn Docent, forskningsledare (ppt 1100 kB, öppnar nytt fönster)

 

Interaktiv, webbaserad smärtrehabilitering och coaching jämförs med multimodal rehabilitering.

Norrbotten läns landsting
Projektledare: Karin Zingmark, med dr.

Syftet med studien är att i en randomiserad kontrollerad studie utvärdera effekter av en interaktiv webbaserad smärtrehabilitering med KBT-inriktad coaching.
Randomisering sker inom varje primärvårdsenhet efter screening till
1) Individualiserad interaktivt, webbaserat smärtrehabilitering med KBT-inriktat coaching eller
2) multimodal smärtrehabilitering.
Målet är att studera hur åtgärderna ökar arbetsförmåga och återgång i arbete, minska smärta och ökar hälsa och välbefinnande, samt att mäta kostnadseffektivitet.  
Studien har ett tydligt deltagarperspektiv.

REHSAM-3 i Norrbotten - Interaktiv,webbaserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
2013-2015 (ppt 248 kB, öppnar nytt fönster)

 

Utveckling av ett instrument för bedömning, urval och utvärdering av multimodal rehabilitering i primärvård och närsjukvård.

Huvudsökande är Östergötlands och Västerbottens läns landsting.

 

MADRS-S (självskattning) och patientcentrerade besök i primärvården vid depression. Kortare sjukskrivning och bättre funktion?

Huvudsökande Västra Götalandsregionen.

Depression är en vanlig sjukskrivningsorsak, framför allt bland kvinnor. De flesta patienter med depression har nedsatt funktion - lätt, måttlig eller större. Nedsättningen överensstämmer inte alltid med graden av depression.
Minskning av depressiva symtom är ett viktigt behandlingsresultat. Men att återfå förbättrad funktion, arbetsförmåga och livskvalitet är lika viktigt för den typen av patienter som främst behandlas i primärvården.

Projektet ska studera om strukturerad användning av självskattningsformulär och täta, patientcentrerade återbesök är ett effektivt behandlingsalternativ för patienter med lindrig till medelsvår depression i primärvården.

Effekten vad gäller funktion, arbetsförmåga, sjukskrivning och livskvalitet samt depressiva symptom kommer att studeras. Det ska också göras en hälsoekonomisk utvärdering.

Liknande studier saknas idag i primärvården.

 

Psykoterapeutiskt utfall och självvalseffekter för paniksyndrom.

Huvudsökande Region Skåne.

Paniksyndrom (PS) med eller utan agorafobi är idag ett omfattande folkhälsoproblem. Många unga drabbas och sjukdomen har ofta ett kroniskt och invalidiserande förlopp. 20 till 40 procent tillfrisknar helt på sikt.
Samhällskostnaderna för gruppen är höga, främst i form av nedsatt produktivitet, ökad sjuklighet, kraftigt ökad somatisk vård men också ökad dödlighet.

Paniksyndrom är också ett stort hinder för återgång i arbetet. Många av de unga som drabbas får stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och nästan hälften lyckas aldrig. Trots flera evidensbaserade behandlingar är väldigt lite känt om, och i så fall hur, behandlingarna underlättar återgång i arbetet efter sjukskrivning. Forskning på behandlingseffekter har hittills nästan uteslutande använt psykiatriska utfallsmått utan tydlig koppling till arbetsförmåga och återgång i arbete.

Även om psykoterapi, i synnerhet Kognitiv Beteende terapi (KBT), framstår som en effektiv behandling visar studier att en stor del av patienterna fortfarande har symptom efter avslutad behandling, samtidigt som en alltför stor del avbryter behandlingen i förtid.
Den stora variationen i utfall mellan patienter, i en och samma behandlingsform, tyder på att det inte finns en enskild psykoterapi som passar alla patienter med paniksyndrom. En rimlig hypotes är att någon annan form av behandling skulle kunna hjälpa de som inte blir hjälpta av KBT. En psykodynamisk korttidspsykoterapi, Panic-Focused Psychodynamic Psychotherapy (PFPP), har visat på god effekt vid behandling av patienter i USA.

Syftet med projektet är att jämföra PFPP med den mer väletablerade KBT behandlingen, Panic Control Treatment (PCT). Vårt primära intresse är att undersöka vilken patient som blir bäst hjälpt av vilken terapiform genom att undersöka hur inlärningsstil, vad patienten själv tror sig bli hjälpt av, personlighet, hur man presenterar sina symptom med mera, förstärker eller försvårar den hjälp patienten får av sin behandling.

Målet är att på sikt kunna bedöma vilken behandling en enskild individ har störst chans att bli hjälpt av, utifrån dennes individuella förutsättningar.

Om fler patienter får rätt behandling borde också fler återfå bättre hälsa, funktion och arbetsförmåga.

 

Studie av internetbaserad återfallsprevention som tillägg till antidepressiv medicinering.

Huvudsökande Örebro läns landsting.

Depression är en vanlig sjukskrivningsorsak och återfall i sjukdomen är mycket vanligt. Det här projektet syftar till att förbättra prognosen för personer som behandlas för depression med antidepressiv medicin för att minska risken för återfall i sjukdomen och framtida sjukskrivning.

Resultatet av en tidigare pilotstudie tyder på att internetbaserad KBT kan minska risken för återfall i depression. Målet med den här studien är att undersöka om internetbaserad återfallsprevention kan ge någon ytterligare skyddande effekt utöver den effekt som pågående antidepressiv medicinering ger, och vidare om interventionen kan förhindra sjukfrånvaro.

Personer med en stabil dos av antidepressiv medicin och lindriga depressiva restsymtom kommer att rekryteras och randomiseras till att antingen få en tio veckor lång internetbaserad KBT-intervention, speciellt anpassad till återfallsprevention, eller till en kontrollgrupp. De viktigaste utfallsmåtten i studien är antalet sjukdagar och återfall i depression.

 

VITALIS. Tillbaka till livet och tillbaka till arbete.

Huvudsökande Uppsala läns landsting.

Femtiofem procent av de som idag är sjukskrivna i Uppsala län är diagnostiserade med en kombination av psykiska problem (depression, ångest och stress) samt en smärtrelaterad problematik.

Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera tillgängliga och mindre kostsamma alternativ av rehabiliteringsmetoder för att hjälpa personer att återgå alternativt stanna kvar i arbete.

Projektet Vitalis uppstart och behandlingsintervention har genomförts med hjälp av medel från Försäkringskassan och landstinget i Uppsala län. Nu ansöks om medel att kunna utföra en långtidsuppföljning (ett och två år) för att utvärdera interventionernas långtidseffekt avseende arbetsåtergång och status i sjukförsäkringen eller arbetslöshetsförsäkringen.

Vitalis startade i mars 2010 och avslutas i december 2012. Projektet inkluderar cirka 400 kvinnor och cirka 60 män med sjukersättning vars dagar med sjukersättning tog slut under 2010-2011. Personerna skrevs därefter skrivs in i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram.

Deltagarna har randomiserats till någon av tre behandlingar: Ett multimodalt team som gör en bedömning och behandling, KBT/ACT-behandling samt en kontrollgrupp som får ordinarie hantering (ingen intervention).

Vitalis – back to life, back to work - Ingrid Anderzén ArbetsRehab - Kompetenscentrum för Arbetslivsinriktad rehabilitering, Landstinget Uppsala Län, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet (ppt 548 kB, öppnar nytt fönster)

 

Återgång i arbete efter sjukskrivning för psykisk ohälsa eller stress – nya vägar framåt

Stockholms läns landsting
Projektledare: Anders Tengström, docent

Behovet av att finna effektiva program för hur återgång till arbete (ÅA) kan öka bland grupper med sjukskrivning för psykiatriska problem eller stress är stort. I denna studie kommer två olika program utifrån olika teoretiska och praktiska förutsättningar att prövas för att studera deras effektivitet avseende återgång till arbete.

Kärninterventionen i programmet är det som kallar konvergensdialog, vilket syftar till att initiera en dialog mellan arbetstagare och arbetsledare/chef för att finna vägar som kan leda till ökad sannolikhet till återgång i arbete.
Arbetstagaren stöttas av en coach under mötet och själva mötet fokuserar på att finna fungerande, praktiska lösningar på situationen som kan fungera såväl kort- som långsiktigt. I slutet av mötet nås en överenskommelse som signeras av båda parter.  

Den andra metoden som kommer att studeras inom ramen för detta program är Acceptance and Commitment Therapy (ACT) vilket är en terapiform som tillhör den s.k. tredje vågen inom kognitiv beteendeterapi (KBT).

REHSAM Konferens