Här kan du som är intresserad av att förstå Försäkringskassans uppdrag inom assistansersättningen läsa om vad som styr vem som har rätt till statlig assistansersättning och vilket ansvar som ligger på kommunerna.

Försäkringskassans uppdrag

Möjligheten till assistansersättning är viktig för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv på samma sätt som personer utan funktionsnedsättning. Tillsammans med Sveriges kommuner har vi ett ansvar att ge rätt stöd till personer med funktionsnedsättning, där vår del handlar om att bedöma rätten till statlig assistansersättning.

Försäkringskassan ansvarar för att den statliga assistansersättningen, utifrån gällande lagar och rättspraxis, går till de personer som har rätt till den. Alla ska kunna räkna med att bedömas på ett likvärdigt sätt oavsett var i landet de bor. Dessutom har vi ett ansvar att anmäla om vi misstänker att utförare av assistans inte följer de lagar och regler som gäller.

Vem kan få assistansersättning från Försäkringskassan?

För att få statlig assistansersättning från Försäkringskassan behöver personen tillhöra någon av personkretsarna i LSS. Personen ska även ha behov av hjälp mer än 20 timmar i veckan med sex i lagen fastställda behov; andning, personlig hygien, intagande av måltider, av- och påklädnad, kommunikation med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen.

Kommunen och Försäkringskassan – vem gör vad?

Ansvaret för personlig assistans är delat mellan kommunerna och Försäkringskassan. Om någon behöver hjälp med de behov som räknas upp i lagen mer än 20 timmar per vecka är Försäkringskassan ansvarig för att bedöma och betala ut assistansersättning.

Personen använder sedan dessa pengar för att själv välja hur den personliga assistansen ska anordnas. Assistansen kan anordnas av en kommun eller någon annan som har tillstånd att bedriva verksamhet med assistans. Det är även möjligt att anställa sina egna assistenter.

Understiger behovet 20 timmar i veckan är det kommunen som är ansvarig för stödinsatserna. Exempel på sådana kan vara personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, särskilda boenden och daglig verksamhet. Stöd till personer med funktionsnedsättning och deras familjer ges till största delen, 89 procent av insatserna, av kommunen. Om en person behöver vård till följd av sin funktionsnedsättning ansvarar sjukvården för detta.

Rätt ersättning ska gå till rätt person i rätt tid

För att säkerställa att rätt person får assistansersättning, och att bedömningarna är likvärdiga och rättssäkra, utgår Försäkringskassan från gällande regelverk och rättspraxis. Dessa beskrivs i vår vägledning gällande Assistansersättning. Rättspraxis har ändrats och förtydligats sedan 1994 då LSS infördes, bland annat genom domar i Högsta förvaltningsdomstolen.

Försäkringskassan ska följa den praxis som domarna skapar och då kan bedömningen av vem som har rätt till assistansersättning och i vilken utsträckning förändras över tid.

Försäkringskassan gör i dagsläget, efter lagändringen den 1 april, inte tvåårsomprövningar av rätten till assistans. Det innebär som regel att de som idag har assistans inte kan bli av med de timmar de redan har.