Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 dagar

Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning. Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet ska vara högst 9,0 dagar i december år 2020. På den här sidan uppdaterar vi varje månad hur utvecklingen ser ut i förhållande till målet.

Målet har satts av regeringen

Målet på ett sjukpenningtal på 9,0 dagar fastställdes av regeringen i september 2015. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år.

När målet fastställdes hade sjukpenningtalet ökat med 70 procent på fem år och låg på 10,3 dagar per person och år. Nu vill regeringen vända utvecklingen.

Samlade åtgärder behövs för att nå målet

Målet ingår i regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Programmet omfattar åtgärder inom olika områden och från flera aktörer. Det berör bland annat jämställdhet, arbetsmiljö, primärvårdens arbete med psykisk ohälsa och långvarig smärta samt förstärkning av Försäkringskassans verksamhet.

Centrala aktörer för att få till stånd en förändring är Försäkringskassan, arbetsgivarna och hälso- och sjukvården.

Försäkringskassan följer upp målet

Försäkringskassan har tagit fram en möjlig utvecklingsbana, som beskriver en realistisk väg till målet i december 2020.

Vi har valt att använda beteckningen projektion för att markera att det inte är en prognos, utan just en beskrivning av en möjlig väg till målet. Denna utvecklingsbana kan användas som en referens för att bedöma den aktuella utvecklingen i relation till målet i december 2020. Du kan följa vägen till målet i diagrammet nedan och med hjälp av övrig statistik vi tar fram varje månad.

Alla län ska bidra till att målet nås

Det finns stora variationer i sjukpenningtalet mellan olika län. I december 2015 hade till exempel Västernorrlands län 13,3 dagar, medan Östergötlands län hade 8,6 dagar.

Man kan därför inte förvänta sig att alla läns sjukpenningtal ska bli 9,0 dagar i december 2020. Målsättningen är att alla län bidrar till att nå målet och att skillnaderna mellan länen minskar. Försäkringskassan följer upp detta mål genom att redovisa utvecklingen både på riks- och länsnivå.

Skillnaden mellan kvinnor och män ska minska

Det är stora skillnader i sjukpenningtal mellan kvinnor och män. För kvinnor är det nästan dubbelt så stort som för män. I regeringens mål ingår att skillnaderna i sjukskrivning mellan kvinnor och män ska minska. Det följer Försäkringskassan upp genom att redovisa utvecklingen i sjukpenningtalet för kvinnor och män på riks- och länsnivå.

Det aktuella resultatet

Det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar med ersättning från Försäkringskassan per försäkrad och år ligger kvar på 9,7 dagar i januari 2019. Sjukpenningtalet har i stort sett legat still sedan augusti.

Historia Utfall Projektion för att nå målet på 9,0

Skillnaden mellan kvinnor och män minskar

Den sexåriga uppgången i sjukpenningtalet bröts under inledningen av 2017. Då började också den regionala spridningen minska och från inledningen av 2018 minskar också skillnaderna i kvinnors och mäns sjukpenningtal.

Sjukpenningtalet har minskat från 10,1 till 9,7 dagar under det senaste året. Men hela minskningen har skett fram till augusti, därefter har det i stort sett legat still. Den främsta orsaken är att vi under hösten 2018 ser tydliga tecken på att inflödet i nya sjukskrivningar åter tenderar att öka. Om denna tendens fortsätter finns en uppenbar risk att sjukpenningtalet åter vänder uppåt.

Den regionala variationen i sjukpenningtalet är mindre i januari 2019 jämfört med januari 2018. Men även här är det utvecklingen under det första halvåret som drivit utvecklingen, under andra halvåret ökar spridningen. Skillnaden i sjukpenningtal mellan kvinnor och män har däremot gradvis minskat under hela året, från att kvinnornas sjukpenningtal var 93 procent högre än männens i januari 2018 till att vara 89 procent högre i januari 2019. Det finns en risk att utvecklingen bryts om sjukpenningtalet vänder uppåt.

Samhällsmålet om ett sjukpenningtal som inte överstiger 9,0 dagar i december 2020 är fortfarande möjligt att uppnå. Men mot bakgrund av tendensen till ett ökat inflöde i nya sjukskrivningar förutsätter det att alla aktörer - hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna - tar sina respektive ansvar för att minska sjukfrånvaron. Det osäkra läget gör det viktigt att samtliga aktörer i sjukskrivningsprocessen fortsätter arbetet för en stabil och låg sjukfrånvaro.

Utvecklingen i länenpdf öppnas i nytt fönster

Sjukpenningtalets utveckling för kvinnor och mänpdf öppnas i nytt fönster

Sjukpenningtalet för alla kommunerexe öppnas i nytt fönster 

Vanliga frågor

För att få fram sjukpenningtalet räknar vi ihop hur många dagar som sjukpenning och rehabiliteringspenning har betalats ut under en 12-månaders period. Den summan delas med antalet försäkrade i Sverige som är 16–64 år.

Alla dagar är omräknade till nettodagar. Två dagar med halv ersättning blir alltså en dag.

Personer med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning räknas inte med, eftersom de inte kan vara sjukskrivna. 

Projektionen har skapats utifrån följande antaganden:

  • Under 2016 avtar ökningstakten för antalet nya sjukfall. Längden på sjukfallen påverkas däremot inte i någon större utsträckning.
  • Under första kvartalet 2017 planar inflödet ut och börjar därefter minska. Nu börjar också sjukfallens längd att minska.
  • År 2018 minskar inflödet ytterligare. Samtidigt avslutas nu en större andel av sjukfallen inom ett år. Både antalet nya sjukfall och sjukfallens längd ligger nu på ungefär samma nivåer som 2014.
  • Minskningarna fortsätter fram till 2020, då vi når målet om ett sjukpenningtal på 9,0.

Projektionen beskriver en möjlig väg att nå regeringens mål. Den grundar sig på erfarenheterna från tidigare upp- och nedgångar i sjukpenningtalet.

Det är främst förändringar i antalet nya sjukfall (inflödet) och sjukfallens längd (varaktighet) som bestämmer utvecklingen.

I diagrammet jämförs sjukpenningtalet med utvecklingsbanan (projektionen) som leder till målet.

Den mörkgröna ytan i diagrammet visar den historiska utvecklingen till och med december 2015.

Den ljusare ytan från januari 2016 till december 2020 är en beskrivning av den utvecklingsbana som kan leda fram till målet om ett sjukpenningtal på 9,0.

Det är inte en prognos. Projektionen beskriver i stället en möjlig väg till 9,0 dagar och fungerar som referens när sjukpenningtalet följs upp varje månad.

De blåa staplarna visar de aktuella månadsvisa utfallen av sjukpenningtalet. Dessa kan då jämföras med projektionen och ge underlag till en bedömning av utvecklingen i förhållande till målet.

Målet ingår i regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Sverige ska ha en sjukfrånvaro som ligger på en låg och stabil nivå. 

Regeringens målsättning är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9,0 dagar i december 2020. Det motsvarar sjukpenningtalet år 2013. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige var det året i nivå med andra jämförbara länder. Den nivån bedömdes som rimlig av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i slutbetänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). 

Regeringens fastställande av ett tydligt mål syftar till att skapa ett tydligt fokus på att bryta den nuvarande uppgången av sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron är på en låg nivå i dag men sjukfrånvaron ökar. Om inget görs kommer sjukfrånvaron om några år ligga på en väsentligt högre nivå. Detta ökar risken för att människor fastnar i långa sjukskrivningar och i slutändan permanent ställs utanför arbetsmarknaden.

Projektionerna bygger på utvecklingen fram till och med december 2015. Startpunkt för projektionerna är januari 2016. Tidsangivelserna har medfört att projektionerna kunnat kvalitetssäkras som beskrivning av en möjlig väg att nå ett sjukpenningtal på 9,0 dagar.

Utvecklingen i hela landet är beroende av hur sjukpenningtalet ser ut i varje enskilt län. När vi fastställt länsprojektionerna har vi tagit hänsyn till varje läns förutsättningar, men utgångspunkten är att län som ligger högt ska minska sitt sjukpenningtal mer för att det sammanlagda resultatet ska nå 9,0. Nuvarande skillnad som finns mellan länens sjukpenningtal ska också minska. Men för att kunna nå slutmålet måste alla län bidra oavsett nivå i utgångsläget.