Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning är en ersättning som du kan få om du är mellan 19 och 29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta under minst ett år. Under tiden med aktivitetsersättning kan du få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta.
Kan jag få aktivitetsersättning?
Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning och
- inte kan arbeta nu och under minst ett år i något arbete på hela arbetsmarknaden. Det gäller även till exempel anpassade arbeten med lönebidrag.
- har helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels nedsatt arbetsförmåga
- är försäkrad i Sverige. Du är försäkrad i Sverige om du bor eller arbetar här. Du kan ha bott eller arbetat i ett annat land och ändå vara försäkrad i Sverige. Om du har bott eller arbetat i Sverige kan du ha rätt till aktivitetsersättning även om du nu bor i ett annat land. Ring till vårt kundcenter på 0771-524 524 om du vill veta vad som gäller för dig.
Aktivitetsersättningen kan beviljas i ett till tre år beroende på hur länge din arbetsförmåga är nedsatt.
Hur mycket får jag?
Hur mycket du får i aktivitetsersättning beror på vilka inkomster du har haft.
Tänk på att du kan ha andra försäkringar
Om du får aktivitetsersättning kan du ibland också få pengar från försäkringar som du har genom ditt arbete eller ditt fackförbund. Fråga dem vad som gäller för dig.
Hur ansöker jag?
1. Ansök på Mina sidor
Ansök om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga (inloggning)
2. Din läkare eller du ska skicka in ett läkarutlåtande
Oftast skickar din läkare in ett läkarutlåtande till oss där hen beskriver din sjukdom eller funktionsförmåga. I sådana fall behöver du inte göra något. Om läkaren inte gör det ska du skicka in ett läkarutlåtande via Mina intyg på 1177 Vårdguiden.
Mina intyg, 1177 Vårdguiden (minaintyg.se)
3. Du får en handläggare
När vi tagit emot din ansökan får du en handläggare som kommer att utreda din ansökan. Han eller hon kontaktar dig, antingen per brev eller telefon. Då får du också veta om det behövs några ytterligare handlingar eller uppgifter.
Om du har lämnat fullmakt till någon annan att sköta ditt ärende kan det hända att handläggaren ändå behöver prata med dig.
4. Du får ett beslut
Det tar normalt 4 månader innan du får ett beslut om aktivitetsersättning. Men det kan ta längre tid om det saknas nödvändiga underlag, t ex ett läkarutlåtande.
- Om din ansökan blir beviljad kommer din handläggare att planera tillsammans med dig vad du ska göra under tiden med aktivitetsersättning.
- Om du får avslag på din ansökan kommer din handläggare att erbjuda dig ett möte med Arbetsförmedlingen. Syftet med mötet är att du ska få veta hur Arbetsförmedlingen kan stödja dig och ge dig information om villkoren i arbetslöshetsförsäkringen.
Från sjukförsäkring till arbetsliv
1 minut5. Utbetalning
Aktivitetsersättningen betalas ut den 18:e eller 19:e varje månad. Om du bor utomlands skickas din aktivitetsersättning från Sverige på utbetalningsdagen.
För avvikande utbetalningsdagar se
Utbetalningsdatum och handläggningstider
Du kan ha rätt till bostadstillägg
Om du får aktivitetsersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.
Du får ett förmånsintyg
När du har fått aktivitetsersättning får du ett förmånsintyg från oss tillsammans med beslutet. Med förmånsintyget kan du få rabatter från vissa företag. Det är företagen själva som bestämmer om de ger rabatt och vi kan därför inte veta vilka företag som ger rabatter.
Intyg för förmånstagare finns digitalt på Mina sidor.
Visa förmånsintyg (inloggning)
Om du inte kan använda intyget digitalt
Du kan beställa ett pappersintyg som du får hem via posten.
Vad händer när jag har aktivitetsersättning?
Under tiden som du har aktivitetsersättning planerar du tillsammans med din handläggare på Försäkringskassan vad du ska göra för att kunna börja arbeta eller studera. Om du har förutsättningar att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering ska du medverka utifrån din förmåga. Arbetslivsinriktad rehabilitering är insatser som du behöver för att du ska kunna börja arbeta, till exempel arbetsträna på en arbetsplats. För att du ska få rätt insatser samarbetar Försäkringskassan med Arbetsförmedlingen.
Om du vill börja arbeta, eller arbeta mer än vad du gör, ska du alltid ringa din handläggare på Försäkringskassan. Ni planerar tillsammans och handläggaren hjälper dig så att du får rätt ersättning.
Ring oss om något ändras
Om du får aktivitetsersättning så måste du ringa till oss och berätta om du
- börjar arbeta eller studera
- du börjar arbeta i större omfattning än tidigare, till exempel om du får halv ersättning men börjar arbeta heltid
- får en ny, eller ändrad utländsk pension, livränta eller liknande
- flyttar utomlands
- du får ideella uppdrag som tillkommer eller ändras i omfattning
- du fortsätter att arbeta sedan ett beslut om vilande aktivitetsersättning har upphört
- din arbetsförmåga förbättras, även om du inte arbetar
Förändringar som gäller hur mycket du arbetar måste du anmäla i förväg. Övriga förändringar ska du anmäla så snart du vet. Om du inte anmäler förändringar så kan du bli skyldig att betala tillbaka om du tagit emot för mycket pengar eller fått pengar som du egentligen inte ska ha.
När aktivitetsersättningen upphör
Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. När perioden med aktivitetsersättning tar slut finns olika möjligheter och vissa saker du behöver göra.
Viktigt att göra – skydda din rätt att få sjukpenning
Om du är arbetslös ska du anmäla dig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande den första vardagen i den månad då aktivitetsersättningen upphör. Det gör du för att skydda din rätt att få sjukpenning om du blir sjuk längre fram. Om du arbetade innan du fick aktivitetsersättning så grundas sjukpenningen på din tidigare sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Om du inte har arbetat tidigare och du har haft aktivitetsersättning till och med månaden innan du fyllde 30 år, så kan du ha rätt till sjukpenning i särskilda fall.
Din handläggare kan berätta mer.
Du kan också läsa mer i SGI-guiden.