Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.
Webbinnehållsvisning Actions
Loading...

Avslag inom assistansersättningen

13 juni 2017

Hur kan vi förstå den senaste tidens ökning av avslagen på ansökningar om statlig assistansersättning? I vår senaste socialförsäkringsrapport 2017:8 ”Avslag inom assistansersättningen” har vi analyserat varför avslagen har ökat de senaste tio åren, vilka som får avslag, vad avslagen beror på.

Vilka ansöker?

För att förstå vilka som får avslag behöver vi först veta vilka som ansöker. Det är omkring 2 500 personer per år som ansöker om assistansersättning från Försäkringskassan. Av dem har andelen ansökningar ökat från personkrets 1 och den består främst av personer med utvecklingsstörning samt diagnoser inom autismområdet.

Vi ser även att antalet ansökningar som rör barn, framförallt pojkar, har ökat. Antalet ansökningar bland vuxna har legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren.

Antalet ansökningar uppdelat på kön

  

Vilka får avslag?

2005 beviljades 67 procent av alla ansökningar, jämfört med 21 procent 2016. Över 20 procent av som de som fick avslag 2016 har under de senaste fem åren fått avslag på minst en tidigare ansökan om assistansersättning.

Avslagen har ökat mest inom de grupper som också ökat mest bland alla de som ansöker. Det innebär att personer i personkrets 1 och barn (oavsett personkrets) utgör en större andel av de som får avslag 2016 jämfört med 2012.

Varför ökar avslagen?

Nästan alla avslag beror på att man inte tillhör någon av personkretsarna för personlig assistans (29 procent) eller att man inte behöver hjälp med de grundläggande behoven mer än 20 timmar per vecka (62 procent).

Det finns två primära anledningar till att fler får avslag på sin ansökan. Den ena är att sammansättningen bland de sökande har förändrats. Framförallt har andelen ansökningar i personkrets 1 ökat. 

Den andra är att rättspraxis har förtydligat vad som ska räknas som ett grundläggande behov. Därmed har en mindre andel av de som ansöker om assistansersättning inte grundläggande behov som i genomsnitt överstiger 20 timmar per vecka. Förtydligandet berör i stor utsträckning personer i personkrets 1, som alltså samtidig ansöker om ersättning i större utsträckning.

Ett kriterium för att få assistansersättning – och andra insatser inom LSS* – är att personen tillhör någon av lagens tre personkretsar:

  • Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  • Personkrets 2: Personer som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  • Personkrets 3: Personer som har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

* LSS står för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

 

LSS* har satt upp kriterierna för vad som är ett grundläggande behov. Det är

  1. personlig hygien
  2. måltider
  3. att klä av och på sig
  4. att kommunicera med andra
  5. behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (handlar främst om aktiv tillsyn av övervakande karaktär på grund av personens psykiska tillstånd).

Den som behöver hjälp med de grundläggande behoven mer än 20 timmar per vecka kan även beviljas assistansersättning för andra behov, till exempel för

  • hemliv (städa, tvätta, handla)
  • fritids- och samhällsaktiviteter (utöva sin religion, sporta, gå ut med hunden)
  • förflyttning
  • tillsyn (kopplat till funktionsnedsättningen).

* LSS står för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

 

Varför får personer med omfattande hjälpbehov inte assistansersättning?

De flesta som ansöker om assistansersättning har ofta omfattande hjälpbehov och stora svårigheter i vardagen. Men en stor del av den hjälp man behöver omfattas inte av något av de fem grundläggande behoven.

När Försäkringskassan avslår en ansökan om assistansersättning beror det på att den hjälp personen behöver inte ryms inom ramen för den statliga assistansersättningen. Det innebär däremot inte att vi bedömer att personen klarar sig utan stöd, men behovet behöver tillgodoses av andra aktörer i samhället.

Vilket annat stöd erbjuder samhället?

Kommunen är den aktör i samhället som ansvarar för den största delen av stödinsatserna till personer med funktionsnedsättning inom ramen för LSS eller SoL.* Enligt SoL är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att kommuninvånarna får den hjälp och det stöd de behöver.

De personer som tillhör en personkrets men behöver hjälp med de grundläggande behoven enligt lagens mening högst 20 timmar per vecka kan få personlig assistans genom kommunen.

Vi ser att av de som får avslag på en ansökan om assistansersättning från Försäkringskassan har 56 procent andra stödinsatser från kommunen. Studien visar även att cirka 70 procent ha rätt till kommunala insatser enligt LSS eftersom de tillhör någon av personkretsarna.

De som inte tillhör någon av LSS personkretsar kan inte beviljas personlig assistans hos kommunen, men kan i stället få insatser inom SoL, till exempel hemtjänst.

*SoL står för socialtjänstlagen (2001:453).

Insatser från Försäkringskassan och kommunen

 

Fakta om den statliga assistansersättningen

Ungefär 15 700 personer hade assistansersättning 2016. Ungefär 2 500 personer per år ansöker om assistansersättning. Domar från Högsta förvaltningsdomstolen 2009, 2012 och 2015 har förändrat kriterierna för bedömningen av vem som har rätt till statlig assistansersättning.

Antalet ansökning och andelen som beviljats assistansersättning

 

Relaterade länkar

Rapporten

Avslag inom assistansersättningen. Hur kan vi förstå den senaste tidens ökning? Socialförsäkringsrapport 2017:8

Aktuellt

Debattartikel 2017-06-13: Ny rättspraxis gör att avslagen ökar

Rätten till assistansersättning

Stödinsatser till personer med funktionsnedsättning

Fördjupning

Statistik om assistansersättning

Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2017:4) 

Tillbaka till nyhetsarkivet