Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Så bromsar vi den ökande sjukfrånvaron i Västerbotten

Försäkringskassan, Stockholm 13 januari 2016

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i snabb takt. Försäkringskassan kan påverka sjukfallens längd, men inflödet av nya fall påverkas av faktorer som till stor del ligger utanför vår kontroll. För att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9 dagar till 2020 krävs därför att arbetsgivare och läkare kliver fram på ett helt annat sätt än i dag och att samhällets inställning till sjukskrivning förändras i grunden.

Inget tyder på att ökningen av sjukfrånvaron som pågått sedan 2010 är på väg att bromsas. Försäkringskassans senaste prognos pekar istället på att sjukpenningtalet på riksnivå hamnar runt 13 dagar år 2020. Den senaste siffran från november 2015 var 10,4 dagar.

Med 12,1 dagar ligger Västerbotten ännu högre, en ökning med hela 1,7 dagar sedan november 2014. Kvinnorna i Västerbotten är nu sjukskrivna mer än dubbelt så mycket som männen, och sjukfrånvaron varierar dessutom kraftigt mellan kommunerna. Högst ligger Lycksele med 17,3 dagar och lägst ligger Bjurholm med 10,2.

Om det ser tufft ut på nationell nivå, tycks utmaningen alltså vara ännu större i Västerbotten. Men om länets invånare ska få den välfärd de förväntar sig även i framtiden finns inget alternativ. Vi måste vända utvecklingen – för samhällets skull, men också för individens.

För samhället innebär utgiftsökningarna inom sjukförsäkringen allt större påfrestningar, såväl för statsbudgeten som för enskilda arbetsgivare i Dorotea, Storuman och Åsele. För individen innebär en sjukskrivning ofta ett rejält ekonomiskt avbräck. Och de flesta sjukskrivna människor vill inget hellre än att komma tillbaka till sitt arbete och sin sociala gemenskap.

Försäkringskassan lovar att kraftsamla i sjukförsäkringshandläggningen. Vi ska ta till vara arbetsförmåga och stödja fler sjukskrivna tillbaka till arbete. Vi ska också se till att rätt person får rätt ersättning redan vid det första beslutet om sjukpenning. Detta kommer att förkorta sjukskrivningarna, men Försäkringskassans insatser räcker inte. Arbetsgivarna, läkarna och samhällets inställning till sjukskrivning är minst lika viktiga för att få ner sjukfrånvaron.

Arbetsgivare har unika möjligheter att fånga tidiga tecken på ohälsa och vidta åtgärder för att undvika sjukskrivning helt och hållet. Därför är det hög tid att de börjar ta både sitt fysiska och psykosociala arbetsmiljöansvar på allvar.

Inom läkarkåren krävs samsyn om när sjukskrivning är en lämplig behandling, men kanske framför allt när det inte är det. Läkarna ska i sina intyg ta ställning inte bara till patientens sjukdom utan också till förmågan att arbeta. Vårt uppdrag är nämligen inte att pröva hur sjuk någon är – vi bedömer möjligheten att arbeta.

Sjukskrivningarna ökar snabbt men vi ser lyckligtvis inte samma förändringar i folkhälsan. Detta talar för att det är möjligt att få ner sjukfrånvaron.

För 25:e året i rad samlas i dag forskare och praktiker från hela Sverige på vårt årliga forskarseminarium om socialförsäkringen i Umeå. Sjukfrånvaron är en av frågorna på agendan, och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll deltar.

Kunskap är avgörande – men inte tillräckligt. Ska vi nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9 dagar 2020 krävs att alla berörda går från ord till handling och faktiskt tar sitt ansvar. Först då kommer vi gemensamt att lyckas bromsa den ökande sjukfrånvaron.

Lars-Åke Brattlund, försäkringsdirektör för sjukförsäkringen, Försäkringskassan
Mikael Broman, områdeschef på Försäkringskassan i Västerbotten