Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 dagar Actions
Loading...

Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 dagar

Text Projektionsmålet Actions
Loading...

Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning. Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet ska vara högst 9,0 dagar i december år 2020. På den här sidan uppdaterar vi varje månad hur utvecklingen ser ut i förhållande till målet.

Målet har satts av regeringen

Målet på ett sjukpenningtal på 9,0 dagar fastställdes av regeringen i september 2015. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år.

När målet fastställdes hade sjukpenningtalet ökat med 70 procent på fem år och låg på 10,3 dagar per person och år. Nu vill regeringen vända utvecklingen.

Samlade åtgärder behövs för att nå målet

Målet ingår i regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Programmet omfattar åtgärder inom olika områden och från flera aktörer. Det berör bland annat jämställdhet, arbetsmiljö, primärvårdens arbete med psykisk ohälsa och långvarig smärta samt förstärkning av Försäkringskassans verksamhet.

Centrala aktörer för att få till stånd en förändring är Försäkringskassan, arbetsgivarna och hälso- och sjukvården.

Försäkringskassan följer upp målet

Försäkringskassan har tagit fram en möjlig utvecklingsbana, som beskriver en realistisk väg till målet i december 2020.

Vi har valt att använda beteckningen projektion för att markera att det inte är en prognos, utan just en beskrivning av en möjlig väg till målet. Denna utvecklingsbana kan användas som en referens för att bedöma den aktuella utvecklingen i relation till målet i december 2020. Du kan följa vägen till målet i diagrammet nedan och med hjälp av övrig statistik vi tar fram varje månad.

Alla län ska bidra till att målet nås

Det finns stora variationer i sjukpenningtalet mellan olika län. I december 2015 hade till exempel Västernorrlands län 13,3 dagar, medan Östergötlands län hade 8,6 dagar.

Man kan därför inte förvänta sig att alla läns sjukpenningtal ska bli 9,0 dagar i december 2020. Målsättningen är att alla län bidrar till att nå målet och att skillnaderna mellan länen minskar. Försäkringskassan följer upp detta mål genom att redovisa utvecklingen både på riks- och länsnivå.

Skillnaden mellan kvinnor och män ska minska

Det är stora skillnader i sjukpenningtal mellan kvinnor och män. För kvinnor är det nästan dubbelt så stort som för män. I regeringens mål ingår att skillnaderna i sjukskrivning mellan kvinnor och män ska minska. Det följer Försäkringskassan upp genom att redovisa utvecklingen i sjukpenningtalet för kvinnor och män på riks- och länsnivå.

Det aktuella resultatet

Sjukpenningtalet fortsätter neråt. Det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar per försäkrad och år ligger i september på 10,3 dagar. Trenden gäller i hela landet och pekar mot att ett sjukpenningtal på 9,0 kan nås före 2020..

Historia Utfall Projektion för att nå målet på 9,0

Analys: Sjukpenningtalet minskar i alla län

I 257 av landets 290 kommuner har sjukskrivningarna minskat från januari till augusti, och i 210 av dessa gäller det för både kvinnor och män. På länsnivå fortsätter minskningen i alla län, även här gäller detta för både kvinnor och män. Däremot så kvarstår skillnaden i sjukskrivningar mellan könen. Kvinnornas sjukskrivningar ligger nästan dubbelt så högt som männens. Det är en central utmaning att minska denna skillnad.

Fler återgår i arbete

Nedgången i sjukpenningtalet har hittills förklarats av att fler sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret. Nu ser vi en liknande utveckling också efter det första årets sjukskrivning. Den viktigaste förklaringen ligger inte i ökningen av antalet avslagsbeslut, utan i en generell ökning av avslutade sjukfall både i anslutning till tidsgränserna i rehabiliteringskedjan och mellan dem. Det innebär att fler kommer tillbaka i arbete tidigare jämfört med utvecklingen de senaste åren fram till 2015.

Utvecklingen är främst ett resultat av att Försäkringskassan förstärkt sitt utrednings- och bedömningsarbete. Men också att man på fler arbetsplatser börjat agera på ett mer konsekvent sätt för att undvika sjukskrivningar och att snabbare få tillbaka sjukskrivna i arbetet. En fortsatt spridning till fler arbetsplatser kommer att förstärka den nuvarande utvecklingen.

Förebygg och förhindra sjukskrivningar

Samtidigt som fler sjukfall avslutas tidigare så har antalet nya sjukfall legat på en jämn nivå i snart 2 års tid. Nu syns tendenser på en minskning av antalet nystartade sjukskrivningar. Detta är en avgörande faktor om sjukfrånvaron ska kunna hållas på en låg och stabil nivå över en längre tid, och de tidigare kraftiga svängningarna mellan extremt hög och låg sjukfrånvaro undvikas.

För att lyckas krävs det att fler arbetsgivare förstärker sitt arbete för att förebygga och förhindra sjukskrivningar. Det krävs att hälso- och sjukvården får alla läkare att aktivt överväga sjukskrivningsinstrumentets roll i sin vård och behandling.

Skapa förutsättningar att komma tillbaka vid lång sjukskrivning

Samtidigt som fler kommer tillbaka i arbete tidigare, så syns en annan utveckling för de mycket långa sjukskrivningarna. Särskilt sjukfallen som blir längre än 2,5 år har ökat sedan 2013. En central utmaning för samhället handlar om att skapa förutsättningar för dem att komma tillbaka i arbete. Om det inte är möjligt så måste frågan ställas om de ska vara kvar i sjukskrivning eller kunna beviljas sjukersättning.

 

Sjukpenningtalet i september 2017

Utvecklingen i länenpdf öppnas i nytt fönster

Sjukpenningtalets utveckling för kvinnor och mänpdf öppnas i nytt fönster

Sjukpenningtalet för alla kommunerexe öppnas i nytt fönster

Vanliga frågor

För att få fram sjukpenningtalet räknar vi ihop hur många dagar som sjukpenning och rehabiliteringspenning har betalats ut under en 12-månaders period. Den summan delas med antalet försäkrade i Sverige som är 16–64 år.

Alla dagar är omräknade till nettodagar. Två dagar med halv ersättning blir alltså en dag.

Personer med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning räknas inte med, eftersom de inte kan vara sjukskrivna. 

Projektionen har skapats utifrån följande antaganden:

  • Under 2016 avtar ökningstakten för antalet nya sjukfall. Längden på sjukfallen påverkas däremot inte i någon större utsträckning.
  • Under första kvartalet 2017 planar inflödet ut och börjar därefter minska. Nu börjar också sjukfallens längd att minska.
  • År 2018 minskar inflödet ytterligare. Samtidigt avslutas nu en större andel av sjukfallen inom ett år. Både antalet nya sjukfall och sjukfallens längd ligger nu på ungefär samma nivåer som 2014.
  • Minskningarna fortsätter fram till 2020, då vi når målet om ett sjukpenningtal på 9,0.

Projektionen beskriver en möjlig väg att nå regeringens mål. Den grundar sig på erfarenheterna från tidigare upp- och nedgångar i sjukpenningtalet.

Det är främst förändringar i antalet nya sjukfall (inflödet) och sjukfallens längd (varaktighet) som bestämmer utvecklingen.

I diagrammet jämförs sjukpenningtalet med utvecklingsbanan (projektionen) som leder till målet.

Den mörkgröna ytan i diagrammet visar den historiska utvecklingen till och med december 2015.

Den ljusare ytan från januari 2016 till december 2020 är en beskrivning av den utvecklingsbana som kan leda fram till målet om ett sjukpenningtal på 9,0.

Det är inte en prognos. Projektionen beskriver i stället en möjlig väg till 9,0 dagar och fungerar som referens när sjukpenningtalet följs upp varje månad.

De blåa staplarna visar de aktuella månadsvisa utfallen av sjukpenningtalet. Dessa kan då jämföras med projektionen och ge underlag till en bedömning av utvecklingen i förhållande till målet.

Målet ingår i regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Sverige ska ha en sjukfrånvaro som ligger på en låg och stabil nivå. 

Regeringens målsättning är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9,0 dagar i december 2020. Det motsvarar sjukpenningtalet år 2013. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige var det året i nivå med andra jämförbara länder. Den nivån bedömdes som rimlig av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i slutbetänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). 

Regeringens fastställande av ett tydligt mål syftar till att skapa ett tydligt fokus på att bryta den nuvarande uppgången av sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron är på en låg nivå i dag men sjukfrånvaron ökar. Om inget görs kommer sjukfrånvaron om några år ligga på en väsentligt högre nivå. Detta ökar risken för att människor fastnar i långa sjukskrivningar och i slutändan permanent ställs utanför arbetsmarknaden.

Projektionerna bygger på utvecklingen fram till och med december 2015. Startpunkt för projektionerna är januari 2016. Tidsangivelserna har medfört att projektionerna kunnat kvalitetssäkras som beskrivning av en möjlig väg att nå ett sjukpenningtal på 9,0 dagar.

Utvecklingen i hela landet är beroende av hur sjukpenningtalet ser ut i varje enskilt län. När vi fastställt länsprojektionerna har vi tagit hänsyn till varje läns förutsättningar, men utgångspunkten är att län som ligger högt ska minska sitt sjukpenningtal mer för att det sammanlagda resultatet ska nå 9,0. Nuvarande skillnad som finns mellan länens sjukpenningtal ska också minska. Men för att kunna nå slutmålet måste alla län bidra oavsett nivå i utgångsläget.