Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Sju procent av covidrelaterade sjukskrivningar längre än 90 dagar

Av de personer som insjuknat i covidrelaterade diagnoser under våren varade sju procent av sjukfallen i mer än 90 dagar men i huvudsak var majoriteten av sjukskrivningarna korta. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan om pandemins effekter på sjukförsäkringen.

- Rapporten visar att de flesta covidrelaterade sjukfall blev korta, i jämförelse med sjukfall på grund av andra diagnoser, säger Fanny Jatko, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.

I september förra året fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att analysera hur Covid-19 påverkar sjukförsäkringen och de sjukskrivnas rätt till ersättning och stöd för återgång i arbetet. Rapporten ”Effekter som covid-19 har på sjukförsäkringen” är ett första svar på regeringsuppdraget och undersöker perioden mars till september 2020.

Majoriteten av sjukfallen som startats under pandemin avslutades relativt snabbt

Rapporten visar bland annat att sjukfall upp till 21 dagar i genomsnitt var tre dagar längre för månaderna mars till juni 2020, jämfört med samma månader under 2017 till 2019. För egenföretagare ökade sjukfallslängden för kortare sjukfall mest, i genomsnitt 6,5 dagar längre jämfört med tidigare år.

- Även om vi ser att majoriteten av de sjukfall som har startats på grund av pandemin avslutades förhållandevis snabbt, så ser vi också att det finns människor som är sjuka betydligt längre perioder. Vi bedömer att det i september 2020 var drygt 700 fler sjukfall med covidrelaterade diagnoser som passerade 180 dagar, jämfört med ett år tidigare, då covid-19 inte orsakade sjukskrivningar i denna grupp, säger Fanny Jatko.

Färre medicinska rehabiliteringsinsatser har skett under pandemin

Rapporten visar även att pandemin har lett till färre medicinska rehabiliteringsinsatser. Jämfört med förra året är det bara hälften så många som fått så kallad förebyggande sjukpenning, som betalas ut vid medicinsk rehabilitering. Däremot är det oklart om pandemin har påverkat det stöd som försäkrade fått för återgång i arbete i form av arbetslivsinriktad rehabilitering. Samhällets åtgärder under pandemin har även spelat, menar Fanny Jatko.

- Den slopade karensen och Försäkringskassans tillfälligt ändrade hantering av läkarintyg har förenklat för personer att ta del av sjukförsäkringen. Dessa åtgärder bör dessutom ha bidragit till minskad smittspridning och underlättat för hälso- och sjukvården, säger hon.

Regeländringar och åtgärder som införts med anledning av pandemin tycks däremot ha haft begränsad påverkan på hur stor andel av dem som ansöker om sjukpenning som får den beviljad, både gällande initiala ansökningar och vid prövningen mot normalt förekommande arbete som för anställda sker vid dag 181.

Effekter som covid-19 har på sjukförsäkringen (Svar på regeringsuppdrag – Dnr FK 2020-000065)

Uppdrag att analysera och följa effekter som covid-19 har på sjukförsäkringen (regeringen.se)

Om uppdraget

I september 2020 fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att analysera hur Covid-19 påverkar sjukförsäkringen och de sjukskrivnas rätt till ersättning och stöd för återgång i arbetet. Rapporten ”Effekter som covid-19 har på sjukförsäkringen” är ett första svar på regeringsuppdraget och undersöker perioden mars till september 2020.

Fakta

Det finns svårigheter med att skatta sjukskrivningar på grund av covid-19. Det beror dels på svårigheter med att diagnosticera covid-19 vilket kan ha gjort att personer som var sjuka på grund av covid-19 till en början blev sjukskrivna för andra diagnoser, och dels på att inte alla personer som under våren hade testats för covid-19, vilket betyder att de inte fick en konstaterad diagnos.

På grund av denna osäkerhet följer Försäkringskassan även andra diagnosgrupper vars symtom liknar covid-19 och vilka ökade under pandemins inledande skede i mars 2020. I den här rapporten kallar vi dessa för covidrelaterade diagnoser och utöver covid-19 består de av tre diagnosgrupper: andningsorganens sjukdomar (till exempel Influensa och lunginflammation), infektionssjukdomar (till exempel virussjukdomar) och symtomdiagnoser (till exempel hosta, feber och huvudvärk).