Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Jämställda föräldrar riskerar fler sjukdagar

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Det visar World Economic Forum i sin senaste Gender Gap-rapport om jämställdhet i näringslivet och ekonomin. Vi har föräldraförsäkringen och en väl utbyggd barnomsorg som ger förutsättningar för föräldrar att ta ett stort ansvar för barn och samtidigt förvärvsarbeta. Svenska kvinnor förvärvsarbetar i mycket hög grad under småbarnsåren och även männen är föräldralediga. Detta mönster har förstärkts i samband med att reserverade månader infördes i föräldraförsäkringen 1995 och 2002. Jämställdheten går framåt, om än i långsam takt.

I rapporten ”Jämställdhet och sjukfrånvaro” som presenteras idag har Försäkringskassan bland annat tittat på förstagångsföräldrar och risken för sjukfrånvaro vid olika jämställdhetssituationer i hemmet och i arbetslivet. Rapporten visar att familjesituationer som innebär en traditionell arbetsfördelning med mannen som huvudförsörjare och kvinnan som huvudansvarig för det obetalda arbetet i hemmet har lägst risk för sjukfrånvaro. Övriga situationer innebär en högre risk för sjukfrånvaro för både kvinnor och män. Det gäller situationer där någon av föräldrarna i hög grad har dubbla arbetsbördor, eller är jämställda och försöker dela på förvärvsarbete och ansvar för hem och barn, eller bryter mot normen genom att mannen tar ett större hemansvar. Rapporten visar också att betydelsen av jämställdhet i familjen för risk för sjukskrivning kan ha förstärkts under den senare halvan av 2000-talet.

Frågorna vi ställer är hur ökad jämställdhet i hemmet är förknippad med högre sjukfrånvaro och tjänar samhället på ojämställdhet?

En förklaring kan vara att den ökade arbetsbelastningen blir allt svårare att hantera i ett arbetsliv som ställer allt högre krav på produktivitet och tillgänglighet och som inte förmår ta hänsyn till att småbarnsåren innebär en särskild påfrestning. Att ta ett delat ansvar för både familj och försörjning kan också innebära att föräldrarna gemensamt måste ägna tid åt att planera och förhandla om stort och smått i vardagen, vilket kan leda till ökad stress och på sikt en ökad risk att bli sjukskriven.

Till detta kommer också att det kostar att bryta med rådande normer i samhället. Idag finns en stor samsyn bland beslutsfattare om ett jämställt arbetsliv och en jämställd fördelning av hemarbetet mellan föräldrarna. Men män som tar ett stort ansvar för hemarbetet befinner sig i många fall i en omgivning bland anhöriga, vänner och arbetskamrater där detta inte är ett förväntat beteende. Ett jämställt uttag i föräldraförsäkringen är något som sticker ut och som män på Södermalm gärna får ägna sig åt. Den manliga normen är fortfarande att ha sitt huvudsakliga intresse och ansvar i arbetslivet. Kvinnor ska ta huvudansvaret för hem- och familj oavsett hur mycket de yrkesarbetar vilket innebär en hög total arbetsbelastning.

Utgifterna för sjukförsäkringen vid sjukskrivning uppgick år 2014 till drygt 32 miljarder kronor. Det är mer än vad utgifterna är för hela polisen och Kriminalvården tillsammans. Det ligger i de politiska partiernas intresse att hitta lösningar som skapar förutsättningar för att individer ska kunna bibehålla sin arbetsförmåga och få ett långt och hållbart arbetsliv. Därmed skapas också resurser som möjliggör nödvändiga satsningar på jobben, sjukvården, skolan, omsorgen och på rättsväsendet.

Att öka männens ansvarstagande för hem och barn och därmed skapa en mer jämställd familjesituation, samtidigt som fler kvinnor deltar mer aktivt i arbetslivet, kan på kort sikt ge en viss ökning i sjukfrånvaron om inga förändringar sker i övrigt. Men på lång sikt är ett delat ansvar för hem och barn en förutsättning för att den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män utjämnas. Förståelsen för småbarnsåren breddas hos arbetskraften när erfarenheten delas av både kvinnor och män, vilket i sin tur kan förändra attityderna till småbarnsföräldrar i arbetslivet. Det skapar ett mer inkluderande och hållbart arbetsliv som ökar förutsättningarna för ett längre arbetsliv. Ett mer jämställt uttag i föräldraförsäkringen blir därmed en konkurrensfördel för Sverige och stärker våra förutsättningar att hävda oss på den globala marknaden och samtidigt stärka vår position som välfärdsnation.

Laura Hartman
Försäkringsdirektör, Försäkringskassan
Docent i Nationalekonomi