Närståendepenning för arbetssökande
Den här filmen vänder sig till dig som vill få information om närståendepenning för arbetssökande.
Om du har en närstående med en livshotande sjukdom kan du ha rätt till närståendepenning.
Vem räknas som närstående?
En närstående är någon som du har en nära relation till, till exempel en familjemedlem, släkting, vän eller granne.
Vad räknas som livshotande sjukdom?
En sjukdom räknas som livshotande när det finns en risk att personen inte överlever. Risken ska finnas på kort sikt. En sjukdom som kan vara livshotande på lång sikt räknas inte, utan risken ska gälla den närmaste tiden.
Vem kan få närståendepenning?
Du kan få närståendepenning om samtliga nedanstående kriteriet är uppfyllda:
- din närstående har en livshotande sjukdom
- din närstående samtycker till att du stödjer genom att vara med på sjukhuset eller hemma
- du har en sjukpenninggrundande inkomst
- du är inskriven på Arbetsförmedlingen och aktivt arbetssökande
- du inte tar ut ersättning från A-kassa
- du och din närstående är försäkrade i Sverige
- du och din närstående är i Sverige eller annat land inom EU eller EES.
Både du och den person du vårdar måste vara försäkrade i Sverige. Man är i regel försäkrad i Sverige om man bor och arbetar här. Om man bor eller arbetar i olika länder kan det finnas undantag, liksom om man nyligen flyttat hit.
Vad behöver man göra?
Din uppgift när du får närståendepenning är att vara nära den som är svårt sjuk och ge stöd. Det är alltså inte att hjälpa vårdpersonalen med det praktiska arbetet.
Hur stor är ersättningen?
Du får normalt knappt 80 procent av din vanliga inkomst, men det finns en maxgräns för hur mycket pengar du kan få.
Så ansöker du om närståendepenning?
1. Ansök
Ansök på Mina sidor.
Din ansökan behöver komma in till Försäkringskassan inom tre månader från den första dagen du begär ersättning för.
2. Få ett läkarutlåtande
Du ska be din närståendes läkare att skriva ett läkarutlåtande som du bifogar digitalt tillsammans med din ansökan. Om ni är flera som ska turas om att vårda er närstående måste samtliga av er skicka in ett eget läkarutlåtande. Det finns ingen exakt gräns för hur gammalt ett läkarutlåtande får vara, men det måste ge en bild av den aktuella situationen. Om uppgifterna bedöms ligga för långt tillbaka i tiden kan vi behöva begära in ett nytt intyg med aktuella uppgifter.
3. Få ett samtycke från personen som är sjuk
När du ansöker om närståendepenning behöver personen som är sjuk ge sitt samtycke genom att fylla i blanketten 7468 Samtycke för närståendepenning. Om din närstående inte kan ge sitt samtycke är det viktigt att läkaren skriver det i läkarutlåtandet. Blanketten skickar du in digitalt tillsammans med din ansökan.
7468 Samtycke för närståendepenning
Pdf, 702 kB.
4. Bifoga digitala kopior
Efter att du har signerat din ansökan ska du bifoga digitala kopior av ditt läkarutlåtande och samtyckesblanketten. Du kan ta ett tydligt foto av dokumenten och sen bifoga bilderna på Mina sidor. Det går också bra att bifoga skannade kopior.
Om du inte kan göra digitala kopior, skicka in dina dokument till:
Försäkringskassans inläsningscentral
839 88 Östersund
5. Utbetalning
Från att din ansökan kommer in tar det normalt 30 dagar att handlägga ditt ärende. Om vi behöver fler uppgifter kan det ta längre tid. Just nu har vi längre handläggningstider, därför kan det dröja längre innan du får beslut.
Utbetalningen har inte ett fast datum utan kommer så fort vi är färdiga med handläggningen. Under Utbetalningar på Mina sidor kan du se din utbetalning en bankdag innan pengarna kommer.
Frågor och svar
-
Ja, flera personer kan turas om att vara hos den som är sjuk och få ersättning för olika dagar eller olika delar av dagen. Men närståendepenning kan inte betalas ut till flera personer för samma tid.
-
Om du är den enda som vårdar den som är sjuk kan du få 100 dagar med närståendepenning. Är ni fler personer som vårdar så delar ni på de 100 dagarna. Dagarna är alltså kopplade till den som är sjuk, inte till dig som vårdar.
-
Ja, förutom hel närståendepenning kan du få tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.
-
Lämna in en till ansökan om närståendepenning där du skriver in de nya dagarna.
-
Vi räknar ut hur mycket du får i närståendepenning utifrån den inkomst du hade i ditt senaste arbete. Det kallas för sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Du måste ha sammanlagda inkomster på minst 10 700 kronor per år för att få en sjukpenninggrundande inkomst. Tjänar du mindre än så får du ingen närståendepenning.
Vad händer med min sjukpenninggrundande inkomst när jag blir arbetssökande?
Om du har arbetat i minst 6 månader innan du blir arbetssökande har du kvar din SGI i 3 månader. Efter 3 månader måste du vara anmäld på Arbetsförmedlingen och söka arbete i minst samma omfattning som ditt senaste arbete för att behålla din SGI.
Hur räknar jag ut min årsinkomst?
Om du i ditt senaste arbete hade
- månadslön tar du lönen gånger 12.
- timlön tar du lönen gånger 2 080 om du arbetade heltid och lika mycket varje månad.
Arbetade du olika mycket varje månad är du välkommen att ringa kundcenter på 0771‑524 524 så hjälper vi dig att räkna ut din inkomst.
Vilka inkomster räknas?
För att dina inkomster ska räknas in i din SGI ska du antingen ha haft dem under minst sex månader i en följd, eller så ska inkomsterna ha varit årligen återkommande. Det innebär till exempel att ersättning för obekväm arbetstid, övertid och provision kan räknas med om du fått ersättning under minst sex månader eller om ersättningen varit årligen återkommande.
Finns det inkomster jag inte får ersättning för?
Vissa inkomster får du däremot inte räkna med i den sjukpenninggrundande inkomsten eftersom de inte är arbetsinkomster. Det gäller:
- sjukpenning, föräldrapenning och andra dagersättningar från Försäkringskassan
- studiestöd
- arbetslöshetsersättning
- pension
- kapitalinkomst
- skattepliktiga förmåner, till exempel värdet av fri bil eller kost och logi
- kostnadsersättningar, till exempel traktamenten
- avgångsvederlag.
Hur räknar jag ut min årsarbetstid?
Årsarbetstiden är din arbetstid inklusive semester. Du skriver årsarbetstiden i dagar eller i timmar.
Om du arbetade lika många timmar varje dag anger du årsarbetstiden i dagar. Då multiplicerar du antalet dagar du arbetar en vanlig vecka med 52.
Om du inte arbetade lika många timmar varje dag anger du årsarbetstiden i timmar. Då multiplicerar du antalet timmar du jobbar en vanlig vecka med 52.
Övertid, mertid med mera räknas inte in i årsarbetstiden. Om du arbetade olika mycket varje vecka eller månad får du räkna ut hur mycket du arbetade i genomsnitt. Är du osäker på din arbetstid, fråga din arbetsgivare.
-
Nej, för att få närståendepenning måste du vara berättigad till A-kassa och skulle ha tagit ut A-kassa om du inte vårdat en närstående.
-
Nej, du måste ha dagar med A-kassa kvar för perioden du ansöker om närståendepenning för.
-
Om du har tekniska problem
Om ditt e-leg inte funkar eller om du har andra tekniska problem kan du få hjälp på sidan för teknisk support.
Om du måste ansöka på en pappersblankett
Alla blanketter som finns tillgängliga för nedladdning på webbplatsen hittar du på sidan E-tjänster och blanketter på svenska.
-
Du är försäkrad i Sverige om du arbetar här. Det finns några undantag från denna regel. Du kan arbeta i ett annat land och ändå vara försäkrad i Sverige. Det finns också tillfällen när du kan arbeta i Sverige men vara försäkrad i ett annat land. Ring kundcenter på 0771‑524 524 om du vill veta vad som gäller för dig som:
- arbetar som sjöman
- är utsänd av en svensk arbetsgivare till ett annat land eller är utsänd av en utländsk arbetsgivare till Sverige
- är diplomat
- arbetar i två eller flera länder
- är offentligt anställd av en förvaltning som tillhör Sverige men arbetar i ett annat land
- arbetar som flygande personal
- är kontraktsanställd inom EU
- har fått dispens att tillhöra svensk socialförsäkring.