Ja, du kan ansöka om aktivitetsersättning för tre månader bakåt i tiden. Du får pengarna för den tiden i din första utbetalning. För att du ska kunna få aktivitetsersättning för månaderna innan du har skickat in din ansökan ska du också skicka in ett läkarutlåtande som visar att du inte kunde arbeta då. Har du fått pengar från a-kassan, sjukpenning eller kommunen under de månaderna så dras de av från din aktivitetsersättning.
Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.
Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som inte har fyllt 30 år och inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
I guiden för funktionsnedsättning kan du genom att svara på några frågor om din situation enkelt se om du kan ha rätt till aktivitetsersättning.
Guide – för dig med funktionsnedsättning
Kan jag få aktivitetsersättning?
Du kan få aktivitetsersättning om du:
- inte kan arbeta heltid på något arbete på arbetsmarknaden på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år.
- är försäkrad i Sverige och var försäkrad när du blev sjuk. Du är försäkrad i Sverige om du bor eller arbetar här.
Du kan ha rätt till aktivitetsersättning även om du flyttar till eller bor i ett annat land om du har bott eller arbetat i Sverige. Kontakta kundcenter på 0771-524 524 om du bor i ett annat land och vill veta vad som gäller för dig.
Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det året du fyller 19 år till och med månaden innan du fyller 30 år. Ersättningen kan beviljas i 1 till 3 år beroende på hur länge du inte kommer att kunna arbeta. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt.
Hur mycket får jag?
Hur mycket du får i aktivitetsersättning beror på vilka inkomster du har haft.
Tänk på att du kan ha andra försäkringar
Om du får aktivitetsersättning kan du ibland också få pengar från försäkringar som du har genom ditt arbete eller ditt fackförbund. Fråga dem vad som gäller för dig.
Hur ansöker jag?
1. Ansök på Mina sidor
Ansök om aktivitetsersättning (inloggning)
2. Skicka in läkarutlåtande
Skicka in ett läkarutlåtande som beskriver din sjukdom eller funktionsnedsättning till Försäkringskassans Inläsningscentral, 839 88 Östersund.
I första hand är det läkaren du normalt går till som ska beskriva ditt hälsotillstånd i ett utlåtande. Men Försäkringskassan kan också begära att en annan läkare eller medicinskt sakkunnig undersöker dig och bedömer dina möjligheter att arbeta.
3. Du får en personlig handläggare
När vi tagit emot din ansökan får du en personlig handläggare. Han eller hon kontaktar dig inom en vecka. Då får du veta om det behövs några ytterligare handlingar eller uppgifter. Ni kommer också överens om en tid när ni kan träffas och gå igenom din ansökan tillsammans. I vissa fall kan ni göra det per telefon.
Om du har lämnat fullmakt till någon annan att sköta ditt ärende kan det hända att handläggaren ändå behöver träffa dig, men i så fall kan du och ditt ombud komma tillsammans.
4. Du får ett beslut
Du får ditt beslut inom cirka 4 månader från att du ansökte. Din personliga handläggare kan berätta mer.
5. Utbetalning
Aktivitetsersättningen betalas ut den 18:e eller 19:e varje månad.
När syns utbetalningen på Mina sidor?
Under Utbetalningar på Mina sidor kan du se din utbetalning 14 dagar innan pengarna kommer.
Du kan ha rätt till fler ersättningar
Om du får aktivitetsersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.
Du får ett förmånsintyg
När du har fått aktivitetsersättning får du ett förmånsintyg från oss tillsammans med beslutet. Med förmånsintyget kan du få rabatter från vissa företag. Det är företagen själva som bestämmer om de ger rabatt och vi kan därför inte veta vilka företag som ger rabatter.
Om du behöver ett nytt förmånsintyg kan du ringa till din personliga handläggare och beställa ett så skickar vi hem det.
Vad kan jag göra under tiden med aktivitetsersättning?
Planera för arbete eller studier
Under tiden som du har aktivitetsersättning planerar du tillsammans med din handläggare på Försäkringskassan vad du ska göra för att kunna börja arbeta eller studera. Det kan till exempel vara olika former av rehabilitering som kan hjälpa dig att må bättre och komma närmare arbetsmarknaden. Om du har förutsättningar att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering är du skyldig att medverka utifrån din förmåga.
Du kan delta i aktiviteter
Under tiden du har aktivitetsersättning kan du delta i olika aktiviteter som kan stödja dig i din utveckling och påverka din sjukdom eller din funktionsnedsättning på ett positivt sätt. Försäkringskassan kan stå för vissa av de kostnader som du har för dina aktiviteter. Att delta i aktiviteter är frivilligt. Du behåller din ersättning även om du väljer att inte delta i några aktiviteter. Dina aktiviteter får inte hindra eller ersätta en arbetslivsinriktad rehabilitering.
Du kan arbeta eller studera med aktivitetsersättning
Ring oss om något ändras
Om du får aktivitetsersättning så måste du ringa till oss och berätta om du
- börjar arbeta eller studera
- du börjar arbeta i större omfattning än tidigare, till exempel om du får halv ersättning men börjar arbeta heltid
- får en ny, eller ändrad utländsk pension, livränta eller liknande
- flyttar utomlands.
- du får ideella uppdrag som tillkommer eller ändras i omfattning
- du fortsätter att arbeta sedan ett beslut om vilande aktivitetsersättning har upphört
- din arbetsförmåga förbättras, även om du inte arbetar
Förändringar som gäller hur mycket du arbetar måste du anmäla i förväg. Övriga förändringar ska du anmäla så snart du vet. Om du inte anmäler förändringar så kan du bli skyldig att betala tillbaka om du tagit emot för mycket pengar eller fått pengar som du egentligen inte ska ha.