Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 dagar

Sjukpenningtalet är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning. Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet ska vara högst 9,0 dagar i december år 2020. På den här sidan uppdaterar vi varje månad hur utvecklingen ser ut i förhållande till målet.

Målet har satts av regeringen

Målet på ett sjukpenningtal på 9,0 dagar fastställdes av regeringen i september 2015. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år.

När målet fastställdes hade sjukpenningtalet ökat med 70 procent på fem år och låg på 10,3 dagar per person och år. Nu vill regeringen vända utvecklingen.

Samlade åtgärder behövs för att nå målet

Målet ingår i regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Programmet omfattar åtgärder inom olika områden och från flera aktörer. Det berör bland annat jämställdhet, arbetsmiljö, primärvårdens arbete med psykisk ohälsa och långvarig smärta samt förstärkning av Försäkringskassans verksamhet.

Centrala aktörer för att få till stånd en förändring är Försäkringskassan, arbetsgivarna och hälso- och sjukvården.

Försäkringskassan följer upp målet

Försäkringskassan har tagit fram en möjlig utvecklingsbana, som beskriver en realistisk väg till målet i december 2020.

Vi har valt att använda beteckningen projektion för att markera att det inte är en prognos, utan just en beskrivning av en möjlig väg till målet. Denna utvecklingsbana kan användas som en referens för att bedöma den aktuella utvecklingen i relation till målet i december 2020. Du kan följa vägen till målet i diagrammet nedan och med hjälp av övrig statistik vi tar fram varje månad.

Alla län ska bidra till att målet nås

Det finns stora variationer i sjukpenningtalet mellan olika län. I december 2015 hade till exempel Västernorrlands län 13,3 dagar, medan Östergötlands län hade 8,6 dagar.

Man kan därför inte förvänta sig att alla läns sjukpenningtal ska bli 9,0 dagar i december 2020. Målsättningen är att alla län bidrar till att nå målet och att skillnaderna mellan länen minskar. Försäkringskassan följer upp detta mål genom att redovisa utvecklingen både på riks- och länsnivå.

Skillnaden mellan kvinnor och män ska minska

Det är stora skillnader i sjukpenningtal mellan kvinnor och män. För kvinnor är det nästan dubbelt så stort som för män. I regeringens mål ingår att skillnaderna i sjukskrivning mellan kvinnor och män ska minska. Det följer Försäkringskassan upp genom att redovisa utvecklingen i sjukpenningtalet för kvinnor och män på riks- och länsnivå.

Det aktuella resultatet

Sjukpenningtalet fortsätter neråt, även om minskningstakten försvagats. Det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar per försäkrad och år ligger i april på 9,9 dagar.

Historia Utfall Projektion för att nå målet på 9,0

Analys: Skillnaden mellan länen minskar

Från 2011 fram till 2017 ökade skillnaderna i sjukpenningtalet mellan länen. I december 2016 var spridningen från 8,7 dagar till 14,7 dagar. I april 2018 ligger dessa siffror på 8,1 respektive 11,5 dagar. Spridningen fortsätter att minska och de största förändringarna har skett i de län som historiskt haft de högsta sjukskrivningstalen. 

Den aktuella utvecklingen kan sammanfattas i att sjukpenningtalet fortsätter minska svagt, att skillnaderna mellan olika län minskar och skillnaden mellan kvinnor och män har också börjat minska.

Utvecklingen i länenpdf öppnas i nytt fönster

Sjukpenningtalets utveckling för kvinnor och mänpdf öppnas i nytt fönster

Sjukpenningtalet för alla kommunerexe öppnas i nytt fönster 

Vanliga frågor

För att få fram sjukpenningtalet räknar vi ihop hur många dagar som sjukpenning och rehabiliteringspenning har betalats ut under en 12-månaders period. Den summan delas med antalet försäkrade i Sverige som är 16–64 år.

Alla dagar är omräknade till nettodagar. Två dagar med halv ersättning blir alltså en dag.

Personer med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning räknas inte med, eftersom de inte kan vara sjukskrivna. 

Projektionen har skapats utifrån följande antaganden:

  • Under 2016 avtar ökningstakten för antalet nya sjukfall. Längden på sjukfallen påverkas däremot inte i någon större utsträckning.
  • Under första kvartalet 2017 planar inflödet ut och börjar därefter minska. Nu börjar också sjukfallens längd att minska.
  • År 2018 minskar inflödet ytterligare. Samtidigt avslutas nu en större andel av sjukfallen inom ett år. Både antalet nya sjukfall och sjukfallens längd ligger nu på ungefär samma nivåer som 2014.
  • Minskningarna fortsätter fram till 2020, då vi når målet om ett sjukpenningtal på 9,0.

Projektionen beskriver en möjlig väg att nå regeringens mål. Den grundar sig på erfarenheterna från tidigare upp- och nedgångar i sjukpenningtalet.

Det är främst förändringar i antalet nya sjukfall (inflödet) och sjukfallens längd (varaktighet) som bestämmer utvecklingen.

I diagrammet jämförs sjukpenningtalet med utvecklingsbanan (projektionen) som leder till målet.

Den mörkgröna ytan i diagrammet visar den historiska utvecklingen till och med december 2015.

Den ljusare ytan från januari 2016 till december 2020 är en beskrivning av den utvecklingsbana som kan leda fram till målet om ett sjukpenningtal på 9,0.

Det är inte en prognos. Projektionen beskriver i stället en möjlig väg till 9,0 dagar och fungerar som referens när sjukpenningtalet följs upp varje månad.

De blåa staplarna visar de aktuella månadsvisa utfallen av sjukpenningtalet. Dessa kan då jämföras med projektionen och ge underlag till en bedömning av utvecklingen i förhållande till målet.

Målet ingår i regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Sverige ska ha en sjukfrånvaro som ligger på en låg och stabil nivå. 

Regeringens målsättning är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9,0 dagar i december 2020. Det motsvarar sjukpenningtalet år 2013. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige var det året i nivå med andra jämförbara länder. Den nivån bedömdes som rimlig av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i slutbetänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). 

Regeringens fastställande av ett tydligt mål syftar till att skapa ett tydligt fokus på att bryta den nuvarande uppgången av sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron är på en låg nivå i dag men sjukfrånvaron ökar. Om inget görs kommer sjukfrånvaron om några år ligga på en väsentligt högre nivå. Detta ökar risken för att människor fastnar i långa sjukskrivningar och i slutändan permanent ställs utanför arbetsmarknaden.

Projektionerna bygger på utvecklingen fram till och med december 2015. Startpunkt för projektionerna är januari 2016. Tidsangivelserna har medfört att projektionerna kunnat kvalitetssäkras som beskrivning av en möjlig väg att nå ett sjukpenningtal på 9,0 dagar.

Utvecklingen i hela landet är beroende av hur sjukpenningtalet ser ut i varje enskilt län. När vi fastställt länsprojektionerna har vi tagit hänsyn till varje läns förutsättningar, men utgångspunkten är att län som ligger högt ska minska sitt sjukpenningtal mer för att det sammanlagda resultatet ska nå 9,0. Nuvarande skillnad som finns mellan länens sjukpenningtal ska också minska. Men för att kunna nå slutmålet måste alla län bidra oavsett nivå i utgångsläget.